Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 76 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 7 feb. 1931 - Tekniska högskolans nya bibliotek. I, av Hilda S. Lindstedt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 3. Biblioteksbyggnaden sedd från högskolans förgård.

hyllinredningen har kommit till användning, men uppsattes
i arbetsrum och forskarrum m. m. först sedan överflyttningen
av boksamlingarna fullbordats den 21 juni 1930.

Såsom flygelbyggnad till högskolans övriga byggnader
vid Valhallavägen ligger deri nya biblioteksbyggnaden,
placerad på den gamla Lill-Jans tomten, alldeles i
stråkvägen för högskolans lärare och studerande och
är lätt tillgänglig även för den närbelägna Statens
provningsanstalts tjänstemän. Genom spårvägslinjer
och Djursholmsbanan, erbjudes en för högskolans
biblioteksbesökare säkerligen icke betydelselös,
bekväm kommunikation med såväl patentverkets
bibliotek och ingeniörsvetenskapsakademien som
det vid Frescati belägna vetenskapsakademiens
bibliotek. Bibliotekets placering utanför och icke
innanför de vid gallerstängslet till högskolekornplexets
förgård vakande Cerberusgrupperna synes utgöra
en symbol för bibliotekets uppgift att vara ett offentligt
bibliotek tillgängligt även för den mer eller mindre
utanför högskolans undervisningsverksamhet stående,
för de tekniska vetenskaperna eljest intresserade allmänheten.

Professor Lallerstedt hade redan år 1919 vid utbildningen
av platsen mellan högskolan och Valhallavägen framhållit
att det vore ur estetisk synpunkt önskvärt, "sedan för
högskolan möjligen tillgänglig mark genom tomtupplåtelser
till Materialprovningsanstalten och Röda korset blivit
ytterst begränsad", att framför högskolan bildades en
arkitektoniskt ordnad, mot Valhallavägen öppen plats
eller gård såsom en god inramning till Milles’
industrimonument. Genom en mot söder avgränsande
terrassmur mot Valhallavägen, varifrån en bred
granittrappa leder upp, samt genom den nyuppförda
biblioteksflygelbyggnaden i öster och en motsvarande
framtida flygelbyggnad, inrymmande administration
och förvaltning, plenisalar, kansli m. m., i väster samt
med högskolekomplexets ståtliga fasad i norr har
professor Lallerstedt sålunda med god blick för
monumentalverkan lyckats fastslå planen till en
arkitektonisk gruppering omkring Milles’ industrimonument.
Detta konstverk torde därigenom även komma i den
miljö skulptören ursprungligen tänkt sig och dess
mäktiga utformning och vackra gröna färgton bryter
på ett synnerligen verkningsfullt och tilltalande sätt av
mot de omgivande byggnadernas röda tegel.
Sommartid utgör redan nu denna fridfulla arkitekturplats
en sevärdhet. Industrimonumentets spelande springvatten,
granitbänkarna under pilträden och de friska gräsmattorna,
kantade med natursten och dekorerade med cypressbuskar,
lockar mången till en stunds vila där.

Biblioteksbyggnadens långa huvudfasad vetter mot denna
plats, medan dess södra kortsida är vänd mot Valhallavägen.
Byggnaden ligger helt inom det område, som av kungl.
maj:t år 1915 upplåtits för högskolans utbyggande vid
Valhallavägen och ligger i full överensstämmelse med
den av kungl. maj:t i april 1930 fastställda stadsplanen,
som uppgjorts av byggnadsstyrelsen i samråd med
representanter för riksmarskalksämbetet, Tekniska
högskolan, Stockholms stad och A.-b.
Stockholm–Roslagens järnvägar.

Biblioteksbyggnaden är såsom antytts uppförd i röd
tegel med betong för grund och sockelmur. Dess yttre
konturer äro: längd i norr–söder 57,5 m, bredd 13,3 m,
höjd från takåsen till byggnadens fot vid Valhallavägen
17,10 m, medelhöjd å kortsidan mot högskolans
huvudfasad 14,35 m. En valvtrappa av granit med
barriär av järnsmide leder från terrassidan upp till
bibliotekets huvudingång och avkortar för ögat
huvudfasadens längd. Huvudingångens dubbeldörrar
av massiv ek flankeras av tvenne kolonner av oxiderad
kopparplåt, uppbärande ett takutsprång, där arkitekten
planerat en Minervastaty, till vilken de erforderliga
medlen tyvärr ännu saknas. Genom det i valv- och
pilasterkonturer kring fönstren lagda fasadteglet upplivas
på ett fördelaktigt sätt den i karga linjer hållna byggnadens
eljest odekorerade väggytor. Byggnaden skall delvis
beväxas med vildvin och terrassmurarna med klängrosor
och clematis på södersidan och vildvin mot gården.

På grund av den sluttande terrängens beskaffenhet av
berghäll och att källarvåningen förlagts i huvudsak
ovan markytan har relativt obetydliga


Fig. 4. Plan av källarvåningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>