Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 78 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 7 feb. 1931 - Tekniska högskolans nya bibliotek. I, av Hilda S. Lindstedt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 9. Översta magasinsvåningen.

Bokmagasinet.

Bokmagasinet upptager till en längd av 16,40 m hela
norra delen av biblioteksbyggnaden och sträcker sig
vertikalt genom samtliga våningar. Härigenom har
dubbelsidig dagsbelysning vunnits. Genom entresolering
av den 4,55 m höga huvudvåningen har åstadkommits
4 magasins våningar, vardera med en golvareal av
187,20 m² och i källarvåningen har magasinet
utökats 12 m söder över med en ytterligare golvareal
av cirka 129 m². En betongtrappa samt en upp
till vindsvåningen gående kombinerad person- och och
bokhiss ombesörjer kommunikationen mellan
bokmagasinets våningar. Av hänsyn till övriga i
byggnaden förlagda lokalers behov av lämplig tak-
och fönsterhöjd har takhöjden i huvudvåningens båda
magasin gjorts 2,11 m, medan takhöjden i källarvåningen
är 2,30 m samt i översta magasinsvåningen 2,70 m.

Med sina 5 våningar av ordinär magasinshöjd och en
sammanlagd golvareal av 877 m² beräknas hela
bokmagasinet kunna rymma ca 130 000 band på en
löpande hyllängd av nära 4 500 meter. Hittills äro
emellertid blott cirka 3 000 löpmeter hyllor av
normalmått och 160 löpmeter planschhyllor inmonterade
huvudsakligen i de tre översta magasinsvåningarna,
medan i källarvåningens magasin av sparsamhetsskäl
ännu endast ungefärligen 1/6 av utrymmet utfyllts med
hyllor. Behovet av ytterligare hyllinredning gör sig dock
redan gällande, enär lämplig plats måste beredas för
vissa större gåvor och depositioner, som sedan
sommaren 1930 överlämnats till biblioteket.

Magasinsvåningarnas tak uppbäras i byggnadens
längdriktning av dubbla rader av betongpelare (fig. 9),
mellan vilka i varje våning finnes en 1,80 m bred
passage. På bägge sidor om denna äro dubbelsidiga
hyllställ anordnade. Hyllinredningen består av järnståndare
av speciell profil och flyttbara hyllor, vilkas gavlar av
järn äro släta utan kanter eller nitar men försedda
med hakar pressade i ett stycke med gavlarna och
passande till i hyllståndarna utförda hål. Själva hyllbrädan
är av oljedränkt, fernissad och putsad kvistren furu.
Järnkonstruktionen är genom oljemålning skyddad
mot rost samt lackerad i ljusgrått. Avståndet mellan
varje hyllrad räknat från ståndare till ståndare är 1,60 m
medan den fria gången mellan hyllraderna har en bredd
av 0,90 m. Hyllståndarna i dubbelställen äro spända
mellan golv och tak och i enkelställen fastade vid väggarna.
Hyllornas höjd är beräknad efter 7 hyllor för oktavhöjd
eller 5 hyllor för kvarthöjd. I översta magasinsvåningen
tillåter dock takhöjden 8 oktavhyllor eller 6 kvarthyllor.
Hyllbrädan är 28 cm djup, 2,2 cm tjock samt utförd i
två standardlängder om 92,5 och 88 cm, det förra
längdmåttet anpassat för de från pelarna till väggen mellan
de breda fönstren insatta dubbelsidiga hyllraderna av
4,68 m längd det senare för de fristående 4,50 m långa
dubbelhyllorna inställda 2 och 2 mellan de förstnämnda
hyllraderna. För de enkelsidiga vägghyllorna har i vissa
fall ett extra längdmått av 99 cm använts. I varje våning
äro dubbelställ för planschverken anordnade, där ståndarna
i vissa fall extra förstärkts och hyllbrädan utförts i måtten
108 X 42.5 cm,

Källarvåningen.

Liksom källarvåningens bokmagasin har det invid dess
södra del liggande uppackningsrummet en takhöjd av
endast 2,30 m, under det att övriga utrymmen i källaren,
såsom bokbinderi, fotostatrum, arkiv och lagerrum på
grund av markens lutning kunnat erhålla den för
arbetsrum mera lämpliga takhöjden av 2,60 m.
Genom lutande plan har såsom förut nämnts
kommunikationen mellan de båda


Fig. 10. Huvudvåningens entré och vestibul.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>