Print (PDF) - On this page / på denna sida - Anslutning av växthus till värmekraftverk - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
överskottsenergi nattetid. Dessutom pågå försök med jorduppvärmning medelst elektriska värmekablar. Emellertid torde den elektriska jorduppvärmningen på grund av de högre kraftprisen i Tyskland ej kunna tillmätas samma betydelse som i Skandinavien. Av särskilt intresse är den kolsyregödning, man inrättat i Wiesmoor. Kolsyran tages från rökgaserna, som få undergå en särskild rening för att befrias från beståndsdelar, som äro skadliga för växterna, främst från svavelsyrlighet. Den kolsyrehaltiga luften insläppes i växthusen under en timmes tid varje förmiddag och eftermiddag. Man skall genom denna metod ha ökat fruktsättningen med 25 % och uppnått en 10 ā 20 dagar tidigare mognad, vilket givetvis är av stor betydelse för försäljningspriset. Emellertid måste gödslingen av plantorna stå i ett visst förhållande till den tillförda kolsyremängden, enär växterna för den högre kolsyreassimilationen behöva mera kväve och forforsyra etc. än vanligt. </chapter> <chapter name="NOTISER"> <h3>NOTISER</h3> Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt. K. m:t har den 30 dec. 1930 till ledamöter i styrelsen för statens meteorologisk-hydrografiska anstalt för åren 1931--1933 utsett kommendören Th. W. M. Lübeck, konter-amiralen H. H. K. Ericson och landtbruksakademiens sekreterare professorn Th. V. E. Björkman samt förordnat generaldirektören och chefen för vattenfallsstyrelsen C. G. O. Malm att fortfarande för åren 1931--1932 vara ordförande i anstaltens styrelse. K. m:t har samma dag till förste statshydrograf vid anstalten utnämnt och förordnat statshydrografen fil. dr J. R. Melin. Sveriges geologiska undersökning. K. m:t har den 30 dec. 1930 till statsgeologer vid Sveriges geologiska undersökning utnämnt och förordnat fil. dr A. G. Lundqvist samt t. f. statsgeologen, docenten, fil. dr N. H. Magnusson. Telegrafverket. K. m:t har den 30 dec. 1930 till linjedirektör vid telegrafverket konstituerat och förordnat förste linjeingenjören m. m. J. V. Carlgren. Vägingenjörerna. Även den sista vägingenjörsbefattningen har numera blivit besatt, i det att k. m:t förordnat majoren i väg- och vattenbyggnadskåren Hans W. Nilson att för tiden 1 jan. 1931--30 juni 1936 vara vägingenjör i Norrbottens län. Gruvbolagsfusion. Vid bolagsstämmor den 29 dec. 1930 med aktieägarna i Skellefteå gruvaktiebolag och Västerbottens gruvaktiebolag framlades av de båda bolagens styrelser en skrivelse, innefattande förslag till sammanslagning av bolagens tillgångar. När på sin tid särskilt gruvföretag skulle bildas för att omhändertaga exploateringen av vissa då nyupptäckta malmtillgångar i Västerbotten, ansågs lämpligast att fördela dessa på två aktiebolag, arbetande inom var sitt område. I enlighet härmed bildades Västerbottens gruvaktiebolag och Skellefteå gruvaktiebolag. Med den utveckling som exploateringen av de båda bolagens fyndigheter numera tagit, och sedan det blivit påtagligt, att de resp. bolagens rörelser framdeles måste intimt ingripa i varandra, ha bolagens styrelser kommit till uppfattningen, att stora fördelar skulle vinnas genom skapande av bestående enighet i ledning och aktieintresse, och att detta bäst sker genom sammanslagning av de båda bolagens gruvtillgångar. Tidpunkten för en sådan sammanslagning har nu ansetts vara inne, sedan Skellefteå gruvaktiebolags nya smältverk vid Rönnskär under år 1930 igångsatts och givit tillfredsställande resultat. Sammanslagningen skall ske på så sätt, att aktiekapitalet i Västerbottens gruvaktiebolag ökas med nominellt 3 3 600 000 kr. genom nyemission av aktier till en kurs av 200 % och att samtliga dessa nyemitterade aktier ställas till förfogande för utbyte mot aktierna i Skellefteå gruvaktiebolag på sådant sätt, att sju aktier i Västerbottens gruvaktiebolag lämnas i utbyte mot två aktier i Skellefteå gruvaktiebolag. Mellan styrelserna för de båda gruvbolagen har avtal träffats, att Västerbottens gruvaktiebolag skall förvärva Skellefteå gruvaktiebolags samtliga nettotillgångar för ett pris som motsvarar ett värde av 360 kr. per aktie i Skellefteå gruvaktiebolag. Västerbottens gruvaktiebolag, som sålunda blir ägare till bolagens samtliga gruvtillgångar, förändrar sitt namn till Bolidens gruvaktiebolag och detta bolag kommer att, så snart nyemissionen ägt rum, verkställa en ytterligare emission av aktier på nominellt 6 mill. kr. till en kurs av 200 % att kontant inbetalas före utgången av år 1931. Kalix träindustri a.-b. begär statshjälp. Kalix träindustri a.-b. har hos regeringen dels anhållit om k. m:ts medverkan till avslutande av nytt leveranskontrakt med domänstyrelsen, dels hemställt om att regeringen ville till 1931 års riksdag framlägga proposition om ett anslag på två millioner kronor i och för nyteckning av aktier i bolaget. Som bekant övertogos år 1928 Karlsborgs sågverk och den närbelägna Kalix sulfatfabrik av det nybildade Kalix träindustri a.-b., vilket har ett aktiekapital av 3 004 500 kr., varav staten tecknat 398 500 kr. Till följd av de vikande konjunkturerna och de katastrofala prisfall, särskilt på sulfatmassa, vilka inträffat sedan kalkylerna för bolaget på sin tid uppgjordes, ter sig läget numera rätt bekymmersamt. För bolagets framtida verksamhet framhålles det nu vara en tvingande nödvändighet att få till stånd en revision av råvarukontrakten med domänstyrelsen, så att råvaruprisen bringas i bättre relation med de förädlade varornas marknadspris. Genom det våldsamma prisfallet å massa och delvis även till följd av minskat värde på råvarulagret har i förlagssäkerheten uppstått en brist å 855 000 kr., för, vilken banken fordrar täckning. Därjämte har bolaget en förfallen skuld till domänstyrelsen på ca 510000 kr., och slutligen erfordras för driftens uppehållande under tiden till den 1 juni 1981 ett driftsförlag av ca 63 5 000 kr. Länsstyrelsen i Norrbottens län har till skrivelsen fogat ett tillstyrkande yttrande, vari framhålles, att om driften vid Karlsborg skulle komma att nedläggas detta troligen skulle medföra allmän driftsinställelse vid övriga sågverk inom distriktet, dvs. läget skulle bliva detsamma som före rekonstruktionen och statens hittills gjorda uppoffringar utan värde. Länsstyrelsen anser dessutom, att ett temporärt nedläggande av driften intill dess bättre konjunkturläge uppstått skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
