Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 31 jan. 1931 - Tekniska föreningar - Norrköpings polytekniska förening, av Br. - Tekniska föreningen i Eskilstuna, av V. L. - Tekniska samfundet i Göteborg, av P. Å.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Civilingenjör H. Hedberg, Gasaccumulator, Stockholm,
höll därefter föredrag om "Den rationella kokspisen".
Föredragshållaren inledde sitt anförande med att påpeka
att med den rationella kojispisen menades dr Dalens
bekanta uppfinning, och talaren nämnde att vad som
föranlett dr Dalén att gripa sig an med uppgiften att
skaffa en rationell kokspis var att elektrisk uppvärmning
så väl som gas ställer sig dyrt och föranleder i regel
slöseri. Aga-spisen, som den kallas, är byggd på
användning av koks som bränsle och konstruerad som
en magasinsugn. En redogörelse för spisen och principerna
för dess konstruktion och arbetssätt har varit införd i
Tekn. tidskr., häfte 44 1/2, 1929, vartill hänvisas.
Ordföranden frambar föreningens tack till ingenjör
Hedberg för det synnerligen intressanta föredraget över
vår kände uppfinnare dr G. Daléns nya geniala skapelse.
Efter föredraget samlades de närvarande till gemensam
supé och vid därpå följande nachspiel förevisade direktör
Edv. Petterson en film "Interiör från kemisk tvätt". Br.
Tekniska föreningen i Eskilstuna
höll sitt 51:sta årsmöte den 13 dec. 1930 under ordförandeskap
av direktör Gustaf Hök.
Först behandlades en del föreningsärenden, varvid bl. a.
företogs val av styrelse och funktionärer för år 1931, och
utföllo dessa sålunda: Ordförande direktör Gustaf Hök;
v. d:o direktör Arvid H. Nilsson. Sekreterare och
skattmästare direktör V. Landqvist; v. d:o maskiningenjör
Erik Hedin samt överingenjör Halfdan Nilsson och rektor
Max Grenander. Ersättare baningenjör Klas O. Valley och
överingenjör Carl Gustaf Andersson. Revisorer blevo
ingenjör H. Sjögren och ingenjör Lars Hedlund med
ingenjör Carl V. Möller som ersättare. Klubbmästare
ingenjör M. Nordeberg; v. d:o ingenjör Knut Almqvist.
Arbetsutskott överingenjör Carl Gustaf Andersson,
sammankallande, samt ingenjör Rich. Dahlgren.
Årsmötet, som samlat ett 100-tal deltagare, öppnades
därefter av ordf., som hälsade de närvarande välkomna
och överlämnade ordet till bergsingenjör Axel Lundgren,
som höll ett föredrag om "Utmattning av stål".
Med utmattningsprov avses att utröna ett materials förmåga
att motstå ofta upprepade eller ofta växlande påkänningar.
Kännedomen om de olika konstruktionsmaterialens
utmattningshållfasthet har för den moderna maskintekniken
fått alltmer ökad betydelse, t. e. tillverkning av axlar
och andra rörliga maskindelar för oljemotorer,
automobiler och flygmaskiner påverkas härav.
De grundläggande undersökningarna på detta område
utfördes av tysken Wöhler, som redan på 1860-talet
gjorde mycket omfattande utmattningsprovningar. Efter
honom hava åtskilliga forskare sysslat med detta problem.
Särskilt under de sista 15 åren hava omfattande
undersökningar i avseende på utmattning av stål utförts
på olika ställen.
Föredragshållaren gav en översikt över viktigare
undersökningar på roterande utmattning. Härvid
redogjordes för en del olika metoder samt maskiner,
som användas för bestämning av utmattningsgränsen.
En del typiska utmattningsbrott visades genom
skioptikonbilder och prov.
Vidare redogjordes i korthet för en del undersökningar,
som utförts för utrönande av en del olika faktorers
inverkan på utmattningshållfastheten, såsom olika
hålkälsradier, ytbehandlingar, ytskador, avkolning,
sätthärdning, korrosion m. m.
Genom ökning av hålkälsradien (intill viss grad) ökas
utmattningsgränsen. Vid en undersökning vid Statens
provningsanstalt på provstycken med 10 mm diameter
har genom ökning av hålkälsradien från 0 (alltså skarp
övergång) till 10 mm utmattningsgränsen ökats med
nära 100 %.
Vid grövre bearbetning av ytan (såsom enbart Svarvning)
erhålles lägre utmattningsgräns än genom finputsning av ytan.
Inverkan av ytskador, utförda med olika verktyg, har
undersökts. Det har därvid visat sig, att redan mycket
grunda skador av smärgling, filning eller svarvning
nedsätta utmattningsgränsen avsevärt. Mejsling utvisar
förvånansvärt liten inverkan. På utförda prov utgingo
utmattningssprickorna icke från mejselhuggens botten
utan från ställe av desamma intill ytan. Detta förhållande
förklaras på så sätt, att materialet genom mejsling blir
kallbearbetat och härigenom får ökade hållfasthetsegenskaper
och även ökad utmattningsgräns, i botten av mejselhuggen
uppstår största och vid ytan den minsta kallbearbetningen.
Avkolning (även mycket liten) kan sänka utmattningsgränsen
avsevärt, sätthärdning däremot ökar utmattningsgränsen.
Genom vattens inverkan sänkes utmattningsgränsen i avsevärd grad.
Föredraget, som behandlade en hel del förut ej bekantgjorda
undersökningar och rön, mottogs av de närvarande med det
livligaste intresse, och ingenjör Lundgren avtackades av
ordföranden.
Aftonens andra föredrag hölls av civilingenjör Erik Glas
med ämne: "Televisionen".
I föredraget, som in extenso influtit i föreningens handlingar,
gav föredragshållaren en utförlig redogörelse för televisionens
medel och mål och dess nuvarande ståndpunkt.
Föredragshållaren belönades efter slutat anförande med
kraftiga applåder, och ordföranden framförde föreningens
tack för det aktuella föredraget.
Efter föredragen samlades man till supé och samkväm,
varvid många tal höllos, och fil. mag. Georg Bohlin gladde
de närvarande med sång till luta. F. L.
Tekniska samfundet i Göteborg
avhöll sitt andra ordinarie höstsammanträde gemensamt med
Börssällskapet måndagen den 15 december 1930 å
restaurant Valand under ordförandeskap av direktör
Per Boëthius. Sammanträdet, till vilket Tekniska samfundet
inbjudit Tekniska förbundet i Borås och Trollhättans
ingenjörsklubb, var besökt av ca 300 personer. Direktör
O. Falkman, Stockholm, höll ett med talrika skioptikonbilder
illustrerat föredrag över ämnet "Om Boliden". Talaren
redogjorde för de rika malmförekomsterna vid Boliden
samt för det av Skellefteå gruvaktiebolag anlagda smältverket
på Rönnskär. Efter föredraget, som i sina huvuddrag tidigare
återgivits i Teknisk tidskrift, höll direktör A. Gabrielsson,
Göteborg, ett föredrag om "Ryssland hösten 1930".
Inledningsvis redogjorde talaren för de källor, från vilka vi
erhålla nyheter och uppgifter från våra dagars Ryssland.
Sovjets egna rapporter och sovjetryska telegrambyråns
meddelanden äro att anse som något tillförlitligare än de
uppgifter, som insändas från de emigrantbetonade
nyhetscentralerna och främst då från Riga. Turisternas
ögonvittnesskildringar äro ofta objektiva men nerskrivas
ibland återigen mest med avsikt att verka så intressanta
som möjligt. I Tyskland utgivas ett antal artiklar och skrifter
om det nuvarande Ryssland, vilka utmärka sig genom sin
grundliga saklighet och därför äro mycket värdefulla.
Revolutioner äro egentligen ej så genomgripande, ty ett
folks natur och landets förutsättningar ändras härvid
knappast i något av de väsentligaste särdragen. Rysslands
utveckling före och efter revolutionen har gått i samma
riktning. Man märker bäst, hur litet som hänt vid en blick
tillbaka. 1870 var Ryssland ett rent jordbrukande land.
Fram till 1917 pågick en kraftig industrialisering, ledd av
en regering, som egentligen gjorde allt, även dirigerade
de enskildas initiativ. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
