Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sammanträden - Teknisk tidskrift häft. 5 årg. 61 31 jan. 1931 - Kolmarknadens läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
</chapter> <chapter name="TEKNISK TIDSKRIFT HÄFT. 5 ÅRG. 61 31 JAN. 1931">TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 5 ÅRG. 61 <tab>31 JAN. 1931
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN INNEHÅLL: Kolmarknadens läge. -- Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén. -- Harald Johansson, död. -- Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken. -- Notiser. -- Litteratur. -- Tekniska föreningar. -- Sammanträden. </chapter> <chapter name="KOLMARKNADENS LÄGE.">KOLMARKNADENS LÄGE.
<tab><tab><tab><tab>Stockholm den 20 jan. 1931. Utvecklingen å de europeiska kolexportmarknaderna under andra halvåret 1930 har karakteriserats av en fortsatt minskning i produktionen i så gott som samtliga kolproducerande länder, med undantag för Frankrike, jämsides med en ytterligare sakta fallande prisnivå. Om man vid föregående årsskifte kunde konstatera att kolindustrien hade ett verkligt gott år bakom sig med visserligen ovissa framtidsutsikter, måste man i år fastslå, att 1930, och då i synnerhet andra halvåret, varit föga uppmuntrande för producenterna. Utsikterna för innevarande år äro också mera ovissa och mörka än någonsin tillförne, och fråga är väl om icke 1931 kommer att gå till eftervärlden såsom ett av de svåraste åren för den europeiska kolindustrien såvida icke situationen skulle alldeles opåräknat förbättras genom ett hastigt konjunkturuppsving eller genom en abnormt sträng vinter. I den i dessa spalter lämnade översikten över första halvåret 1930 framhölls, att produktionen i England då visserligen var stadd i kraftig tillbakagång, men att första halvårets produktionssiffror endast obetydligt underskredo motsvarande siffror för 1929. Jämföra vi totalbrytningen för 1929 med de approximativa siffror, som nu finnas tillgängliga för 1930 finna vi, att denna från att under 1929 hava utgjort ca 260 000 000 ton minskats till cirka 250 000 000 ton under 1930 eller med omkring 4 %. Hemmamarknaden inklusive bunkers har tagit ca 195 000 000 ton och exporten ca 55 000 000 ton. Hemmamarknaden och exporten ansvara till lika delar, eller med 5 000 000 ton vardera, för den minskade produktionen. Taga vi emellertid endast andra halvåret i betraktande blir tavlan betydligt mörkare, alldenstund produktionsminskningen till 9/10 uppkommit under denna period. Vända vi våra blickar till den andra huvudproducenten i Europa, Tyskland, finna vi dock att läseet där är betydligt sämre. Totalproduktionen av stenkol har sålunda gått tillbaka med ca 21 000 000 ton från omkring 163 000 000 ton 1929 till ca 142 000 000 ton 1930 eller med 13,2 %. För brunkol har minskningen varit ändå större eller ca 30 000 000 ton. Även koksproduktionen har gått ned synnerligen kraftigt från ca 38 000 000 ton till ca 32 000 000 ton. Som bekant är 3/4 av den tyska kolproduktionen förlagd till Ruhr-distriktet, och det kan därför vara av intresse att litet närmare betrakta utvecklingen under 1930 i detta produktionsområde. Stenkolsproduktionen 1929 utgjorde 123 600 000 ton men 1930 ca 107 000 000 ton, en produktionsminskning alltså av 13,5 %. Tar man emellertid dessutom hänsyn till att lagren av kol, koks och briketter omräknade i kol slutet december 1929 uigjorde ca 1 900 000 ton men slutet december 1930 ca 10 000 000 ton, förstår man huru allvarligt läget är för Ruhrs kolindustri. Av de i detta distrikt producerade kvantiteterna exporterades under de första elva månaderna 1930 ca 26 700 000 ton mot omkring 31 700 000 ton motsvarande tid 1929. Här föreligger alltså en minskning med ca 16 %. Av förutnämnda siffror framgår med stor tydlighet att konjunkturläget under 1930 varit avsevärt mycket sämre i Tyskland än i England, ett förhållande som även avspeglas i de olika ländernas arbetslöshetssiffror. Icke heller Polen har kunnat undgå att få allvarlig känning av den vikande konjunkturen. Den polska kolproduktionen hade sålunda t. o. m. oktober minskats med icke mindre än ca 7 000 000 jämfört med 1929. Vad de övriga kolproducerande länderna beträffa ha såväl Holland som Belgien haft att kämpa med betydande svårigheter, och det är egentligen endast Frankrike, som kunnat undvika produktionsinskränkning. Detta land har t. o. m. kunnat något öka sin kolproduktion, varför arbetslöshet ju där hittills varit ett så gott som okänt begrepp. Här nedan lämnas en uppställning över priserna fob respektive exporthamnar under 1930 å en del representativa kolsorter: Såsom framgår av uppställningen har prisutvecklingen under året visat en stadigt fallande kurva. En förbättring har inträtt först mot slutet av året i samband med den vanliga åtstramningen före julhelgen. Den kortvariga strejken i Skottland i början av december torde även i någon mån hava bidragit till de höjda noteringarna. Skillnaden i prisnivå vid årets början och slut varierar mellan 2/6-5/6 per ton. I stort sett torde man kunna säga att prisfallet ganska väl överensstämmer med den allmänna nedgången i prisindex. Det är emellertid anmärkningsvärt att prisfallet icke blivit ännu kraftigare. Knappast några kolpriser hava underskridit 1928 års nivå, vilken betecknar botten efter 1912, men om man tar i betraktande att Economists partiprisindex 1928 utgjorde i genomsnitt 140 men 1930 112 finner man att kolpriserna i förhållande till den allmänna prisnivån nu ha ett betydligt bättre läge än 1928 var förhållandet. Att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
