Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 58 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 31 jan. 1931 - Kolmarknadens läge, av Bn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lambton/

Second

Prime

Cowdenbeath/

Prima

Prima

South

Wear

Class

Durham

D.C.B.

D.C.B

B.S.Y.

Lochgelly

Scotch

Oberschlesiska

Oberschlesiska

Stückkohle

Erbskohle

Patent

Grosskoks

Hetton

Special

Durham

Coking

Screened

Smalls

Association

Lochgelly

Pearls

Stückkohle

Erbskohle

Coke

Grosskoks

Screened

Gas

Gas

Unscreened

Hards

Screened

1930

Börj. jan. . . .

18/6

17/3

15/9

16/-

17/-

11/3

18/6

15/9

13/9

17/-

15/3

15/6

13/6

22/-

24/-

medio jan. . . .

18/3

17/3

15/9

16/-

17/-

11/3

18/3

15/9

13/9

17/-

15/3

15/9

13/9

20/6

24/-

börj. febr. . . .

18/-

17/6

15/6

16/-

16/6

11/3

17/9

14/3

13/3

16/9

15/-

15/9

13/9

19/9

24/-

medio febr. . . .

17/9

17/-

15/6

15/3

15/6

11/6

17/3

14/-

13/-

16/9

15/-

15/-

13/-

19/9

24/-

börj. mars . . .

17/3

16/9

15/-

14/6

15/3

11/6

16/6

13/6

12/6

16/-

14/3

15/3

13/3

19/3

23/-

medio mars . . .

16/6

16/6

14/6

14/-

14/6

11/6

15/6

13/-

11/6

14/6

12/9

13/6

11/6

18/-

22/-

börj. april . . .

15/9

16/6

14/-

14/-

13/9

10/9

15/3

12/6

11/-

14/3

12/6

12/9

10/9

18/-

22/-

medio april . . .

15/9

16/6

14/-

14/-

13/9

11/-

14/9

12/9

10/3

13/6

11/9

12/6

10/6

18/-

22/-

börj. maj . . .

15/6

16/6

14/-

14/-

13/3

10/9

14/6

12/9

10/3

13/-

11/3

12/-

10/-

–

–

medio maj . . .

15/6

16/3

14/-

14/-

13/6

10/6

15/-

12/9

10/-

12/6

10/9

11/6

9/6

21/-

21/-

börj. juni . . .

15/6

16/-

13/9

13/6

13/6

10/3

14/9

12/9

10/-

12/-

10/3

11/-

9/-

17/6

19/9

medio juni . . .

15/-

15/9

13/6

13/3

13/3

10/3

14/6

12/3

10/3

12/3

10/6

11/-

9/-

17/6

19/6

börj. juli . . .

15/-

15/6

13/6

13/3

13/3

10/-

14/6

12/3

10/6

12/3

10/6

11/-

9/-

17/6

19/3

medio juli . . .

15/-

15/3

13/6

13/-

13/3

10/-

14/3

12/-

10/6

12/-

10/3

11/-

9/-

17/-

19/3

börj. aug. . . .

15/-

15/3

13/6

13/-

13/3

10/-

14/-

12/-

10/9

12/-

10/3

11/-

9/-

17/9

19/3

medio aug. . . .

15/-

15/-

13/-

13/-

13/3

10/-

14/9

11/9

10/9

12/-

10/3

11/-

9/-

18/-

19/6

börj. sept. . . .

14/9

15/-

13/3

13/-

13/3

10/-

15/3

11/9

11/-

12/-

10/3

11/-

9/-

18/-

19/6

medio sept. . . .

14/6

15/-

13/3

12/9

13/-

10/-

15/-

11/9

11/-

12/-

10/3

11/-

9/-

17/6

19/6

börj. okt. . . .

14/6

15/-

13/3

12/9

13/-

10/-

15/3

11/9

10/-

12/-

10/3

11/-

9/-

17/3

19/6

medio okt. . . .

14/6

15/3

13/3

12/9

13/-

10/-

10/3

11/3

10/-

12/-

10/3

11/-

9/-

17/-

19/6

börj. nov . . .

14/6

15/6

13/3

12/9

13/3

10/-

16/-

11/6

9/6

11/9

10/-

11/-

9/-

l7/-

19/6

medio nov. . . .

15/3

15/9

13/6

13/-

13/3

10/-

16/-

12/-

10/-

11/9

10/-

11/-

9/-

17/-

19/6

börj. dec . . . .

15/3

15/9

13/6

13/9

10/-

16/-

12/3

11/-

11/9

10/-

11/-

9/-

11/-

19/3

medio dec. . . .

15/3

16/3

13/9

13/3

13/9

10/-

16/6

13/-

12/-

12/-

10/3

11/-

9/-

17/6

19/3

slutet . . .

15/6

16/3

14/-

13/9

14/-

10/-

16/6

13/6

12/6

12/-

10/3

11/-

9/-

17/6

19,3

priserna icke underskridit 1928 års bottennivå får
kanske tagas såsom ett bevis på att det med nuvarande
produktionsanordningar och arbetsförhållanden är
omöjligt att bedriva gruvdrift vid en lägre prisnivå.
Detta torde åtminstone vara förhållandet i England,
och då England är det ojämförligt viktigaste exportlandet
bli dess priser normgivande även för de övriga
kolexporterande ländernas exportpriser.

Att med något större mått av sannolikhet kunna bedöma
framtidsutsikterna är under nuvarande förhållanden
ogörligt. Framförallt England är det stora frågetecknet,
men även i Tyskland äro förhållandena f. n. synnerligen
oroliga, såväl politiskt som å arbetsmarknaderna, och
t. o. m. i Polen ha arbetarna bestämt förklarat att de
komma att möta varje lönenedpressningsförsök med strejk.

Efter en synnerligen långvarig behandling i parlamentet
blev den av arbetarregeringen föreslagna kollagen antagen.
Regeringen hade emellertid då fått finna sig i att det
ursprungliga lagförslaget underkastats ganska ingripande
förändringar, vilka tillkommit på initiativ av såväl under-
som överhuset. Sålunda hade den bestämmelse, som
förutsåg påläggandet av en viss avgift på varje ton brutet
kol för att med dessa medel subventionera exporten
försvunnit, då detta ansågs skola orättvist belasta de
stora kolförbrukande tunga industrierna i hemlandet till
förmån för dessas konkurrenter i de koliniporterande
länderna. Härmed berövades den engelska regeringen ett
mäktigt påtryckningsmedel vid de påtänkta underhandlingarna
med Tyskland och Polen beträffande en uppdelning av
de europeiska avsättningsområdena. Lagförslaget förutsåg
även en minskning i arbetstiden till 7 1/2 timme per dag för
sådana distrikt som tillämpade 8 timmars arbetsdag.
Ursprungligen skulle denna reducerade arbetstid trätt i
kraft den 1 april 1930, men i den mån som svårigheter
uppstodo att få lagen godkänd, framflyttades uppfyllandet
av detta vallöfte, som för övrigt endast var hälften av vad
som ursprungligen lovats, till den l juli och senare till den
1 december. Denna del av lagen vägrade överhuset att
godkänna. Detta ville ha infört rättighet för gruvägarna att
efter överenskommelse med arbetarna distriktsvis tillämpa
en samlad arbetstid, s, k. "spread över" av maximum 90
timmar under 14 dagars perioder på så sätt att effektivt
arbete skulle äga rum under 11 dagar med 8 eller något
mera än 8 timmar per dag, varigenom varannan lördag
skulle bliva helt ledig. På detta sätt skulle
produktionsapparaten bättre kunna utnyttjas, varigenom
man hoppades kunna undvika en reducering av arbetslönerna.
Detta förslag avböjdes av underhuset, men då överhuset
vidhöll sitt beslut blev resultatet en kompromiss, som
gick ut på att "spread över" skulle få tillämpas, dock under
förbehåll att såväl arbetsgivarnas som arbetarnas
huvudorganisationer medgåve sina medlemmar rätt att
sluta dylika avtal. Sedan lagen sålunda äntligen kommit
till stånd återstod den praktiska utformningen av densamma.
Det har tagit en högst avsevärd tid att fastställa
produktionskvoter för de olika distrikten ävensom minimipriser
för de olika kolsorterna, och ehuru lagen officiellt trädde i
kraft den 25 oktober, äro ännu icke alla detaljer klara.
Tiden omedelbart före den 1 december, då arbetstiden
skulle minskas, blev kritisk. Från gruvägarnas sida framhölls,
att en lönereduktion kunde undvikas allenast under
förutsättning, att arbetarna gingo med på införandet av
"spread över". Gruvarbetarnas ledning vägrade emellertid
att sanktionera dylika överenskommelser, och tillämpandet
av "spread över" var alltså olagligt. Detta kom ganska
oväntat, och läget för arbetarregeringen blev allt annat
än behagligt. Man fick sålunda bevittna det egendomliga
skådespelet, att regeringen, för att undvika allmän
arbetsnedläggelse, stillatigande och med gillande fann sig
i att det olagliga "spread over".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>