Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 31 jan. 1931 - Notiser - Kraftbehovet vid rörkvarnar - Yrkesskolorna - Tekniska fackskolan i Eskilstuna - Reseberättelse - Svenska flottledsförbundet - Kurs för ingenjörer i industriekonomiska ämnen, av Fmn. - IVA anordnar ångteknisk konferens - Härnösand—Sollefteå järnväg till staten? - Flygrouten Stockholm—Malmö och Malmölinjernas elektrifiering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kvarnen, som redan i december 1929 framlades i
"Electrica" av överingenjör W. R. Uggla.
Yrkesskolorna. Skolöverstyrelsen har den 14 januari
förordnat ingenjören Hjalmar Hylander att tills vidare t. o. m.
den 30 juni 1932 vara rektor vid Karlskrona stads lärlings-
och yrkesskolor.
Tekniska fackskolan i Eskilstuna. Regeringen har
den 23 januari förordnat rektorn vid tekniska fackskolan
i Eskilstuna, lektorn därstädes Max Grenander att
fortfarande under en tid av fem år, räknat fr. o. m. den
1 juli 1931, bestrida rektorsbefattningen vid fackskolan.
Reseberättelse. Från kommerskollegium har till
tidskriften inkommit följande reseberättelse, dnr
6/1931: Hall, Gösta, Några intryck från en resa i
Ländes-distriktet i Frankrike för studium av därvarande
cellulosa- och kraftpappersindustri.
Svenska flottledsförbundet håller den 10–11 mars
sitt 29:e årsmöte i teknologföreningens stora sal. Vid
mötet komma följande föredrag, överläggningar och
demonstrationer att hållas: tisdagen den 10 mars
överläggning om barkningsfrågan med följande inledare:
"Allmänt" av civilingenjör Nils Ribbing, Stockholm,
"Vattenrätt" av statens flottledsingenjör Petrus
Silfverbrand, Stockholm, "Virkesbiologi" av
jägmästare Gunnar Ullén, Kloten, "Skogsteknologi"
av jägmästare Magnus Nordquist, Falun, "Flottning"
av direktör Nils V. Sandström, Nyland, och "Industri"
av överingenjör Aron Orrmell, Kramfors. Onsdagen
den 11 mars håller flottningschef J. Hård af Segerstad,
Öjebyn, föredrag om "Ett- eller tvåårig flottning",
major Fritz Ploman om "Rationalisering av flottled
för vinnande av tid, vattenbesparing och arbetskostnad"
och fil. dr C. J. Östman om "Vindmätare", varjämte
på programmet stå meddelanden om utländska flottleder,
nya uppfinningar, nya kartor samt riksdagen 1931 och
flottningsväsendet. Utomstående, som önska närvara
vid de här citerade föredragen etc., torde för erhållande
av inträdeskort skriftligen anmäla sig senast den
28 februari till Svenska flottledsförbundet, fack 15,
Stockholm 8.
Kurs för ingenjörer i industriekonomiska ämnen
kommer att anordnas i Stockholm av Svenska
teknologföreningen den 26, 27 och 28 mars 1931.
Programmet torde kunna inom kort publiceras, men
ett antal framstående föredragshållare hava redan
utlovat sin medverkan. Fmn.
IVA anordnar ångteknisk konferens.
Ingeniörsvetenskapsakademiens februarikonferens
ägnas i år i huvudsak åt ångtekniska frågor och avhålles
å akademiens lokal torsdagen den 26 februari.
Programmet upptager på förmiddagen anföranden av
professor T. Lindmark, överingenjör O. Stålhane och
ingenjör Axel Håkanson, Helsingfors. Efter lunchpausen
vidtager diskussion om matarvattenfrågan vid
ånganläggningar. Svenska teknologföreningens medlemmar
inbjudas. Detaljerat program meddelas i ett kommande nummer.
Härnösand–Sollefteå järnväg till staten? Motioner
ha väckts i första kammaren av herr Enhörning, i andra
kammaren av herr Sandström om upptagande av
förhandlingar mellan k. m:t och Härnösand–Sollefteå
järnvägsaktiebolag om statsinlösen av bolagets järnväg
med rullande materiel, inventarier m. m.
Motionärerna framhålla, att Härnösand–Sollefteå järnväg
är den enda privata järnväg till kusten norr om Gävle
som staten ännu icke inlöst. Beslut om järnvägens
byggande fattades år 1891, och två år därefter öppnades
banan för trafik. Byggnadskostnaden utom räntor uppgick
till 5 623 000 kr. eller ca 55 000 kr. per km, varför
kilometerkostnaden, trots att banan framgår i en synnerligen
besvärlig terräng, är lägre än kostnaden per km för övriga
norrländska bibanor. På det till byggande beviljade statslånet,
som ursprungligen uppgick till 2 350 000 kr., har bolaget
t. o. m. år 1928 gjort amorteringar, så att det vid slutet av
år 1929 kvarstående oguldna beloppet utgjorde 1543 171 kr.,
vartill vid samma tidpunkt kommo oguldna räntor å statslånet
med i runt tal 353 750 kr. Bolagets aktiekapital utgör
2 128 750 kr. I balansräkningen för den 31/12 1929 är
järnvägsbyggnaden upptagen till ett värde av närmare
5 mill. kr., rullande materiel till ca 826 000 kr. och
inventarier samt förråd till ca 121 000 kr. Motionärerna
anse, att även om staten inlöste banan efter det bokförda
värdet, kostnaden skulle bliva lägre än om järnvägen
från början byggts som statsbana.
Orsaken till att frågan om statsinlösen först nu tagits
upp ligger dels i de alltmera tyngande räntebördorna,
dels i att en del trafik utan något som helst vederlag
överflyttats från Härnösand–Sollefteå järnväg till
Ostkustbanan, i vilken staten som bekant är störste
intressent.
Flygrouten Stockholm–Malmö och Malmölinjernas
elektrifiering. De flygsakkunniga beräknade på sin tid
kostnaden för fyrar och nödlandningsfält vid den planerade
flygrouten Stockholm–Malmö till 2 mill. kr., därav för
nödlandningsfält 1 156 000 kr. Emellertid utförde Svenska
luftfartsförbundet under fjolåret en annan kostnadsberäkning,
enligt vilken iordningställandet av 8 av de erforderliga 13
nödlandningsfälten skulle draga en kostnad av 4 627 500 kr.
och kostnaden för de återstående fem fälten approximativt
uppskattades till 1 mill. kr. Tillsammans med kostnaderna
för fyrarna skulle alltså anläggningen draga en engångskostnad
av närmare 6,5 mill. kr. mot de av de luftfartssakkunniga
beräknade 2 millionerna. Den stora skillnaden beror på att
man vid de olika kalkylerna räknat med skilda flygplanstyper
för trafikens uppehållande. Kommunikationsministern
har ansett det vara uteslutet att äska anslag till dessa arbeten
i det skick, vari utredningen nu befinner sig, men samtidigt
anfört, att, därest riksdagen ej är av annan mening,
iordningställandet av ett eller annat nödlandningsfält bör
få påbörjas redan innan utredningen slutförts, detta om
så befinnes lämpligt ur arbetslöshetssynpunkt.
I motion i andra kammaren (nr 50) ha emellertid herr
Lundquist i Rotebro m. fl. hemställt om att riksdagen
ville i samband med beviljandet av det begärda anslaget
av 2 000 kr. till utredning rörande luftfartsled
Stockholm–Malmö göra det uttalandet, att innan några
arbeten igångsättas för iordningställande av flygled och
nödlandningsfält, dels utredningen bör i sin helhet
slutföras och därvid jämväl tagas under övervägande,
vilken inverkan elektrifieringen av statsbanan
Stockholm–Malmö kan beräknas få på frågan om
nattlufttrafiks anordnande å samma sträcka, dels frågan
därefter ånyo bör underställas riksdagen. Motionärerna
anse nämligen, att i och med elektrifieringen av
Malmölinjerna möjligheterna för postbefordran på dessa
linjer bli helt andra och bättre än de f. n. äro, samtidigt
som statens samlade kostnader för posttransporterna
på järnväg måste komma att ställa sig vida lägre än vid
transport luftledes. En betydande förkortning av restiden
bör dessutom vara möjlig, även om tidsvinsten icke kan
jämföras med den man skulle ernå genom postbefordring
luftledes hela vägen Stockholm–kontinenten eller England.
Motionärerna ha dock tänkt sig, att man genom en ökning
av tåghastigheten till 100 km/tim., eventuellt även genom
insättande av särskilda, snabbgående postmotorvagnar,
skulle kunna erhålla lämpliga ankomst- och avgångstider
för utlandsposten vid Stockholm, resp. Malmö.
Vidare skulle en dylik, snabb järnvägsbefordring av
posten komma även samhällena efter linjen tillgodo,
medan däremot luftpostbefordran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
