Print (PDF) - On this page / på denna sida - Det utrikespolitiska kvartalet - Harald johansson †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppenbarligen varit hotad mer än en gång. Reträtten för böndernas motstånd i fråga om kollektiviseringspolitiken i jordbruket följdes av en framstöt av "högerelementen" inom det kommunistiska partiet, vilkas främste man var presidenten i folkkommissariernas råd Rykov. Stalin slog emellertid tillbaka detta angrepp, och Rykov ersattes med ett villigare redskap. Den på många håll framträdande bondeoron har också på känt maner undertryckts av de för dylika ändamål särskilt organiserade G. P U.-(Tjekatrupperna). Icke desto mindre lär väl Stalins ställning icke kunna undgå att bli beroende av utgången av det stora industrialiseringsexperiment, som är den beryktade femårsplanens främsta innebörd. Denna utgör ett våldsamt ärelystet och högspänt försök att på grundvalen enbart av det fattiga ryska folkets skatteresurser och i trots av den avsaknad av utländsk kredit som medföljer kommunismen på några få år uppbygga en industriapparat som exempelvis Förenta staterna med all världens kredit och en hög teknisk utbildning till förfogande aldrig rådde med på dylik rekordtid. Priset härför är i främsta rummet ett hårt skattetryck och ett nedpressande av arbetarbefolkningens levnadsstandard. I trots av de hårdhänta medlen kan den överspända planen väl knappast lyckas. Ett tecken på de ledandes oro i detta hänseende äro för övrigt de provokatoriska processerna mot föregivna sammansvärjningar bland kapitalistiskt sinnade element inom industrien, vilka i en naiv, men måhända för någon tid verksam propaganda tillskrivas skulden för misslyckanden av vissa delar av planen. Den gamla fabeln om det snart förestående världskapitalistiska anfallet på Sovjetunionen upprepas också nu oftare än någonsin, och självfallet saknar den i fullständig isolering utifrån hållna ryska opinionen varje möjlighet att bedöma värdet och innebörden av denna ständigt fortgående agitation. I allt detta får man emellertid ej förbise att även en begränsad framgång för femårsplanen, exempelvis ett realiserande av hälften eller en tredjedel av det stora programmet, skulle innebära ett betydelsefullt stärkande av Rysslands industriella produktionskraft. Den stora planen bör därför ingalunda endast bemötas med överlägset hån eller betraktas som ett dödfött projekt. Den är en betydelsefull reell faktor i världsutvecklingen. Ett steg av vikt i planens fullföljande togs då den nya Sib-turk-banan från Novo-Sibirsk (tidigare Novo-Nikolajevsk) vid Ob över Alma Äta (Vjernyj) till Tasjkent öppnades för trafik i april 1930. Den sammanbinder Väst-Sibirien med ryska Turkestan och kommer otvivelaktigt att få stor betydelse för dessa rika landsdelars framtida utveckling. </chapter> <chapter name="HARALD JOHANSSON †">HARALD JOHANSSON †.
Den 11 januari avled i Stockholm efter några veckors sjukdom statsgeologen, bergsingenjören fil. dr Harald Johansson. Harald Johansson var född år 1880 i Hällefors, Örebro län. Student (vid 14 år!) 1894 blev han fil. kand. 1898, utexaminerades från bergshögskolan 1903, avlade fil. lic.-examen 1907 samt blev. fil doktor 1910. Vid sidan av studier och egna vetenskapliga undersökningar verkade han tidvis såsom extra tjänsteman vid Sveriges geologiska undersökning, assistent vid Tekniska högskolan och konsulterande geolog, till dess han år 1910 utnämndes till statsgeolog. Med Harald Johansson bortgår en av den nuvarande generationens främste forskare i vårt land på petrografiens, urbergsgeologiens och <img 1></img> malmgeolologiens områden. I ett större antal geologiska kartor med tillhörande beskrivningar har han framlagt resultaten av sina under en lång följd av år med utomordentlig energi bedrivna forskningar över de sydväst och mellansvenska gnejsområdenas geologi. Huru än de teoretiska uppfattningarna om dessa svårtydda bildningars uppkomstsätt och geologiska historia må växla, skola alltid Johanssons på fasta kemiskt-petrografiska karakteriseringar grundade kartläggning av desamma bliva dokument av högt och bestående värde för vetenskapen om vårt urberg. Inför detta forum må särskilt framhållas Harald Johanssons framstående och i många hänseenden banbrytande betydelse såsom malmgeolog. Hans avhandlingar och inlägg under åren 1906--1908 rörande de mellansvenska järnmalmernas bildningssätt beteckna genombrottet till en ny epok inom den svenska malmgeologien. På grundvalen av omfattande egna forskningar och kritiskt utnyttjande av det äldre undersökningsmaterialet kunde han uppvisa högst märkliga kemiskt-petrografiska lagbundenheter mellan de olika malmtyperna och de dem omgivande bergarterna samt uppställde den teorien, att alla de mellansvenska malmerna liksom sidobergarterna bildats genom en magmatisk differentiationsprocess. Sistnämnda teori har visserligen icke vunnit allmännare anslutning av övriga forskare på området. Men den har i hög grad verkat befruktande, och genom den exaktare kemisk-petrografiska metodik, som Johansson med detta sitt framträdande införde, kan han betecknas såsom banbrytare inom den nyare malmgenetiska forskningen. Harald Johanssons på ingående undersökningar fotade omfattande kännedom om svenska gruvfält finnes f. ö. framlagd i ett flertal gruvbeskrivningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
