Print (PDF) - On this page / på denna sida - Västerbron. major Nilsson och professor Ljungberg replikera varandra - Anslutning av växthus till värmekraftverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framlagda förslaget. Trots den ökade svårigheten att hålla låg konstruktionshöjd å bågarna, som uppstår genom att använda endast tvenne bågar, gingo vi in för detta konstruktionsätt för att undvika den skog av pelare som uppstår, om fyra bågar användas. Det berättigade i vårt åskådningssätt framgår tydligt av fig. 2, vilken visar brons anslutning mot Långholmen i tre olika förslag. De tre bilderna äro alla tagna från samma synpunkt och visa: den övre vårt förslag, den mellersta första pristagarens och den nedre tredje pristagarens. Den sistnämnda utgör även en nästan riktig bild av hamnstyrelsens nya förslag i denna detalj. Pelarna framträda dock i det nya förslaget ännu mera markerat genom sin större höjd. Prisnämnden har angående vårt förslag yttrat att "intrycket stores något av det alltför täta linjespelet av vertikaler och transversaler", men om detta omdöme är berättigat kan läsaren själv bedöma vid en blick på bilden. Slutligen vill jag yttra några ord med hänvisning till det sista stycket i major Nilssons inlägg, där han påstår, att jag sökt misstänkliggöra hamnstyrelsen för mannamån. Jag vill uttryckligen betona, att jag har ett mycket stort förtroende till våra svenska myndigheter och allt erkännnande för det rättrådiga sätt, på vilket de handhava det allmännas intressen och detta trots av att major Nilsson med sina två inlägg gjort allt för att borttaga detta mitt förtroende. Jag kan dock skilja på en enskild tjänsteman och en styrelse. Emellertid vill jag framhålla, att det just på grund av det stora och berättigade förtroende, som våra myndigheter åtnjuta, för deras egen skull är önskvärt att de ej bryta mot den gamla goda regeln, att man ej bör vara domare i egen sak. Här är det därför lämpligt, att styrelsen ej helt överlämnar avgörande åt personer, som man nästan kan betrakta såsom parter i frågan. Som slutsammanfattning vill jag ännu en gång understryka att i hamnstyrelsens nu framlagda förslag utgångspunkten, att spännvidden måste vara över 200 m, är felaktig, och förslaget innebär därför icke ur ekonomisk synpunkt den lösning, som skattedragarna hava rätt att fordra. Även estetiskt kan, som bilden visar, berättigade anmärkningar göras. Det är därför såsom jag i mitt förra inlägg framhöll ett stadens intresse, att entreprenörerna bliva satta i tillfälle att inkomma med självständiga förslag, naturligtvis i anslutning till tävlingsresultaten och till de yttranden som framkommit vid respektive remisser. Karl Ljungberg. </chapter> <chapter name="ANSLUTNING AV VÄXTHUS TILL VÄRMEKRAFTVERK. Av dipl.-ing. S. Michelson, Berlin.">ANSLUTNING AV VÄXTHUS TILL VÄRMEKRAFTVERK.
Av dipl.-ing. <sc>S. Michelson,</sc> Berlin. En fråga som f. n. tilldrar sig stor uppmärksamhet i Tyskland gäller, huruvida man i egna växthusanläggningar skulle kunna producera tidiga grönsaker i sådan myckenhet, att man kunde inskränka på den f. n. stora importen av sådana. Medan importöverskottet av grönsaker år 1913 motsvarade ett värde av 45 millioner riksmark, hade det år 1929 stigit till 133 millioner riksmark. Det rör sig sålunda om stora årliga värden, vilka under de senaste åren tenderat att tillväxa i rask takt. Särskilt har man inriktat sig på problemet att för växthusens uppvärmning använda överskottsvärmet från värmekraftverk och har även upprättat en del växthusanläggningar enligt detta system. Den viktigaste källa, från vilken överskottsvärme kan uttagas, utgör ångkraftverken, visserligen icke alla men sådana, där avloppsångan icke alls eller blott i ringa grad utnyttjas i driften. I vissa fall avges i kondensoranläggningarna ända till 60 % av det under pannorna förbrända bränslets värmeinnehåll. I elektricitetsverken gå på detta sätt oerhörda värmemängder årligen förlorade. Det är dock ej alldeles säkert, att kondensationsvärmet alltid kan utnyttjas för uppvärmning av växthus. Ju lägre temperatur kondensvattnet har, dess större måste den värmeavgivande ytan vara i växthusen och dess högre bli anläggningskostnaderna. Det kan därför i vissa fall vara lönande att för ändamålet använda avtappningsånga, medan en del av kylvattnet från kondensorerna kunde användas för jorduppvärmning och för vattning av kulturerna. En annan källa för avloppsånga erbjuda en del arbetsmaskiner för högtrycksånga, såsom ånghydrauliska pressar. Uppvärmning av växthus med sådan ånga äger bl. a. rum i Borsig-verken i Tegel. Dessutom kan man tänka sig att på detta sätt utnyttja avgasvärmet från dieselmotorer, gasmaskiner osv. liksom även värmet i rökgaserna från ångpanneanläggningar, gasverk, hyttor, koksverk etc. Vid de hittills upprättade större växthusanläggningarna enligt det här beskrivna systemet sker uppvärmningen på följande sätt: ångan föres från kraftverket i en väl isolerad ledning till glashusen och användes där antingen direkt till uppvärmningen eller får i motströmsapparater uppvärma vatten till ca 90°, vilket vatten med hjälp av elektriska cirkulationspumpar får genomgå växthusets värmeledningssystem. Returvattnet från radiatorerna kan användas för uppvärmning av jorden i växthusen. I motsats till förhållandet vid växthus med egna värmecentraler är det beskrivna systemet mycket bekvämt i skötseln, och man har alltid ånga till hands, vilket är av betydelse speciellt under de tider av året, då man kan vänta plötsliga temperaturförändringar. Av de 133 millioner riksmark, till vilka Tysklands importöverskott av grönsaker värderades år 1929, utgjordes nära 40 % av värdet av gurkor och tomater, och det är främst sådana man i de tyska växthusen sökt odla, allra helst som dessa ställa sig fördelaktiga såväl i fråga om avkastning som försäljningspris. I ett växthus kan man emellertid ej bedriva tomat- och gurkodling året om, utan måste odla andra produkter, såsom sallat, kålrabbi, blomkål, rädisor, jordgubbar och meloner som för-, mellan- eller efterkulturer. Dessutom måste man ha plats för uppdragning av plantor. Vanligen tagas tre skördar årligen ur ett växthus. <img 1></img> Fig. 1. Sektion av gurkhus vid kraftverket Klingenberg, Berlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
