Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 7 feb. 1931 - Tekniska högskolans nya bibliotek. I, av Hilda S. Lindstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
även för dess bibliotek väcktes redan på 1830-talet,
men först genom kungl maj:ts och rikets ständers
beslut 1858 erhöllos medel till ny byggnad för institutet
vid Drottninggatan 95, där också en ståtlig nybyggnad
uppfördes efter ritningar av professor F. W. Scholander.
Teknologiska institutet inflyttade i den nya byggnaden
den 29 augusti 1863, och biblioteket, som vuxit till
omkring 12 000 band – oberäknat en stor samling
engelska patentbeskrivningar – inrymdes åren
1864–1890 i byggnadens centrumparti. Till förfogande
stod en sammanlagd golvareal av ca 238 m2 och
det var samma lokaler, vilka alltsedan år 1917, då
större delen av högskolans undervisningsverksamhet
överflyttades till nybyggnaderna vid Valhallavägen,
utgöra högskolans styrelse-, kollegie- och kanslilokaler.
År 1891 måste emellertid biblioteket, vars boksamlingar
då utgjorde ca 23 000 band jämte över 250 handskrivna
reseberättelser, på grund av framkomna fordringar på
lokalutvidgningar för undervisningen vid högskolan, avstå
från dessa för biblioteket från flera synpunkter fördelaktiga
lokaler. I utbyte erhölls den till högskolans föreståndare
dittills upplåtna boställsvåningen i flygeln vid Rådmansgatan.
Med dessa för biblioteksändamål redan då i många
avseenden olämpliga lokaler med en sammanlagd golvareal
av 300 m2, vilka under senaste årtiondet genom
provisoriska förändringar kunnat utökas till 388 m2, har
biblioteket måst nöja sig i 40 år. Att dessa otidsenliga, allt
annat än biblioteksmässiga lokaler, som därtill på sistone
hunnit bliva ända till olidlighet trånga genom den starka
ökningen i bokbeståndet (sommaren 1930 ca 57 000 band)
och i besöksfrekvensen (1929–1930 inemot 10 000
besökare), varit synnerligen betungande för
biblioteksverksamheten vid högskolan och till sist hotade
helt hämma densamma, torde vara uppenbart.
För att bereda nödtorftigt rum för tillväxten i biblioteket
har man under årens lopp måst tillgripa eljest för ordningen
i bibliotek förkastliga metoder, såsom t. e. böckernas
uppställande i dubbla, ofta tredubbla rader bakom
varandra i hyllfack, som i regel voro uppdragna till
dubbel normalhöjd, upprepade omflyttningar av stora
boksamlingar till de tänkbart mest provisoriska
hyllanordningar, därmed brytande på mångfaldigt
sätt den systematiska ordningen. För tidskrifterna
existerade slutligen knappast någon systematisk
fackuppställning. Oavsett de stora olägenheter, som
bibliotekets avlägsna läge under hela 13 år, dvs. efter
det huvudparten av högskolan överflyttats till
Valhallavägen, inneburit för undervisningen och
forskningsarbetet vid högskolan, kan bibliotekets
verksamhet utan överdrift sägas vid ingången av år
1930 hava tangerat bristningsgränsen på grund av
otillräckligt utrymme.
Redan tidigt i samband med frågan om Tekniska
högskolans utvidgning och omorganisation har
bibliotekets behov av bl. a. lämpligare och ökade
lokalutrymmen varit föremål för särskilt intresse inom
högskolan. I 1903–1904 års förslag rörande tillsvidare
påbyggnad av högskolans byggnader vid Drottninggatan
tänktes sålunda biblioteket förlagt till våningen en
trappa upp i norra flygeln och tillmätt en sammanlagd
golvareal av 384 m2. Det var dock först
1906 års kommitté, vars betänkande avgavs 1908 och
i huvudsak författats av högskolans dåvarande rektor
Anders Lindstedt[1], som allvarligt tog
upp frågan. I denna kommittés utredning och förslag för
nybyggnader för högskolan framlades ritningar även för
nya bibliotekslokaler, vilka av kommittén tilldelades ett
centralt, men dock avskilt och ostört läge i en planerad
huvudbyggnads bottenvåning. Det föreslagna biblioteket
omfattade en golvareal av ca 715 m2 (med
entresolerade bokmagasin 1 222 m2) jämte
ett reservutrymme av 504 m2 (med entresolering
756 m2), varav ca 252 (504) m2
tillsvidare avsågs för ett historiskt tekniskt museum, där bl. a.
tekniska högskolans värdefulla modellsamlingar skulle
uppställas. Dimensionsberäkningarna till detta förslag voro
utförda av högskolans dåvarande bibliotekarie, numera
professor Carl Heuman, och även professor Heumans
efterträdare år 1907, dåvarande amanuensen, sedermera
förste bibliotekarien vid Kungl, biblioteket, H. Lindegren
avlämnade ett yttrande i frågan åtföljt av riksbibliotekarien
E. W. Dahlgrens utlåtande. Därvid synes bl. a. hava uttalats
det då ännu icke genomförbara önskemålet om en egen,
från högskolans övriga institutioner skild, till öppen plan
förlagd byggnad för biblioteket.
Då emellertid år 1910, huvudsakligen av statsfinansiella
skäl, en klyvning framtvingades av detta kommitténs,
förslag om nybyggnader för hela högskolan, blev följden
ett uppskjutande på obestämd tid bl. a. även av nya
lokaler för biblioteket. Under de ca 20 år, som sedan
dess förflutit, har bibliotekets utveckling – om ej tillfyllest
så dock i någorlunda takt med teknikens framsteg –
gått i sådant tempo, att behovet av en särskild, för
biblioteket lämpad byggnad med tillräckliga
utvecklingsmöjligheter för en överskådlig tid framåt
alltmera klart framträtt.
Att få biblioteket snarast möjligt förlagt i omedelbar
närhet av undervisningen och forskningsarbetet vid
Valhallavägen har åtminstone under de senaste 15
åren varit en av lärarkollegiets ivrigaste och mest
enstämmiga strävanden, och det arbete som i detta
avseende nedlagts icke minst av högskolans rektorer,
är värt största erkännande. Framställningarna härom
hava dock upprepade gånger av olika anledningar
avslagits eller undanskjutits. Genom 1928 års
riksdagsbeslut erhöll frågan äntligen en lycklig lösning.
Det är många förslag till nya lokaler för biblioteket
som – allteftersom tomt- och andra högskolefrågor
diskuterats och ändrats – med outtröttligt intresse
för saken utarbetats och framlagts av högskolans
arkitekt professor Erik Lallerstedt. År 1914 föreslog
professor Lallerstedt, i likhet med 1906 års kommitté,
bibliotekslokalernas förläggande till högskolans
huvudbyggnad, dvs. till den H-formiga byggnad,
som omfattades av Polhemsgården och Berzelii gård.
Vid försöken att reducera byggnadskostnaderna för
H-byggnaden blevo emellertid lokalutrymmena särskilt
för biblioteket knappt tillgodosedda (med en sammanlagd
golvareal av 950 m2), varjämte de genom
deras inplacering i en "fullbyggd byggnadskropp" skulle
vara svåra att utöka. Professor Lallerstedt föreslog därföre
i december 1919 i sin "Beskrivning till ritningar rörande
fullständigt utbyggande av Kungl. tekniska högskolans
nybyggnader vid Valhallavägen" för bibliotekets
vidkommande en flygelbyggnad längs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
