Print (PDF) - On this page / på denna sida - Litteratur - Tekniska föreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som av titeln framgår omfattar boken all den nyttiga kunskap som i val avvägda månadsdoser under det förflutna året delgivits den ljustekniskt intresserade svenska allmänheten. I sitt sålunda avslutade skick utgör arbetet en värdefull uppslagsbok, som ej tidigare haft någon motsvarighet inom vår tekniska litteratur, och som genom sin lättfattliga framställning torde kunna påräkna en vidsträckt spridning. Efter några inledande kapitel, som avhandla ljustekniska enheter, glödlampors egenskaper, ljusets mätning, reflexion och transmission samt grundfordringarna på god belysning följer en serie tillämpningskapitel, berörande inomhusbelysning, industribelysning, belysning av kontor, skolor och sjukhus, försäljnings- och utställningslokaler, skyltfönsterbelysning, skyltskåp och montrer, ljusskyltar, fasadbelysning, gatubelysning, belysning av idrottsplatser och sportlokaler, dekorativ armatur m. m. Kort sagt, intet är glömt av vad varje modern tekniker bör veta inom detta område och allt är framlagt med omedelbart syfte på praktiken. Arbetet, som rekvireras direkt hos utgivaren, Svenska föreningen för ljuskultur, Kungsgatan 28, kan följaktligen anbefallas till det bästa. <tab><tab>J. K. </chapter> <chapter name="TEKNISKA FÖRENINGAR"> <h3>TEKNISKA FÖRENINGAR</h3> Tekniska samfundet. Med anledning av att Sir Venkata Raman, årets nobelpristagare i fysik, efter förfrågan förklarat sig villig att hålla ett föredrag inför Tekniska samfundet i Göteborg, så utlyste samfundet ett extra sammanträde till den 18 dec. Till detta sammanträde utfärdades inbjudning till Göteborgs kungl, vetenskaps- och vitterhetssamhälle, till Fysiska sällskapet i Göteborg och för övrigt till envar, som vore intresserad av Sir Ramans föredrag: "On the Study of Molecular Structure." Sammanträdet avhölls på Valand och började kl. 7,15 em. Som ordförande för detta sammanträde fungerade ordföranden i samfundets avdelning för kemi, professor J. Arvid Hedvall, som förklarade sammanträdet öppnat och hälsade samfundets gäster samt professor Raman välkomna och överlämnade ordet åt föredragshållaren. Det är uppenbart, att ett föredrag om Ramaneffekten som sådan eller någon av dess många tillämpningar på modern materieforskning kan läggas på mycket olika sätt. Efter vad professor Raman efteråt meddelade, så var det de många damerna i auditoriet, som kom honom att i sista ögonblicket något ändra på den kurs han från början tänkt sig. Några ingående teoretiska synpunkter blev det därför knappast. Den röda eller snarare blåa tråden i föredraget blev i stället problemet om luftens och vattnets blåa färg. På ett sällsynt fascinerande sätt förmådde professor Raman att exponera detta problem såväl i dess egenskap av allmänmänskligt, intressant spörsmål som ock i dess rent historiska miljö, belysande den genomgripande omdaning som fysiken genomgått under senare tid. Sedan auditoriet fått följa äldre föreställningar om anledningen till högblå luft och djupblått hav, närmast i kontakt med Lord Rayleigh, så kom föredraganden in på Ramaneffektens moderna och naturliga lösning på detta problem. Men för att kunna visa vad denna förklaring bygger på, hade Sir Venkata naturligtvis först fått lov att göra en exposé över modern uppfattning om ljusets natur, om atomers och molekylers konstruktion och om lagarna för energiutbytet mellan vågrörelse och materie. Det var följaktligen icke möjligt att helt undgå kvant- och vågmekanik. Att inför ett auditorium av icke uteslutande fackmän lyckas göra framställningen av dylika ting på ett sådant sätt att med säkerhet ingen, som innehade åtminstone några förutsättningar för naturvetenskapligt tänkande, undgick att få en idé om grundtanken i de arbeten, som belönats med årets fysikpris, och bärkraften och räckvidden av Ramaneffekten, måste betraktas som en första rangens föredragsgärning. Referenten har sig nogsamt bekant, att denna konst framför allt hör hemma i England och det är av särskilt intresse att se, att den måhända överhuvudtaget sammanhänger med engelsk tunga. Föredragshållaren avtackades av ordföranden, som senare vid den anordnade banketten, likaledes på Valand, å samtliga närvarande sällskaps vägnar ytterligare underströk uppskattandet av professor Ramans och hans makas Göteborgsbesök och uttalade den åsikten att göteborgarna intet skulle ha att invända emot, om Sir Venkata vid kollisionen med "molekylen Göteborg" i överensstämmelse med Ramaneffektens ena möjlighet skulle ha försatt dess vetenskapliga vibrationer i än livligare frekvens. Professor Raman tackade i ett livligt uppskattat anförande och uttalade sin glädje över att ha fått se ännu ett av Sveriges anleten, vilket han funnit så behagligt att han med nöje uppskjutit resan till Köpenhamn ännu en dag och antagit Anglo-Swedish-Society's inbjudan till dess fest för Sinclair Lewis den nittonde. Den följande dagens förmiddag ägnade professor Raman åt besök på Chalmers' tekn. instituts kemiska laboratorier. Chalmersska ingenjörsföreningen sammanträdde den 19 december å Palace Hotel i Göteborg. Därvid valdes funktionärer för år 1931. Till ordförande utsågs direktör S. Hammarstrand, till vice ordförande direktör C. A. Reuterswärd och till sekreterare ingenjör Gunnar Sinclair. Kassör blev ingenjör K. E. Wallman, klubbmästare ingenjör Th. Vidlund, såsom resp. 1:ste och 2:dre suppleant valdes greve G. Hamilton och ingenjör R. Hellström; revisorer blevo ingenjörerna Arvid Ahnfelt och T. Ekman, revisorssuppleant ingenjör Evald Dellborg. Plats- och praktikkommitténs medlemmar blevo följande: ordförande direktör C. A. Reuterswärd, sekreterare ingenjör Gunnar Sinclair. För de olika facken valdes: för mekaniska facket maskiningenjör K. A. Karlsson, för elektrotekniska facket ingenjör M. A. Seth, för skeppsbyggerifacket direktör E. A. Hedén, för väg- och vattenbyggnadsfacket professor Sven Hultin, för husbyggnadsfacket professor C. M. Wernstedt, för kemiska facket ingenjör Gösta Håkansson. Såsom ombud för Chalmersska ingenjörsföreningen i olika delar av landet valdes: Arvika: stadsingenjör Uno Sundén, Borås: byggnadschefen Bertil Swedenborg, Eskilstuna: stadsingenjör W. Dale, Falun: ingenjör W. Hamnqvist, Gävle: ingenjör C. A. Ridell, Halmstad: stadsingenjör R. Luttkens, Hallsberg: ingenjör E. Nycander, Hudiksvall: stadsingenjör D. F. R. Bruno, Hälsingborg: ingenjör Olof Borrie, Jönköping: stadsingenjör E. Adell, Landskrona: disponent Albin Yhland, Linköping: ingenjör Herbert Blide, Lysekil: ingenjör och v. konsul J. G. Gunnerson, Malmö: ingenjör O. M. E. Zachrisson, Norrköping: direktör Sven A. Andersson, Nässjö: stadsingenjör och byggnadschef Carl E. L. Ericson, Ronneby: vägkonsulent W. Mannerfeldt, Stockholm: ingenjör Gunnar Ehn, Sundsvall: direktör Harald Magnusson, Uddevalla: stadsingenjör O. A. Kornell, Västerås: arkitekt Viktor Segerstedt, Åmål: ingenjör S. I. Westergren, Örebro: stadsingenjör N. Glimstedt. Såsom ombud i utlandet utsagos: London: ingenjör Sune Busch, New York: ingenjör J. M. Wennström, Viborg: direktör Erkki Makkonen. Disponent Sigvard Reuterskiöld, som varit föreningens urdförande under 10 år och ordförande i Chalmersska forskningsfondens insamlingskommitté, utsågs till föreningens hedersledamot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
