Print (PDF) - On this page / på denna sida - Tekniska frågor vid årets riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator och vägar i städerna samt viktiga vägar å landsbygden utgå som bekant direkt av automobilskattemedel. Dessa medel beräknas för nästa budgetår komma att uppgå till 52 mill. kr. På fördelningen av automobilskattemedlen inverka främst de totala kostnaderna för vägunderhåll och vinterväghållning, vilka kostnader stegrats från 1926 till 1928 med 7,2 mill. kr. till 38 mill. kr. och från 1928 till 1929 med 6,4 mill. kr. till 44,4 mill. kr. eller med 4,4 mill. kr. mer än som beräknades i 1930 års statsverksproposition. Denna kraftiga stegring, som visserligen delvis förklaras genom de under året rådande för vägunderhållet ogynnsamma klimatiska förhållandena, har väckt betänkligheter hos kommunikationsministern, som ifrågasatt ett reglerande eller kontrollerande ingripande från statens sida i syfte att begränsa underhållskostnaderna. Kommunikationsministern bebådar sålunda proposition om sådan ändring i väglagen, att denna kommer att föreskriva normering i fråga om vägdistriktens förvaltningskostnader. Likaså har kommunikationsministern ifrågasatt införandet av en bestämmelse i anvisningarna för beräkning av bidrag till vägdistrikten, enligt vilken statsbidrag för avskrivning å vägmaskiner skulle utgå, endast där medgivande till maskinernas inköp lämnats av vederbörande länsstyrelse. Beträffande rationaliseringen av underhållsarbetet, det riktiga bedömandet av vilka förbättringar, för vilka bidrag av vägunderhållsmedel böra utgå, samt frågan om användande av vägbeläggningar med begränsad varaktighet, hyser kommunikationsministern förhoppningar, att besparingar skola kunna uppnås genom de nytillsatta vägingenjör ernås verksamhet. Vid fördelningen av automobilskattemedlen för budgetåret 1931--1932 måste man dock väsentligen utgå från nu rådande förhållanden. Underhållskostnaderna för 1930 ha av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknats till 44,2 mill. kr., vilken summa kommunikationsministern höjt till 45 mill. kr. Vägdistriktens direkta underhållsbidrag av automobilskattemedel har sedan 1926 av riksdagen successivt höjts från 10 % till 45 % av distriktens verkliga kostnader, varigenom distrikten kommit i åtnjutande av en viss lättnad i utgiftsbördorna. Kommunikationsministern anser dock, att biltrafiken ännu ej i tillräcklig omfattning deltager i kostnaderna för underhållet. I en nära framtid torde, efter vad trafikräkningar givit vid handen, automobiltrafiken rättvisligen böra svara för 90 % av underhållskostnaderna. F. n. utgöra de av statsmedel utgående underhållsbidragen 75 % av kostnaden, varav ur automobilskattemedelsfonden bestridas 60 % av samma kostnad. I propositionen föreslås nu, att vägdistriktens direkta underhållsbidrag skall höjas med 5 % till 50 % av verklig kostnad för år 1931. Fördelningen av 1931--1932 års automobilskattemedel (52 mill. kr.) skulle sålunda enligt kommunikationsministerns förslag bliva följande: Till vägunderhåll m. m. enligt väglagen (15 % å verklig resp. uppskattad kostnad för år 1930) 6,6 mill. kr., till avlöning åt vägingenjörer m. fl. 300 000 kr 5 återstod 45,1 mill. kr. Denna fördelas med 20 % eller 9 020 000 kr. på städerna och 80 % eller 36 080 000 kr. på landsbygden. Den senare andelen delas i en utjämningsandel om 15 % eller 5 412 000 kr. att fördelas enligt k. m:ts bestämmelse, samt en återstående andel om 85 % eller 30 668 000 kr. Ur denna skulle utgå dels vägdistriktens direkta underhållsbidrag med 50 % av verklig kostnad för år 1931, eller 22 450 000 kr., samt länens ordinarie andelar med 8 218 000 kr. Underhållsbidragen av automobilskattemedel skulle alltså utgöra sammanlagt ca 29 mill. kr. Det ordinarie anslaget till bidrag till vägunderhållet på landet föreslås höjt från 6 till 6,6 mill. kr., och till understöd åt synnerligt betungande vägdistrikt föreslås ett anslag av 200 000 kr. Hamnar och farleder. Till statens fiskehamnsbyggnader föreslås ett anslag av 230 000 kr., vilket skulle få disponeras för den pågående anläggningen i Torekov och för den föreslagna utvidgningen av Nogersunds hamn samt för arbeten vid Storebben, Grisslan och Hönö--Klåva. Till statsunderstödda fiskehamnar föreslås ett anslag av 325 000 kr. mot det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda, 460 000 kr. Till handelshamnar har under det löpande och nästföregående budgetåret anvisats anslag av 250 000 kr., som i år föreslås höjt till 350 000 kr. (väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hade hemställt om 545 000 kr.), vilket anslag avses för hamnföretagen i Köping, Mörbylånga, Färjestaden, Degerhamn och Lysekil. För underhåll av fiskehamnar föreslås 50 000 kr. Uthamnen för Haparanda och Tornedalen vid Karl Johans stad har beräknats draga en kostnad av 885 000 kr., varav statens bidrag skulle utgöra 845 000 kr. För budgetåret 1930--1931 beviljade riksdagen ett anslag av 200 000 kr., och för nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat anslagsbehovet till 500 000 kr. Då tidpunkten för arbetets påbörjande blivit avsevärt framskjuten på grund av dröjsmål med avgivande av förbindelsen från intressenterna (Haparanda stad) har kommunikationsministern beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår till endast 200 000 kr. För upprensning av farled förbi Långören till Torhamnsfjärden i Karlskrona skärgård föreslås ett anslag av 75 000 kr. Anslag till lufttrafiken. Till understöd av regelbunden lufttrafik utgår under innevarande budgetår ett anslag av 600 000 kr., varav understöd utgått till A.-b. Aerotransport för upprätthållande av regelbunden luftfart å linjerna Malmö--Köpenhamn--Amsterdam och Stockholm- -Helsingfors. Å den förstnämnda linjen har trafiken kunnat upprätthållas under 6 månader år 1930 med en tur om dagen i vardera riktningen. Å Helsing-forslinjen pågick trafiken i 5 månader med en tur om dagen i vardera riktningen. Aerotransport har beräknat, att bolaget vid ett årligt subventionsbelopp av 700 000 kr. skulle kunna erhålla sådant tillskott av privat kapital, att driften på Amsterdamlinjen skulle kunna upprätthållas hela året och på Helsingforslinjen under 8 månader. Kommunikationsministern har räknat med, att det på det under löpande budgetår utgående anslaget kommer att uppstå besparingar till sådant belopp, att till ändamålet för nästa budgetår även med nu föreslagen subvention behöver anvisas blott 600 000 kr., vilket anslag även föreslås riksdagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
