Print (PDF) - On this page / på denna sida - Notiser - Tekniska föreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
senares magnetiska egenskaper ej äro i så hög grad beroende av värmebehandlingar som nickel-järnlegeringarnas (permalloy). Denna upptäckt ledde till systematiska undersökningar av systemet nickel-järn-mangan i magnetiskt hänseende. Man undersökte tre serier med resp. 5, 10 och 15 % Mn. Utgångsmaterial voro elektrolytjärn, elektrolyt-nickel och renaste mangan. Vid undersökningarna bestämdes spec. motståndet, magnetiska mättningsvärdet, begynnelsepermeabiliteten och koercitivkraften såväl efter långsam som hastig avsvalning av proven. Begynnelsepermeabiliteten visar vid de ternära legeringarna liksom vid Ni-Fe-legeringarna ett kraftigt markerat maximum, vilket genom mangantillsatsen förskjutes mot en högre relativ nickelhalt, Medan det hos Ni-Fe-legeringar med 79 % Ni råder en stor skillnad mellan begynnelsepermeabiliteten hos ett hastigt avsvalnat och ett långsamt avsvalnat prov, är denna skillnad mindre, om legeringen även innehåller mangan. Specifika elektriska motståndet stiger med manganhalten, medan mättningsvärdet sjunker. Koercitivkraften är i allmänhet högre än hos motsvarande manganfria legeringar. För många elektrotekniska ändamål fordras på samma gång ett högt specifikt motstånd och en permeabilitet, vilken så litet som möjligt influeras av fältstyrkan. Undersökningarna ha visat, att dylika material kunna erhållas på två vägar. Den ena beror därpå, att vid kallbearbetning koercitivkraften ökas i hög grad, medan begynnelsepermeabiliteten sjunker. Det har framgått, att vid en därpå följande anlöpning av materialet, vid vilken koercitivkraft och permeabilitet åter förändras men i motsatt riktning, begynnelsepermeabiliteten inom ett bestämt temperaturintervall stiger hastigare än vad koercitivkraften sjunker. Man kan sålunda genom att under viss tid glödga materialet vid 650° å 800'° uppnå permeabilitetsvärden om 3 000 och däröver utan att permeabiliteten (upp till 0,1 gauss) ökas med 20 %. Den andra vägen att öka koercitivkraften består i att tillfoga andra ämnen, vilka icke fullständigt gå i fast lösning eller vilka vid lämplig värmebehandling åter utskiljas ur den fasta lösningen. A. Kussmann och B. Scharnow ha påvisat, att genom legeringsämnen, som bilda blandkristaller, koercitivkraften endast förändras obetydligt, medan den alltid ökas av olösta tillsatser. Det har visat sig, att en ringa tillsats av silver ökar koercitivkraften, vilken blir mindre vid hastig än vid långsam avsvalning av materialet. Försök ha visat, att man här har en mycket bekväm metod att höja koercitivkraften utan alltför stor förändring av begynnelsepermeabiliteten. Chalmers tekniska institut. K. m:t har förordnat professorn B. H. Grauers att fortfarande under tre år från l januari 1931 vara rektor för Chalmers tekniska institut. </chapter> <chapter name="Tekniska föreningar"> <h3>TEKNISKA FÖRENINGAR</h3> Tekniska föreningen i Eskilstuna sammanträdde å maskinfackskolan den 11 nov. <footnote>Manuskriptet tidskriften tillhanda den 10 dec.</footnote>, varvid förhandlingarna leddes av föreningens ordförande, direktör Gustaf Hök. Vid sammanträdet höll rektor Max Grenander ett föredrag över ämnet "Energi ocli materia". Talaren började med att betona den strävan efter enhetlighet, som innebor i varje vetenskap. Särskilt under de sista hundra åren hade denna strävan varit framgångsrik. Inom kemien har man funnit, att alla de olika grundämnenas atomer äro uppbyggda av elektroner och protoner, medan man inom fysiken lyckats hänföra företeelserna till de båda grundbegreppen energi och materia. Här kvarstår alltså en dualism, som dock numera håller på att upplösas. Talaren redogjorde så för, huru striderna om ljusets natur avgjorts till förmån för den energetiska uppfattningen och för, huru Laue och herrarna Bragg lyckats erhålla interferens hos röntgenstrålar och därmed visat dessa vara av samma natur som ljuset, medan däremot katodstrålarna av Perrin m. fl. funnits bestå av elektroner och alltså vara av materiell natur. Sedermera fann Planck, att energi kan utstråla blott i form av vissa energikvanta, och att den alltså förekommer i ett slags atomistisk form. Einstein har i sin relativitetsteori kommit till den slutsatsen, att energi och materia äro ekvivalenta och kunna förvandlas till varandra, och slutligen framlade de Broglie sin på vissa djupgående analogier mellan optik och mekanik grundade lära om materievågorna. Enligt denna skulle de materiella elektronerna vara tillordnade vågor av strålande energi. När Germer m. fl. för ett par år sedan fann selektiv återkastning (interferens) hos katodstrålar, erhöll denna teori sin experimentella bekräftelse. Numera har alltså det antingen-eller, som gällt när man velat avgöra en strålnings natur, förbytts till ett både-och, och fysikens sista dualism håller på att försvinna. Det lärorika och intresseväckande föredraget, som åskådliggjordes genom balloptikonbilder och experiment, applåderades livligt av det fulltaliga auditoriet. Efter föredraget följde gåssupé och ett angenämt samkväm å Stadshotellet. <tab><tab>V. L. Örebro ingenjörsklubb höll lördagen den 15 nov. <footnote>Manuskriptet tidskriften tillhanda den 15 dec.</footnote> ordinarie årsmöte under ordförandeskap av majoren Knut F. Hållén. Åt styrelsen uppdrogs att fungera som kommitterade för januarisammanträdet (Hindersmässan). Vid fortsatt behandling av frågan om medlemskap i Föreningen tekniska museet beslöt klubben tillsvidare ingå som medlem under ett år, och skulle fortsatt medlemskap bero av framtida beslut. I enlighet med förslag av vid föregående sammanträde utsedda kommitterade beslöt klubben avgiva yttrande över det av statens tekniska verk upprättade förslaget till bestämmelser för järnkonstruktioners användning vid byggnadsverk. För nästa tvåårsperiod valdes till ordförande rektorn Waldemar Hallström, till v. ordförande för landsorten bergsingenjören Sven von Hofsten, Bofors, och till sekreterare civilingenjören E. A. Hilding Andersson efter resp. majoren Knut F. Hållén, bergsingenjören A. Edvard Mueller och lektorn Gustaf P. Widbeck, som enligt stadgarna voro i tur att avgå. Utom de tre nyvalda utgöres styrelsen av de ännu ett år kvarstående v. ordföranden l:e baningenjören Ludvig F. Hjelm och kassaförvaltaren disponenten Rudolf Jonsson. I övrigt skedde omval av funktionärer, nämligen för ett år: till klubbmästare ingenjören Frans M. Waldenström och till v. klubbmästare vikarierande lektorn C. Sigurd Eriksson; till revisorer: disponenten B. A. Helmfrid Ruhlin och N. Gottfrid Lindström; till revisorssuppleant: lektorn Svenfredrik Möller; till referenter i arkitektur och husbyggnadskonst: arkitekten K. Albert Jonson och stadsarkitekten Georg A. Arn; i väg- och vattenbyggnadskonst: civilingenjören Erik G. Brinck och kaptenen John M. Cederblad; i mekanik: lektorn Georg E. Nordberg och ingenjören Gottfrid O. Nordlindh; i elektroteknik: disponenten Tore K A. Hedin och ingenjören Valdemar Eriksson; i kemi och bergsvetenskap: fil. doktorn B. Gottfrid T. P. L. Nannes och lektorn A. Reinhold Ahlberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
