Print (PDF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkstädsingenjörens uppmärksamhet. Hildebrandt påvisar bl. a., att olycksfallens antal nedgå högst avsevärt om en arbetare får hålla på med samma arbete längre tid utan avbrott. Förf. har satt en experimentell gräns vid tre månader och säger, att då arbetet utsträcktes över en period av tre månader, blevo olycksfallen endast 1/4 av vad som tidigare inträffat. Detta resultat bör uppmärksammas, ty det är av utmärkt betydelse ur driftorganisatorisk synpunkt. "Sport und Arbeit" av docent dr <sc>R. W. Schulte</sc> ansluter även till föregående avhandling och uppehåller sig dessutom flyktigt vid kontorsutrustningens rationalisering. Belysningsanordningarna i arbetslokalerna är ju ett aktuellt problem, som behandlas av dr <sc>W. Ruffer</sc> i en uppsats: "Die Beleuchtung als Leistungsfaktor". Författarens tabeller över produktionsstegring genom effektivare belysning ha tidigare refererats i den svenska fackpressen. Undersökningen är intressant och instruktivt illustrerad. De återstående tre kapitlen ha skrivits av erfarna ingenjörer och röra sig om verkstadsarbetets hygieniska organisation. Dr ing. <sc>R. Meldau</sc> redogör i en kortare uppsats för "Einfluss des Industriestaubes auf die Arbeitsleistung", vilken följes av en relativt enkel avhandling "Der Arbeitsplatz in der Fabrik" av dr ing. <sc>F. Rosenberg</sc>. Luft och ljus i arbetslokalerna är förf:s erinran till arkitekterna. För att nå detta mål tar han bort väggarna t. o. m. kring förmansburar och kontor i arbetslokalerna. De bilder, som visas med denna anordning, äro dock onekligen tilltalande. Anordningen förutsätter givetvis god ventilation av fabrikslokalerna. Ifråga om verkstadens utrustning, maskinuppställning, transportvägar osv. lämnas praktiska råd, som demonstreras med bilder. Då man talar med en svensk industriledare om yrkesprövning eller om psykotekniska prov, så torde hans uppfattning vara, att det är fråga om något liknande Pelmansystemet eller någon Coué-metod. I Tyskland har man likväl en annan uppfattning. Den som varit i tillfälle att på platsen taga del av vad de större tyska industriföretagen ha uträttat ifråga om yrkesprövning och därpå grundad träning i arbetet, måste giva sitt erkännande åt metoderna och böja sig för resultaten. Det är att beklaga att intresset för denna forskning är så litet i Sverige. Men måhända sammanhänger det med svenskarnas kända brist på intresse för psykologiska problem. Naturligtvis är förutsättningen för givande resultat, att det är kunnigt och kritiskt folk, som handleder detta arbete, ty eljest går det som på alla andra områden; det blir okunnigheten och fantasien, som ogenerat bygga vidare, trots vetenskapsmannens försäkran att detta veta vi, men icke mer. I det här refererade arbetet behandlar <sc>G. Leifer</sc> några hithörande spörsmål under den verkligt tyska fomuleringen: "Organisatorische und technische Massnahmen zur Hygiene der Frauenarbeit in Betrieben, unter besonderer Berücksichtigung der Metallindustrie". Bildmaterialet är väl valt, och författarens beskrivning av arbetsplatsens utrustning ifråga om arbetsstolar och skyddsanordningar är instruktiv. I en publikation som denna, hopfogad av en serie tidigare publicerade uppsatser, är det oundvikligt att vissa partier i de olika avhandlingarna täcka varandra, men i stort sett är arbetet av den kvaliteten, att det bör rekommenderas. Vi ha i Sverige under så många år skrivit och talat om industriens rationalisering -- naturligtvis även gjort en hel del -- att en viss risk föreligger, att vi falla för frestelsen att anse oss som föregångare på området, icke minst med tanke på besökande utlänningars berömmande omdömen. Ett studium av det här recenserade arbetet borde övertyga läsaren om, att vi ännu ha mycket att lära från Tyskland. <tab><tab>Olof Kärnekull. Über das elastische Verbalt en von Beton mit besonderer Berücksichtigung der Querdehnung, av prof. Hirohiko Yoshida. Förlag Julius Springer, Berlin 1930. 114 sid. Pris häftad Rm 11: --. Erfarenheterna från jordbävningskatastrofen i Japan 1923 gåvo bl. a. vid handen, att konstruktioner av armerad betong på ett värdefullt sätt kunnat komplettera och ersätta tidigare i Japan förekommande byggnadssätt. Detta torde vara en av anledningarna till det stora intresse, som i detta land ägnas betongen och betongforskningen. Författaren till föreliggande arbete över betongens elasticitetsegenskaper har genom omfattande mätningar kompletterat vår kännedom om de storheter, som karakterisera betongen ur elasticitetssynpunkt. I inledningen till boken erinrar författaren om att elasticitetsegenskaperna hos en homogen, isotrop kropp kunna karakteriseras genom angivande av två av varandra oberoende elasticitetskonstanter. Att betrakta betong som en homogen, isotrop kropp är en approximation. Vanligen väljas elasticitetsmodulen, E, och <sc>Poissons</sc> konstant, m, eller elasticitets- och glidmodulerna som dessa karakteristika. Poissons konstant benämnes även "Querdehnungszahl" och utgör förhållandet mellan formförändringen i belastningens riktning och formförändringen vinkelrätt mot denna riktning. I tabellform ha tidigare bestämningar av m för olika ämnen sammanställts. Vidare framhålles betydelsen av kännedomen om E och m, då dessa storheter ingå i en mängd formler för beräkning av konstruktioners stabilitet. Under det att E genom tidigare undersökningar bestämts, är däremot m föga känd, varför författarens arbete huvudsakligen går ut på bestämningar av denna konstant. Värdet av m blir beroende av, om det beräknas för fjädrande, total, "jungfrulig" eller förblivande formförändring, av vilka den förstnämnda bör vara bestämmande vid beräkning av de flesta konstruktioner. Härefter följer en beskrivning av olika metoder för bestämning av m, nämligen metoder som basera sig på mätningar under belastningar av typerna tryck, dragning, böjning, vridning samt en metod, som baserar sig på bestämning av fortplantningshastigheten hos en vågrörelse i materialet. De olika mätmetodernas för- och nackdelar underkastas en kritisk granskning. Huvuddelen av boken omfattar författarens egna undersökningar, vid vilka m bestämts för olika slags betong under olika betingelser. I en första del redogöres, sedan den använda metodiken beskrivits, för mätningar vid statiska belastningar, varvid de olika m-värdena systematiskt bestämts för betong vid olika belastning, ålder, vatten-cementtal, blandningsförhållande och tryckhållfasthet. Dessutom angives, hur elasticitets- och glidmodulerna variera med tryckhållfastheten. En andra del omfattar undersökningar med upprepade belastningar och avlastningar, varigenom man vinner kännedom om hur betongens elasticitetsegenskaper kunna förändras. Härvid har studerats hur m ändras vid varierande belastningar av olika art och antal ävensom elasticitetsmodulens förändring vid olika antal upprepade belastningar. Ett tredje kapitel omfattar slutligen en del på undersökningarna baserade betraktelser över kompressibilitet, statiska och dynamiska elasticitetsmoduler, förblivande deformation, elastisk hysteresis och elastisk efterverkan m. m. samt några anmärkningar angående fortplantningshastigheten hos vågrörelser i betong. Avhandlingen, som ger intryck av ett forskningsarbete av hög klass, fyller utan tvivel en lucka i litteraturen inom facket. <tab><tab>Donovan Werner. Ljuskulturs handbok (Ljuskulturs månadsblad 1929-1930). 148 sid. 212 fig. Svenska föreningen för ljuskultur, Sthlm. Pris klotb. kr. 6: --.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
