Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 24 jan. 1931 - Tekniska frågor vid årets riksdag, av E. H—r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga
gator och vägar i städerna samt viktiga vägar å
landsbygden utgå som bekant direkt av automobilskattemedel.
Dessa medel beräknas för nästa budgetår komma att
uppgå till 52 mill. kr. På fördelningen av
automobilskattemedlen inverka främst de totala
kostnaderna för vägunderhåll och vinterväghållning,
vilka kostnader stegrats från 1926 till 1928 med 7,2 mill.
kr. till 38 mill. kr. och från 1928 till 1929 med 6,4 mill.
kr. till 44,4 mill. kr. eller med 4,4 mill. kr. mer än som
beräknades i 1930 års statsverksproposition. Denna
kraftiga stegring, som visserligen delvis förklaras
genom de under året rådande för vägunderhållet
ogynnsamma klimatiska förhållandena, har väckt
betänkligheter hos kommunikationsministern, som
ifrågasatt ett reglerande eller kontrollerande ingripande
från statens sida i syfte att begränsa underhållskostnaderna.
Kommunikationsministern bebådar sålunda proposition
om sådan ändring i väglagen, att denna kommer att
föreskriva normering i fråga om vägdistriktens
förvaltningskostnader. Likaså har kommunikationsministern
ifrågasatt införandet av en bestämmelse i anvisningarna
för beräkning av bidrag till vägdistrikten, enligt vilken
statsbidrag för avskrivning å vägmaskiner skulle utgå,
endast där medgivande till maskinernas inköp lämnats
av vederbörande länsstyrelse. Beträffande rationaliseringen
av underhållsarbetet, det riktiga bedömandet av vilka
förbättringar, för vilka bidrag av vägunderhållsmedel
böra utgå, samt frågan om användande av vägbeläggningar
med begränsad varaktighet, hyser kommunikationsministern
förhoppningar, att besparingar skola kunna uppnås genom
de nytillsatta vägingenjör ernås verksamhet. Vid
fördelningen av automobilskattemedlen för budgetåret
1931–1932 måste man dock väsentligen utgå från nu
rådande förhållanden.
Underhållskostnaderna för 1930 ha av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen beräknats till 44,2 mill. kr.,
vilken summa kommunikationsministern höjt till 45
mill. kr. Vägdistriktens direkta underhållsbidrag av
automobilskattemedel har sedan 1926 av riksdagen
successivt höjts från 10 % till 45 % av distriktens
verkliga kostnader, varigenom distrikten kommit i
åtnjutande av en viss lättnad i utgiftsbördorna.
Kommunikationsministern anser dock, att biltrafiken
ännu ej i tillräcklig omfattning deltager i kostnaderna
för underhållet. I en nära framtid torde, efter vad
trafikräkningar givit vid handen, automobiltrafiken
rättvisligen böra svara för 90 % av underhållskostnaderna.
F. n. utgöra de av statsmedel utgående underhållsbidragen
75 % av kostnaden, varav ur automobilskattemedelsfonden
bestridas 60 % av samma kostnad. I propositionen
föreslås nu, att vägdistriktens direkta underhållsbidrag
skall höjas med 5 % till 50 % av verklig kostnad för år 1931.
Fördelningen av 1931–1932 års automobilskattemedel
(52 mill. kr.) skulle sålunda enligt kommunikationsministerns
förslag bliva följande: Till vägunderhåll m. m. enligt väglagen
(15 % å verklig resp. uppskattad kostnad för år 1930)
6,6 mill. kr., till avlöning åt vägingenjörer m. fl. 300 000 kr
5 återstod 45,1 mill. kr. Denna fördelas med 20 % eller
9 020 000 kr. på städerna och 80 % eller 36 080 000 kr.
på landsbygden. Den senare andelen delas i en utjämningsandel
om 15 % eller 5 412 000 kr. att fördelas enligt k. m:ts
bestämmelse, samt en återstående andel om 85 % eller
30 668 000 kr. Ur denna skulle utgå dels vägdistriktens
direkta underhållsbidrag med 50 % av verklig kostnad
för år 1931, eller 22 450 000 kr., samt länens ordinarie
andelar med 8 218 000 kr. Underhållsbidragen av
automobilskattemedel skulle alltså utgöra sammanlagt
ca 29 mill. kr. Det ordinarie anslaget till bidrag till
vägunderhållet på landet föreslås höjt från 6 till 6,6
mill. kr., och till understöd åt synnerligt betungande
vägdistrikt föreslås ett anslag av 200 000 kr.
Hamnar och farleder.
Till statens fiskehamnsbyggnader föreslås ett
anslag av 230 000 kr., vilket skulle få disponeras
för den pågående anläggningen i Torekov och för
den föreslagna utvidgningen av Nogersunds hamn
samt för arbeten vid Storebben, Grisslan och
Hönö–Klåva. Till statsunderstödda fiskehamnar
föreslås ett anslag av 325 000 kr. mot det av väg-
och vattenbyggnadsstyrelsen begärda, 460 000 kr.
Till handelshamnar har under det löpande och
nästföregående budgetåret anvisats anslag av
250 000 kr., som i år föreslås höjt till 350 000 kr.
(väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hade hemställt
om 545 000 kr.), vilket anslag avses för hamnföretagen
i Köping, Mörbylånga, Färjestaden, Degerhamn
och Lysekil. För underhåll av fiskehamnar föreslås
50 000 kr. Uthamnen för Haparanda och Tornedalen
vid Karl Johans stad har beräknats draga en kostnad
av 885 000 kr., varav statens bidrag skulle utgöra
845 000 kr. För budgetåret 1930–1931 beviljade
riksdagen ett anslag av 200 000 kr., och för nästa
budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
beräknat anslagsbehovet till 500 000 kr. Då
tidpunkten för arbetets påbörjande blivit avsevärt
framskjuten på grund av dröjsmål med avgivande
av förbindelsen från intressenterna (Haparanda
stad) har kommunikationsministern beräknat
anslagsbehovet för nästa budgetår till endast
200 000 kr. För upprensning av farled förbi
Långören till Torhamnsfjärden i Karlskrona
skärgård föreslås ett anslag av 75 000 kr.
Anslag till lufttrafiken.
Till understöd av regelbunden lufttrafik utgår
under innevarande budgetår ett anslag av
600 000 kr., varav understöd utgått till
A.-b. Aerotransport för upprätthållande av
regelbunden luftfart å linjerna
Malmö–Köpenhamn–Amsterdam och
Stockholm- -Helsingfors. Å den förstnämnda
linjen har trafiken kunnat upprätthållas under
6 månader år 1930 med en tur om dagen i
vardera riktningen. Å Helsing-forslinjen pågick
trafiken i 5 månader med en tur om dagen i
vardera riktningen. Aerotransport har beräknat,
att bolaget vid ett årligt subventionsbelopp av
700 000 kr. skulle kunna erhålla sådant tillskott
av privat kapital, att driften på Amsterdamlinjen
skulle kunna upprätthållas hela året och på
Helsingforslinjen under 8 månader.
Kommunikationsministern har räknat med, att det
på det under löpande budgetår utgående anslaget
kommer att uppstå besparingar till sådant belopp,
att till ändamålet för nästa budgetår även med nu
föreslagen subvention behöver anvisas blott
600 000 kr., vilket anslag även föreslås riksdagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
