Print (PDF) - On this page / på denna sida - Notiser - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mest representativa gasverksföreningarna i Tyskland, Belgien, Spanien, U. S. A., Frankrike, Grekland, Italien, Nederländerna, Schweiz, Tjeckoslovakien och Jugoslavien. Där beslöts att bilda "L'Union Internationale de l'Industrie du Gaz", som skall hava till ändamål att främja gasindustriens tekniska och ekonomiska utveckling, bl. a. genom att organisera internationella gasverkskongresser, genom att upprätta ett sekretariat, som skall förse medlemmarna med rapporter om gjorda undersökningar och experiment inom gasfacket från skilda länder, samt genom att publicera kongressernas förhandlingar och beslut. En organisationskommitté bildades, som till ordförande valde P. Escher, Schweiz, och till vice ordförande representanter från Tyskland, Belgien, Frankrike, Italien och Tjeckoslovakien. Kongresser skola hållas minst vartannat år. Organisationens officiella språk skola vara tyska, engelska och franska. Svetsningsnytt på Leipzigmässan. Som vi tidigare meddelat, kommer årets Leipzigmässa att erhålla även en avdelning för svetsning. Enligt förhandsmeddelanden från mässan komma bl. a. automatiska autogenskär-ningsmaskiner att utställas. Skärningskostnaderna uppgivas vid en plåttjocklek av 50 mm belöpa sig till 0,6 ā 0,9 Rm/m, vid 100 mm till 1,2 ā 1,5 Rm/m, vid 200 mm till 3 ā 3,5 Rm/m samt vid 300 mm till 5,7 ā 6,7 Rm/m. För svetsning av golvbeläggning, bestående av 60 mm breda och 6 mm tjocka plåtar har konstruerats en automatisk svetsningsmaskin, som löper på hjul och svetsar en 6 m lång fog på 30 min. Slutligen visas en modell av ett arbetsbord för svetsning av takstolar, uppfunnet av Direktor Schmuckler, Berlin. Av allt att döma är konstruktionen identisk med det bord som omnämnes av Reichsbahnoberrat Füchsel i hans föredrag i teknologföreningen i oktober 1930 och som kommer att närmare beskrivas i en uppsats i Teknisk tidskrift, Schmuckler uppger, att svetsning av takstolar innebär en arbetsbesparing av 50 %, jämförd med nitning. Verkmästarkursen för maskinindustrien öppnad. Måndagen den 12 jan. öppnades i Eskilstuna av kursledaren, rektor Max Grenander, den nya verkmästarkursen för maskinindustrien. Som representant för arrangörerna och kursens kommitterade var verkmästare E. W. Nordsten från mekaniska verkmästareförbundet närvarande. Kursen avser att lämna sådana tekniska och allmänna kunskaper, som jämte praktisk erfarenhet fordras speciellt av verkmästare och förmän inom maskinindustrien. Kursens längd blir fyra månader med en undervisningstid av i medeltal 5--6 timmar per dag, och undervisningen bedrives efter en av representanter från maskinindustrien och mekaniska verkmästareförbundet uppgjord plan. Som föreläsare medverka även en del kända ingenjörer och fackmän på skilda områden. Det stora intresse, som visades den i fjol på samma plats hållna kursen -- vilken var den första i sitt slag inom vårt land -- föranledde Sveriges maskinindustriförening att även i år anordna en liknande kurs. Till den nu öppnade kursen hade anmälningar godkänts från 15 deltagare från olika verkstäder inom landet. En ny gasskyddskurs. Hos Auer-Gesellschaft i Berlin anordnas ännu en gasskyddskurs den 17 och 18 februari. Kursen är avsedd för den kemiska industrien och organiseras på vanligt sätt med föredrag, demonstrationer och praktiska övningar. Den är öppen för deltagare även från Sverige. Närmare upplysningar om kursen kunna erhållas från Degears representant i Stockholm, Birger Carlson & Co. a.-b., Regeringsgatan 46. </chapter> <chapter name="LITTERATUR"> <h3>LITTERATUR</h3> Insänd litteratur. Tekniska meddelanden från Kungl, vattenfallsstyrelsen. Ser. K. Nr 1. Taxor för svenska kanaler mot bakgrunden av däri investerade kapital, föredrag av <sc>K. A. Fröman.</sc> Ser K. Nr 2. Utvecklingen av fartygstonnaget för Trollhättekanalfart, föredrag av <sc>Axel Norman</sc>. Jahresbericht VIII der Chemisch-technischen Reichsanstalt 1929, förl. Chemie, Berlin. Pris Rm 18. Die Herstellung poröser Ziegel, av <sc>V. Pinkl,</sc> förl. Wilhelm Knapp, Halle 1930. Pris Rm 3, Regler für Druck und Menge, av <sc>G. Wünsch</sc>, R. Oldenbourg förl., München 1930. Pris Rm 13. Vorträge aus dem Gebiete der Aerodynamik und verwandter Gebiete i Aachen 1929, utgivna av A. Gilles, L. Hopf och Th. v. Kármán, förl. Julius Springer, Berlin 1930. Pris Rm 18: 50. Ståhl im Hochhau, Taschenbuch für Entwurf, Berechnung und Ausfiihrung von Stahlbauten, 8:de bearbetade upplagan, förl. Stahleisen. Bokanmälan. Der Mensch ini Fabrikbetrieb. Beiträge zur Arbeitskunde, av <sc>F. Ludwig</sc>. Förlag Julius Springer, 1930, Berlin. 204 sidor, 147 textbilder och 22 tabeller. Pris bunden Rm 16:50. Av den serie publikationer, som Arbeitsgemeinschaft Deutscher Betriebsingenieure utgiver, föreligger nu det fjärde bandet. Serien avser omfatta åtta band, i vilka upptages till ingående behandling olika problem, knutna till driftsingenjörens verksamhet. Det föreliggande bandet innehåller nio uppsatser i olika ämnen av olika författare. Redan titeln är värd ett observandum. Man behandlar icke Der Arbeiter im Betrieb utan formuleringen Der Mensch är avsiktligt gjord, förmodligen i mening att inställa läsaren på de sociala frågorna. I den första avhandlingen refereras ett föredrag av prof. dr <sc>E. Horneffer</sc>: "Der Weg zur Arbeitfreude". Utgångspunkten är filosofien och förf. anlägger rent etiska synpunkter på frågan. Arbetsglädje måste bygga på arbetsfred mellan intressenterna. Freden mellan arbetsgivare och arbetare kan icke byggas upp med materiella medel och på materiell grundval. Nur aus dem geistigen Eigenwert der Arbeit heraus kan die persönliche Befriedigung in der Arbeit und vor allem der Gemeinschaftsgeist und die friedliche Verbundenheit in der Arbeit erzeugt werden", säger förf. Det synes oss lämpligt att även här rycka in bokens avslutningskapitel skrivet av prof. dr ing. <sc>P. Rieppel</sc> med titeln: "Die Zusammenarbeit im Betrieb". Förf. söker en förklaring till olikheterna i sättet för samarbete mellan ledning och arbetare i U. S. A. och Tyskland samt söker bl. a. svar på frågan om U. S. A. lämpligen kan tjäna som mönster för Tyskland vid samförståndsidéernas realiserande. De arbetsfysiologiska problemen behandlas, efter vad jag förstår, utan nya uppslag av prof. dr med. <sc>E. Atzler</sc> i en uppsats: "Die Bekämpfung der Ermüdung". I direkt anslutning härtill följer dr <sc>H. Hildebrandt's</sc> uppsats: "Unfallpsychologie". Denna är i flera avseenden värd att uppmärksammas. Författarens uppgifter om temperaturens inflytande på olycksfallsfrekvensen och huru olika de manliga och kvinnliga arbetarna reagera mot variationer i temperaturen böra uppmärksammas av varje arbetsledare. En del fördomar om ackordsystemens farlighet från olycksfallssynpunkt få intet stöd i förf. utredning. Tvärtom framgår att arbete på timlön medför de största riskerna. Även andra resultat äro värda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
