- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
45

(1871-1934)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |   

Print (PDF) - On this page / på denna sida - Tekniska frågor vid årets riksdag - Beredskapsarbeten vid arbetslöshetstillfällen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

elektrifieringen av Malmö-linjerna i enlighet med
det av järnvägsstyrelsen uppgjorda programmet
(se Teknisk tidskrift 1931, sid. 15) och föreslår
för detta ändamål ett under nästa budgetår
utgående anslag av 23 mill. kr. Likaså återfinnes
i propositionen det av järnvägsstyrelsen till 4 mill. kr.
beräknade anslaget till inlandsbanan mellan
Volgsjön och Gällivare. En särskild proposition
bebådas beträffande anslag till den ifrågasatta
statsbanan Malung--Vansbro (se Teknisk
tidskrift 1930, sid. 664).

Statens vattenfallsverk.

Vattenfallsstyrelsens riksdagspetita ha tidigare
utförligt refererats i Teknisk tidskrift (1930, sid.
581), och de av styrelsen beräknade
anslagsbehoven återfinnas i allmänhet oförändrade
i propositionens anslagsäskanden. Några
ändringar iakttagas dock. Anslaget till Vargöns
kraftstation är nedsatt från 3,5 till 3 mill. kr.
samt till Malfors kraftstation från 1,5 till 1 mill. kr.,
varjämte anslaget till distributionsanläggningar
jämkats från 3,5 till 3,3 mill. kr.

Till sist kan påpekas, att regeringen redan innan
yttranden inkommit från de hörda myndigheterna
ansett sig böra föreslå riksdagen att beräkna ett
anslag av 2 mill. kr. för aktieteckning i Kalix
trävaruaktiebolag. <tab><tab>E. H--r.

</chapter>
<chapter name="BEREDSKAPSARBETEN VID ARBETSLÖSHETSTILLFÄLLEN.">

BEREDSKAPSARBETEN VID ARBETSLÖSHETSTILLFÄLLEN.

I mitten av oktober tillkallade socialministern generaldirektör Gösta Malm, överingenjören överste Hjalmar Fogelmarck, arbetschefen hos statens arbetslöshetskommission Gunnar Jonsson samt förbundsordföranden hos grov- och fabriksarbetarförbundet C. J. Söder att såsom sakkunniga verkställa utredning av frågan om arbetslöshetens motverkande genom allmänna arbeten. Utredningsmännen avlämnade den 17 januari sitt betänkande, ur vilket här återges de principiella riktlinjerna. Förslaget syftar mot sådana åtgärder, att arbetstillfällen beredas vid de allmänna arbeten vid perioder av allmän eller lokal depression på arbetsmarknaden. För ändamålet måste lämpliga och till utförande förberedda arbeten hållas i beredskap, så att de snabbt kunna igångsättas såsom i förtid anordnade allmänna arbeten (beredskapsarbeten). Utredningsmännen se i dessa beredskapsarbeten icke en form av hjälpverksamhet för de arbetslösa utan uppfatta dem såsom en rationaliseringsåtgärd inom den statliga verksamheten, vilken skulle förebygga, att de arbetslösa bispringas under kostsamma och kanske improduktiva hjälpformer, medan å andra sidan angelägna statliga arbeten uppskjutas i brist på tillgängliga anslag. Beredskapsarbetena skola icke vara nödhjälpsarbeten i annan mening än att de igångsättas under perioder med minskad arbetstillgång. De löner som skola tillämpas vid dessa arbeten böra nämligen vara de i eventuellt förefintliga kollektivavtal föreskrivna eller i orten gängse lönerna. Härtill ansluter sig följaktligen kravet på arbetskraftens fullgoda beskaffenhet och yrkesvana. Kostnaderna för det färdiga arbetet böra slutligen icke bliva högre än i det fall, att arbetet utförts i vanlig ordning. Då utredningsmännen förutsatt, att beredskapsarbetena skola utföras i de statliga myndigheters regi, som förfoga över lämplig personal, är det tydligt, att endast begränsade arbetsuppgifter stå till buds. Som sådana arbetsobjekt nämner utredningen huvudsakligen anläggningsarbeten, t. e. anordnande av skenfria järnvägskorsningar, vilka skulle utföras i statens järnvägars regi. Vid liknande arbetsuppgift vid enskild järnväg bör dock ej den möjligheten uteslutas, att denna utföres som beredskapsarbete genom den enskilda järnvägens försorg och att kostnaden bestrides av statsmedel. Samma möjlighet lämnas öppen även för vägbyggnadsföretag med vägstyrelse som arbetsledande organ. Beredskapsarbetena böra enligt utredningsmännen icke tillgripas vid den årligen återkommande säsongarbetslösheten eller den s. k. omsättningsarbetslösheten utan endast vid kristillfällen med mera omfattande arbetslöshet, antingen krisen är generell eller begränsad till visst fack eller visst lokalt område. De med beredskapsarbetena sammanhörande organisatoriska anordningarna böra anknytas till befintliga ordinarie verk. Förslag till igångsättande av sådana arbeten skulle kunna väckas av antingen socialstyrelsen, av ett statens verk, inom vilket arbetslöshet råder bland dess i normala fall sysselsatta arbetare, eller ock av länsstyrelse vid svårartad situation på arbetsmarknaden inom länet. Den för behandling av ett sådant förslag erforderliga utredningen skulle utföras av socialstyrelsen, som i händelse av tillstyrkande skulle avge förslag beträffande villkor för uttagning av arbetskraft och andra förhållanden. Faller det ifrågasatta arbetet utanför de statliga verkens förvaltningsområden eller om statligt arbetsledande organ ej står till förfogande för utförandet, erfordras särskilda förhandlingar och utredningar. Avgörandet om arbetets igångsättande som beredskapsarbete skulle tillkomma regeringen, som även skulle anvisa medel ur ett särskilt reservationsanslag för bestridande av de med arbetet förenade kostnaderna och meddela direktiv för det statens organ, under vars regi arbetet skulle utföras eller vilket skulle träffa överenskommelse med annat arbetsledande organ än statens. Socialstyrelsen skulle alltså fungera som central myndighet för beredskapsärendenas handläggning och för ändamålet förstärkas med fyra ledamöter, av vilka en borde företräda arbetsgivarnas intressen, en arbetarnas, en representera statens arbetslöshetskommission och en ekonomisk sakkunskap och erfarenhet. Som femte adjungerad ledamot skulle deltaga en representant för det verk, inom vars verksamhetsområde ärendet faller. En särskild tjänsteman inom socialstyrelsen skulle förordnas som sekreterare och föredragande i dylika ärenden och skulle få i uppdrag att i första hand följa utvecklingen på arbetsmarknaden, samla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Nov 2 16:46:51 2008 (www-data) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1931a/0055.html

Valid HTML 4.0!