Print (PDF) - On this page / på denna sida - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken. december 1930 - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjukhus (General Electric Review, h. 12, s. 723). Ett 15 kW rör för 6 m våglängd har utförts med intressanta verkningar. En i närheten stående person får inom en kvart en temperatur av 38°. På en i närheten upphängd kopparskena kan man koka och steka. Röret är 600 mm långt med 125 mm diameter. Skall användas för medicinska ändamål (Engineer & Engineering, h. 11, s. 300). Ingenjör Elfström vid Fagersta bruk har konstruerat en glödgningsugn, där luften utestänges medelst saltvatten i stället för olja och där gasen icke innehåller någon luft (Svenska bruk, h. 11, s. 3). Babcock Wilcox, Ohio, undersöker alla svetsar på tryckkärl med Röntgen och använder härför en apparat för 220 000 volt med en anläggningskostnad av 56 000 kronor (Iron Age, 1930 II, h. 25, s. 628). Svetsade byggnadskonstruktioner användas i allt större omfattning. De kunna göras starkare än något nitförband och svetsarna behöva blott en bråkdel av den plats nitförbandet erfordrar. Ett svetsförband kan ej arbeta sig loss utan har blott den elasticitet, som konstruktionen själv har. Svetsning på platsen är billigare än nitning (Electric Journal, h. 11, s. 632). Norsk Hydro har till 1929 nedlagt sammanlagt 252 millioner kronor på anläggningar och sedan sitt stiftande utbetalat sammanlagt 957 millioner kronor. Bolaget förbrukar nu 361 000 hkr och producerar 90 000 ton kväve per år (Norsk Elektroteknisk Tidskrift, h. 33, s. 459). En lina i form av en ändlös talja med speciell spännrulle, uppfunnen av Ovrebeck, avser att ersätta remdrift, typ Lenix, och har en verkningsgrad av 97 % (Ingeniören, Köpenhamn, h. 48, s. 573). Woodhuysen har uppfunnit ett kemiskt preparat, "Oilfilm", som kan användas som smörjmedel upp till ett lagertryck av 200 kg/cm2. Det är fritt från fria syror, asfalt och paraffin, är ej brännbart och har en friktionskoefficient, som blott är en bråkdel av den hos ricinolja och bästa mineralolja (Petroleum, h. 50, s. 12). <tab><tab><tab>Frithiof Holmgren. </chapter> <chapter name="NOTISER"> <h3>NOTISER</h3> Skellefte älvs reglering. Kommunikationsministern har i särskild proposition (nr 28) föreslagit riksdagen medgiva, att kronan må för bättre utnyttjande av vattenkraften i Skellefte älv deltaga i regleringen av sjöarna Uddjaure och Storavan. På initiativ av Skellefteå stad och med bidrag även från kronan ha sedan några år tillbaka förarbeten pågått för reglering av vattenföringen i Skellefte älv. Älven har mellan Storavan och havet en längd av ca 207 km med en sammanlagd fallhöjd av något över 418 m. I sin övre del avvattnar älven ett flertal stora sjöar, bland vilka märkas Hornavan, Uddjaure och Storavan om resp. 248, 179 och 174 km2. Avrinningen i älven vid Storavans utlopp uppgår vid exceptionell lågvattenmängd till 13, vid 9-månaders vattenmängd i medeltal till 36, vid medelvattenmängd till 94 och vid exceptionell högvattenmängd till 504 ms/sek. I älvens övre fallsträcka, från Storavan till och med Vargforsen, om sammanlagt 237,4 m, torde kronan äga ca 174 m eller ca 73 %. I den nedre fallsträckan, från Vargforsen till havet, äger kronan nästan ingenting, Skellefteå stad ca 81 m eller nära 45 % och enskilda byamän något över 99 m. De vattenfall i den nedre sträckan som icke ägas av staden äro knappast utbyggbara. Staden äger också de enda utbyggda fallen i älven, nämligen Finnforsen och Krångforsen. Genom Skellefteå stads försorg har en plan blivit uppgjord för regleringen av sjöarna Uddjaure och Storavan, enligt vilken regleringen skulle genomföras i tre stadier, dragande en engångskostnad av resp. 1 800 000, 1 000 000 och 1 050 000 kr. samt en årskostnad av resp. 135 000, 70 000 och 75 000 kr. Häremot svarar en årlig energivinst per meter fallhöjd av resp. ca 250 000, 480 000 och 560 000 kWh. Skellefteå stad har hemställt hos vattenfallsstyrelsen, att kronan i egenskap av den jämte staden störste fallägaren i älven ville jämte staden hos vattendomstolen anmäla sig som sökande till regleringen och deltaga i kostnaderna för densamma. Staden skulle gentemot kronan förbinda sig att tills vidare gälda alla kostnader, intill dess kronan bebyggde något av sina fall. Staden räknar med, att regleringsvinsten enbart för stadens bebyggda fall motiverar nedläggandet av den kostnad, regleringen medför. Stipendier för studier inom väg- och vattenbyggnadsväsendet. Det tidigare med 3 000 kr. utgående ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren har med hänsyn till det ekonomiska läget under en följd av år uppförts i riksstaten utan angivet belopp. Så har föreslagits även i årets statsverksproposition, fortfarande av statsfinansiella skäl. I motion i första kammaren (nr 7) har emellertid professor Carl Forssell hemställt, att riksdagen måtte under rubriken "stipendier för studier inom väg-och vattenbyggnadsväsendet" uppföra ett ordinarie reservationsanslag av 3 000 kr. Motionären framhåller, att starka skäl tala för att medel nu åter beredas för stipendier, avseende sådana studier, och hänvisar därvid till den genomgripande om- och nydaningsprocess som f. n. pågår på vägväsendets område. Att med åberopande av statsfinansiella skäl hesitera inför detta anslagsbehov, synes motionären ej vara förenligt med god ekonomi. Helt säkert kunna genom ett anslag av denna art möjliggöras tekniska förbättringar, besparingar och ökad ekonomisering i allmänhet vid vägmedlens användning i sådan omfattning, att utgiftssumman mångfaldigt uppväges. Motionären uttalar slutligen, att stipendierna böra utan begränsning till väg- och vattenbyggnadskårens medlemmar avse studier i allmänhet inom väg- och vattenbyggnadsväsendet, en ändring, varom redan tidigare väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt. Fabrik utan fönster. En hos byggnadsfirman The Austin Company, Cleveland, Ohio, U. S. A., anställd svensk ingenjör <sc>Odd Albert</sc> har tillställt Teknisk tidskrift följande beskrivning av en originell fabriksbyggnad för firman Simonds Industries, vilken bl. a. bedriver tillverkning av sågar. Byggnaden blir endast en våning hög och består av ett enda stort rum med dimensionerna ca 110 X 170 m. Taket uppbäres av 136 längsgående takstolar med längden 21,3 m och 63 tvärgående takstolar rned längden ca 12,2 m. Alla takstolar äro av stål och svetsas. Byggnaden lär f. ö. bli den största svetsade byggnaden i Amerika. Konstruktionen av takstolarna erbjöd en hel del besvärligheter, då det var svårt att få dem tillräckligt styva i sidled. Man löste problemet på det icke heller i Europa okända sättet, att ramstängerna gjordes av I-balkar (i detta fall 16"), som skuros upp mitt i livet, så att den ena halvan kunde användas till den övre stången, den andra till den undre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
