Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 3. 17 jan. 1931
- Sjätte internationella vägkongressen. I, av Axel Valsinger
- Svenska teknologföreningen under år 1930, av Fmn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gradskillnad har naturligtvis främst sin grund i de
ofantligt mycket större och snart sagt outtömliga
resurser, som därstädes stå till buds, men också
i det starkare framträdande kravet på särskilt
permanentbelagda vägar, vilket krav i sin tur har
sin grund i den väldiga omfattning, i vilken befolkningen
i Förenta staterna "motoriserats". Automobilbeståndet
i Förenta staterna uppgick sålunda enligt senaste
statistik till den ofantliga siffran av 26 501 443.
Detta innebär 1 automobil på var 4,5 innevånare
(automobilbeståndet i Sverige utgör 1 automobil
på var 46 innevånare), ja, i vissa stater en automobil
på var annan eller var tredje innevånare; en
motorisering, som en framstående amerikan under
kongressen gav det sannolikt mycket träffande
uttrycket, att "people in U. S. A. live on wheels".
Den amerikanska gästfriheten under kongressen
och under de efter kongressen följande studieresorna
mot de utländska deltagarna var storartad,
och den utomordentliga älskvärdhet och
förekommande hjälpsamhet och omtanke, som
dessa rönte av de amerikanska värdarna och
av de amerikanska kollegerna, var överväldigande.
I ett följande nummer skall lämnas en redogörelse
för kongressens under varje särskild fråga gjorda
uttalanden och beslut.
SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN UNDER ÅR 1930.
Den ekonomiska kris, som under det gångna året
inträtt inom näringslivet och som särskilt hårt
drabbat vissa industrier, har dessbättre icke
tillsvidare gjort sig märkbar inom Svenska
teknologföreningen genom sjunkande medlemsantal.
Med år 1930 ha ledamotsavgifterna för
icke-stockholmare något sänkts. Detta har medfört
viss mindre minskning av föreningens inkomster,
enär nyrekryteringen icke kunnat kompensera den
individuella avgiftsminskningen. Föreningens
ekonomiska ställning är god. Tekniska högskolans
studentkår har under höstens lopp tagit sitt med
S. T. F:s kraftiga medverkan tillkomna kårhus i
besittning, varför studentkårens olika sammankomster
icke längre komma att hållas inom föreningen. En
olägenhet härav är, att teknologerna icke på ett
tidigt stadium bli lika hemvana inom teknologföreningen
som förr. Det är av vikt för att råda bot härpå att
alla avdelningar inom föreningen samverka för att
animera nya årgångar teknologer att besöka
föreningens och avdelningarnas sammanträden
– så långt utrymmet räcker.
Tillströmningen av nya ledamöter till teknologföreningen
under 1930 har varit något mindre än under
1929: 122 st. mot 144 st. Med döden ha, såvitt
känt, avgått 48 ledamöter. Till många av de så
bortgångna står föreningen i stor tacksamhetsskuld
för deras rika insatser i föreningslivet. Här må
särskilt i detta avseende nämnas namnen: Fredr.
Lilliehöök, Dan. Ellgar, Erland Nordlund, Hjalmar
Anér, Hjalmar Berwald, I. Gust. Clason, C. J. Isakson,
Edvard Westin, Gustaf Lindgren, Oscar Lamm, Wilh.
Klemming.
Den nya organisationsformen med eget föreningsnamn
för teknologföreningens avdelningar, som redan år
1929 utnyttjades genom tillkomsten av Svenska
arkitektföreningen, har år 1930 tillämpats även av
Avdelningen för Elektroteknik, vilken fått stadfästat
namnet "Svenska elektroingenjörsföreningen, Avdelningav
Svenska teknologföreningen".
Stadgar och ordningsregler hava eljes icke undergått
några förändringar.
De till 1929 års Polhemspristävlan ingivna 11
tävlingsskrifterna slutbedömdes under våren 1930.
Resultatet, som kungjordes vid årsmötet, innebar att
Polhemspris utdelades för två skrifter: "Luft-ånga" av
docent Erik Öman och civilingenjör H. Elis A. Göth
samt "Användande av elektronrör för frekvensmultiplicering"
av fil. dr Mauritz Vos och civilingenjör Håkan Sterky.
Alla de fyra nämnda författarna erhöllo Polhemsmedaljen
i guld, de två förstnämnda dessutom såsom uppmuntran
för förtjänstfullt arbete ett belopp av 2000 kr. Enahanda
penninguppmuntran tillkom dessutom dels författarna till
en skrift "Bidrag till kännedom om lagen för vätskors
rörelse genom porösa jordarter", civilingenjörerna
Erik G. W. Lindquist och G. von Heideken, dels även
civilingenjör Erik Genberg för en skrift "Om färgblandning".
(Sistnämnda skrift har nyligen publicerats på tyska i serien
"Skrifter utgivna av Sv. T. F".)
Vid årsmötet, som i anledning av Stockholmsutställningen
förlades så sent som den 12–14 juni, förekom en
redogörelse av ordföranden, direktör S. Nauckhoff,
för Polhemspristävlans resultat samt föredrag av
författarna till prisskriften Luft-ånga över den däri
framförda idén – multipelindunstning med luftångblandning
– samt dess praktiska tillämpningar. Det inledande
årsmötesföredraget hölls emellertid av utställningens
generalkommissarie fil. dr Gregor Paulson över
"Industri och konstindustri". Vidare upptog
programmet tre stora diskussionsämnen: "Utvecklingen
av vårt lands flygtrafik", med inledningsföredrag
av landshövding A. B. Gärde; "Förutsättningarna för
svensk ingenjörsverksamhet i utlandet", med major
Carl Schmidt och civilingenjör Axel Sahlin som inledare,
samt "Överföring av Norrlands vattenkraft söderut",
med civilingenjör Gottfried Berg som föredragande.
Minnet av Andrée-expeditionen 1897 högtidlighölls
av föreningen vid ett extra sammanträde den 22 oktober.
Ordföranden, direktör S. Nauckhoff, erinrade i ett kort
inledningsanförande om expeditionens förhistoria och
olyckliga utgång, slutligt konstaterad genom sommarens
tragiska fynd på Vitön samt framhöll att såväl S. A. Andrée
som K. Frænkel voro civilingenjörer och ledamöter av
Sv. T. F. Ett föredrag av civilingenjör Tord Ångström
"Utvecklingen av luftfartyg enligt systemet lättare än luften"
måste tyvärr uppläsas av annan person på grund av
författarens sjukdom. Huvudnumret på programmet var
den av dr-ing. Gunnar Horn framförda redogörelsen
för "Bratvaags ishavsfärd 1930 och Andrée-fynden
på Vitön", en genom såväl form som innehåll gripande
verklighetsskildring.
Anföras må, att föreningen genom sin ordförande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0043.html
