Print (PDF) - On this page / på denna sida - Västerbron. major Nilsson och professor Ljungberg replikera varandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
<img 1></img> <img 1></img> <img 1></img> Fig. 2. Anslutning mot Långholmen för tre olika broförslag. har betydligt högre värde ur sjöfartssynpunkt än den programenliga linjen AEF med samma korsningsvinkel. Den lilla inskärningen BBC med 49 cm höjd har ingen betydelse vid sidan av den vinst ytan EDF erbjuder. Eftersom man med vår profil kan genomsläppa fartyg med ca 1,8 m högre rigg än enligt programbestämmelserna, tror jag icke man kan uppleta någon verkligt sjöfartssakkunnig som icke instämmer i denna min åsikt. När då denna sjöfartsprofil är kombinerad med den bättre lutningen 1 : 27 finnas inga realskäl, som tala för att man skall försämra lutningen till 1 : 25 för att fylla rent formella krav. I själva verket har prisnämnden i motsats med major Nilssons nu uttalade åsikt även intagit denna ståndpunkt, då den i sin sammanfattning yttrar "Den stora spännvidden och sjöfartsprofilens ökade höjd i farledens mitt torde därjämte tillåta en mindre inskränkning av profilen i de övre hörnen". Beträffande hamnstyrelsens nu utarbetade förslag till Västerbro säger major Nilsson, att de av mig angivna konstruktionshöjderna 3,3 om resp. 3,6 m äro oriktiga och att de endast skola vara 3,0 m för båda broförslagen. Uppgiften 3,3 resp. 3,6 har emellertid erhållits på hamnstyrelsens konstruktionskontor från ritningar, som företetts för mitt ombud. Har han fått vilseledande uppgifter? Emellertid gör detta ingenting i sakfrågan, ty som jag förut visat kan man med min konstruktion och samma konstruktionshöjd 3,0 m vinna ca 70 cm på brobanehöjden vid hjässan. Dessutom bör observeras att major Nilsson jämför vårt tävlingsförslag med hamnstyrelsens nya konstruktionsförslag, som är uppgjort med helt andra fordringar på maximinedböjningen än de, som lågo till grund för vårt förslag. Skulle det sistnämnda ändras med hänsyn till de nya fordringarna, kan konstruktionshöjden hos detsamma väsentligt minskas. I sak kvarstår därför, trots de felaktiga uppgifter jag erhållit, att spännvidden kan reduceras med 20 ā 30 m, och mera kan, som jag redan i redogörelsen i V. V., h. 7, framhållit, icke ekonomiskt utnyttjas på grund av ökade grundläggningskostnader. Men huru hänger det egentligen ihop med den låga konstruktionshöjden 3,0 m hos hamnstyrelsens nya förslag, vilket i stort sett endast synes vara en omarbetning av tredje pristagarens förslag? Beträffande det sistnämnda ansåg prisnämnden, att en ökning från 3,0 m till c:a 4,5 m var nödvändig för att nedböjningen skulle hålla sig inom programmets fordran 1/1000 av spännvidden. Var denna prisnämndens ökning oriktig eller har man nu godtagit så stor nedsänkning som 1/600 ā 1/700 av spännvidden? Prisnämnden har dock uttalat, att högst 1/800 borde få användas. Denna fordran är även i överensstämmelse med det nya förslaget till normalbestämmelser för järnkonstruktioner. En del andra påståenden i major Nilssons replik stämma så litet överens med mina uttalanden, att jag endast kan rekommendera läsaren att göra en direkt jämförelse, t. e. hans påstående, att jag underlåtit att använda mina formler för kombinerad knackning och böjning. I mitt senaste inlägg har jag i stället tämligen detaljerat påvisat på vad sätt dylik hänsyn tagits samt även, att de av mig använda spänningarna icke äro för höga med hänsyn till programbestämmelserna. Detsamma gäller hans påstående, att jag skulle hava erkänt att vissa vikter blivit för lågt beräknade, då jag i stället påvisat att noggrannhetsgraden hos mina beräkningar är ovanligt god för att gälla ett preliminärt förslag till en "idépristävlan". Det finnes mycket att säga även om en del andra felaktiga påståenden från major Nilssons sida, men jag vill icke taga tidningens utrymme och läsarens tålamod alltför mycket i anspråk genom att detaljerat bemöta dem alla. Ännu en sak vill jag dock något beröra. Hans egendomliga yttrande "man behöver ju icke vara renons på omdöme, därför att man icke har allt för höga tankar om Vierendeelbalkens undergörande förmåga i föreliggande fall" ger en viss karakteristik åt hela hans nya inlägg. Var finnes i mina beräkningar eller yttranden något, som anger, att jag anser Vierendeelbalken hava en "undergörande förmåga". Jag har uttryckligen framhållit, att det är estetiska skäl, som varit avgörande vid utbytet av de vanliga diagonalförbanden mot momentstyva tvärförband. I mina yttranden påvisas, att man vid knäckningsberäkning behöver räkna med 2,5 gånger facklängden i stället för enkla facklängden, som man kan göra vid diagonalförband. Detta är väl i stället ett påvisande av systemets nackdelar, om man nämligen ser frågan rent konstruktivt och icke tar någon hänsyn till de estetiska synpunkterna. Emellertid vidhåller jag bestämt, att den estetiska vinsten är så avsevärd, att den väl kan försvara vår i detta häseende något dyrare konstruktion. Det är även estetiska synpunkter, som till stor del varit avgörande, då vi valt två bågar under brobanan i stället för fyra, som användes såväl i 3:dje pristagarens förslag som i det nu av hamnstyrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
