Print (PDF) - On this page / på denna sida - Tekniska frågor vid årets riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbetsdomstolen inrättades på grund av riksdagsbeslut år 1928, förelågo inga säkra grunder för beräkning av dess blivande arbetsbörda. Under det antalet till centrala skiljenämnden hänskjutna mål år 1928 eller sista året för nämndens verksamhet utgjorde endast 40, och till arbetsdomstolen under 1929 hänskjutna mål 81 st., hade målens antal vid arbetsdomstolen år 1930 stigit till 150. Under sådana förhållanden kan det knappast anses riktigt att fortfarande betrakta ordförandeskapet i domstolen som en bisyssla, vars utövare samtidigt skall innehava annat domarämbete. Socialministern har därför föreslagit höjning av ordförandens arvode från nuvarande 7 000 kr. till 21 000 kr., motsvarande lönen till justitieråd, vilkas övriga förmåner dessutom i huvudsak skulle tillkomma domstolens ordförande. Sekreteraren, som åtnjutit ett arvode av 4 000 kr., föreslås nu erhålla lön enligt lönegrad B 24. Arvodet till den som vice ordförande fungerande ledamoten föreslås höjt från 5 000 till 6 000 kr., medan de övriga ledamöternas arvoden skulle förbli oförändrade. Domstolens stat föreslås ökad från 51 000 kr. till 75 000 kr., men domstolen skall allt fortfarande uppföras på extra stat. Kostnaderna för arbetslöshetens bekämpande under det löpande budgetåret ha av arbetslöshetskommissionen beräknats till i runt tal 7 628 000 kr., varvid kommissionen räknat med att vid den tid, då arbetslösheten är som mest omfattande, kunna bisträcka ca 7 100 personer med arbete. Den 1 juli 1930 fanns för kommissionens verksamhet ett disponibelt kapital av 5 488 000 kr., varför ett underskott på ca 2 140 000 kr. skulle komma att uppstå utöver tillgängliga medel. Då dessutom fordras en medelsreserv på ca 1 500 000 kr., skulle således erfordras 3 640 000 kr. för bestridande av kommissionens verksamhet under innevarande budgetår. För nästa budgetår beräknar kommissionen ungefär samma kostnader som under det löpande. Socialministern har i avvaktan på den pågående s. k. arbetslöshetsutredningens resultat och på utvecklingen på arbetsmarknaden icke ansett sig nu kunna förelägga riksdagen definitivt förslag, men då det redan nu är uppenbart, att en högst avsevärd höjning av anslagsbehovet blir nödvändig, har regeringen föreslagit riksdagen att för arbetslöshetens bekämpande under budgetåret 1931--32 beräkna ett anslag av 7 000 000 kr. Beträffande reseersättningen till yrkesinspektionen föreslås, att dessa ej såsom hittills skola bestridas från femte huvudtitelns anslag till rese- och traktamentsersättningar utan inräknas i anslaget till yrkesinspektionens verksamhet. För denna begäres nu ett anslag av 195000 kr. Till föreningen för arbetarskydd föreslås ett med oförändrat belopp utgående anslag av 6 000 kr. Arbetsrådets stat, som f. n. utgör 56 000 kr., föreslås höjd till 59 600 kr. Det av Sveriges industriförbund inrättade centrala arbetsledarinstitutet i Stockholm hade anhållit dels om ett statsbidrag å 6 480 kr. för innevarande budgetår, dels om ett för nästa budgetår utgående bidrag å 22 980 kr. motsvarande 2/3 av lärarlönerna för de av institutet planerade fyra kurserna samt hälften av kostnaderna för undervisningsmateriel. Statskontoret hade ansett, att bidrag för verksamheten under det löpande budgetåret ej borde beviljas utan riksdagens medgivande, och att institutet sålunda icke skulle erhålla något understöd, såvitt k. m:t ej därför ville disponera åttonde huvudtitelns anslag till extra utgifter. Statskontorets uppfattning delas av socialministern, som ej heller begärt anslag till bidrag åt institutet under innevarande år. Angående bidraget under nästa budgetår, har skolöverstyrelsen föreslagit detsamma att utgå med 15 000 kr., medan statskontoret, som ansett att antalet kurser kunde inskränkas till tre, förordat 11 000 kr. Å andra sidan har socialstyrelsen tillstyrkt de av institutet begärda beloppen för bägge åren. Socialministern har av statsfinansiella skäl föreslagit riksdagen att besluta om ett bidrag av endast 10 000 kr. För Sveriges deltagande i den internationella arbetsorganisationens konferens m. m. begäres ett anslag av 25 000 kr. och för avveckling av statens byggnadsbyrå 5 000 kr. Det ordinarie anslaget till försäkringsrådet föreslås utgå med oförändrat belopp eller 83 600 kr., medan det extra anslaget för rådets verksamhet föreslås höjt från 44 600 till 59 100 kr. Höjningen motiveras med den med åren ökande arbetsbörda som åvilat rådet och det till följd härav ökade antalet balanserade ärenden, vilka för sin avverkning erfordra förstärkning av rådets personal. Anslagen till vägväsendet. Anslagsäskandena inom sjätte huvudtiteln (kommunikationsdepartementet) sluta på en utgiftssumma av något över 80 mill. kr., därav enbart för väg- och vattenbyggnads väsendet 68,8 mill. kr. Den av fjolårets riksdag beslutade decentraliserande omläggningen av den statliga lokala vägadministrationen har ännu ägt bestånd så kort tid, att frågan om den nya vägadministrationens inverkan på väg- och vattenbyggnadsstyrelsens organisation ej kunnat upptagas till prövning. För att möjliggöra den centrala väginspektionsverksamheten har emellertid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utrustats med tre väginspektörer och en broinspektör, varjämte medel beretts för den inspektion av enskilda vägar, som tidigare tillkom distriktstjänstemännen. För vägorganisationen i länen äskas anslag å sammanlagt 66,57 mill. kr. Till vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter beräknas avlöningarna komma att uppgå till ca 380 000 kr., varifrån dock avgå statsverkets inkomster för förrättningar, utförda av dessa tjänstemän, med ca 80 000 kr. Återstoden, eller 300 000 kr,, skall direkt utgå av automobilskattemedel. Till resekostnader för vägingenjörer m. fl. föreslås ett anslag av 150 000 kr. Till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar föreslås 5 mill. kr. Till byggande av enkla bygdevägar har kommunikationsministern föreslagit ett anslag av 1,2 mill. kr. samt begärt riksdagens medgivande, att statsbidrag till dessa vägbyggnader i allmänhet må utgå med högst tre fjärdedelar av den beräknade kostnaden. Till byggande av ödebygds vägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs län föreslås ett anslag av 800 000 kr. Till byggande av enskilda utfartsvägar föreslås 500 000 kr. samt för tillfartsvägar till inlandsbanan likaledes 500 000 kr. Slutligen begäres 70 000 kr. för anläggning av en enkel bygdeväg från Areavaara över Huuki till Kieksisvaara i Norrbottens län. De av riksdagen beslutade anslagen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
