Print (PDF) - On this page / på denna sida - Beredskapsarbeten vid arbetslöshetstillfällen - Biltrafikens ekonomiska sida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppgifter om förefintliga, för beredskapsarbeten lämpade arbetsobjekt och verka för dessas planläggning inom vederbörande ämbetsverk. Vid beräknande av storleken av det erforderliga reservationsanslaget ha utredningsmännen utgått från att de ifrågakommande arbetena måste begränsas till i stort sett endast anläggningsarbeten och till vissa yrkeskategorier, varför de ej skulle kunna anvisas t. e. åt arbetslösa arbetare inom specialindustrierna. Dels med hänsyn härtill, dels för att det här gäller en ny verksamhet, om vilken erfarenhet saknas, ha utredningsmännen beräknat storleken av reservationsanslaget till endast 3 mill. kr. att utgå under budgetåret 1931--1932. I detta avseende har en av utredningsmännen, herr Söder, reserverat sig för ett avsevärt högre belopp, eller 9 mill. kr. Som bekant har regeringen i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att beräkna det lägre beloppet, 3 mill. kr. </chapter> <chapter name="BILTRAFIKENS EKONOMISKA SIDA.">BILTRAFIKENS EKONOMISKA SIDA.
<poem>Personenkraftwagen, Kraftomnibus und Lastkraftwagen in den vereinigten Staaten von Amerika von dr rec. pol. <sc>Emil Merkert</sc>, Julius Springer, Berlin 1930.</poem> Knappast någon faktor har i högre grad än automobilen bidragit till de senaste 20 årens rekordartat snabba utveckling i Förenta staterna, och dock har egendomligt nog litteraturen på området varit anmärkningsvärt tunnsådd. Det av dr E. Merkert i Berlin-Charlottenburg nyligen utgivna arbetet med ovan angivna titel fyller sålunda en verklig lucka och är förtjänt av att beaktas av en större läsekrets. Ur det ofantligt rikhaltiga material, vilket dr Merkert insamlat under en mera än tvåårig studieresa i Förenta staterna, kunna här endast några strödda data anföras. Bilismens ingripande har gjort sig kännbart på snart sagt alla områden av samhällslivet. Den har åstadkommit stora förskjutningar av industri- och handelscentra och kan sägas hava revolutionerat städernas bostadsfråga. Bilen gör affärslivets omsättning snabbare, ränteutgifterna för lager mindre osv. T. o. m. i skolfrågan hava bilarna djupt ingripit; c:a 40 % av alla bussar i Förenta staterna gå i skoltrafik och befordra dagligen ett par millioner skolbarn. Vilken helt annan roll personbilen spelar i amerikanens såväl arbete som familjeliv jämfört med de europeiska förhållandena torde vara tämligen känt i vida kretsar här hemma. Näst föda, kläder och bostad intager automobilen i själva verket platsen som den viktigaste förnödenheten, och detta även för personer med jämförelsevis blygsamma inkomster. Icke sällan åtgår 1/6--1/4 av årsinkomsten på bilen. Trots tillgången på billiga och väl användbara vagnar köper även den mindre väl situerade amerikanen gärna en ganska högklassig vagn; man vill ju icke vara sämre än grannen eller kamraten! Sina största triumfer torde massfabrikationen hava firat just inom bilindustrien. Sålunda har det beräknats, att för framställandet av en bil erfordrades år 1904 icke mindre än 2 100 arbetstimmar och år 1925 endast 300 timmar. Hand i hand med massproduktionen har gått en sänkning av priserna till endast c:a 1/3 på mindre än 20 år, något som har möjliggjort för i det närmaste var 5:e amerikan att vara ägare till en bil. Undersöker man bilarnas fördelning i prisklasser finner man också, huru dominerande de billigare vagnarna äro, nämligen c:a 85 % upp till ett pris av 1 375 dollars. Till bilarnas ökade användning har bidragit den ökade produktionen av täckta vagnar, då härmed användningsmöjligheten till dagligt bruk i hög grad ökats. Numera produceras sålunda täckta bilar till närmare 90 %, under det att ännu för endast 10--11 år sedan de öppna bilarna innehade denna plats. Att detta blivit möjligt får i hög grad tillskrivas förbättrade konstruktioner och förbilligad produktion av täckta vagnar. Bilarnas ökade användbarhet i allmänhet har för övrigt i hög grad påverkats av förbättrade konstruktioner, mångcylindriga motorer, fyrhjulsbromsar, självstart, luftringar m. m., liksom av den rikliga förekomsten av "service"-stationer, bensinstationer m. m. Bilfärder hava härigenom gjorts angenämare, mindre riskabla och billigare, något som i sin tur ökat efterfrågan och produktionen. Ännu vid början av århundradet var automobilindustrien betydelselös, och redan år 1926 stod bilproduktionen i spetsen för den amerikanska industrien, t. o. m. före livsmedelsindustrien, med ett tillverkningsvärde av 3 1/3 milliarder doll. År 1928 uppgick omsättningen av reservdelar, reservgummi, bensin och olja samt "service" till den häpnadsväckande summan av 7 1/4 milliarder doll. Ytterligare belysande för bilindustriens dominerande ställning är, att densamma i Förenta staterna av hela produktionen förbrukar ca 82 % gummi, 80 % bensin, 63 % fönsterglas och 60 % läder osv. År 1927 var det i bilväsendet investerade kapitalet praktiskt taget lika stort som det i järnvägarna investerade eller 24,5 milliarder doll. På ca 25 år nådde sålunda bilismen lika högt som på 100 år järnvägarna! Antalet fordon och vägnätets utsträckning voro samtidigt ca 10 gånger så stora för bilarna mot järnvägarna och de totala driftkostnaderna för bilarna ca 3 gånger högre än järnvägarnas. År 1928 innehade Förenta staterna ca 77 % av alla bilar, under det att de samtidigt svarade för ca 83,5 % av världsproduktionen. Frågan om bilproduktionen fortfarande skall komma att hastigt tillväxa, eller om den skall komma till en stabilisering, eller m. a. o. om marknaden skall bliva mättad, beror av en mängd faktorer, vilka äro svårbedömda; härvid får man icke förbise den i de större samhällena allt mera besvärande trängseln, vilken avhåller många från att skaffa sig privat bil. Massproduktionen och massförsäljningen skulle i själva verket vara omöjliga utan avbetalningssystemet, vilket dessutom möjliggjort ett över hela året mera jämnt fördelat arbete i fabrikerna, i det att bilköpen blivit mindre säsongbetonade. Avbetalningssystemets nuvarande roll angives därav, att i Förenta staterna ca 60 % av alla personvagnar säljas på avbetalning. Automobilerna representera mera än hälften av värdet av alla varor sålda på avbetalning i Förenta staterna. Förlustprocenten på avbetalningsaffärer på bilar i Förenta staterna är endast c:a 0,2 % av omsättningen. Visserligen är det sant, att avbetalningssystemet frestar en del personer, vilka egentligen icke hava råd att hålla sig med bil, men samtidigt får man icke förbise, att innehavandet av en bil medför stora fördelar såsom höjande av produktiviteten genom snabbare befordringsmöjlighet och sålunda ökning av inkomsterna och komforten. Med den stora produktionen och de låga priserna i Förenta staterna sammanhänger en relativt kort utnyttjning av vagnarna, eller för lastbilar ca 160 000--320 000 km och för omnibussar ca 320 000--480 000 km, svarande mot 4--8 års livslängd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
