Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 6. 7 feb. 1931
- Ekonomisk översikt, av Filip Oberger
- Notiser
- Tekniska högskolan
- Telegrafstyrelsen
- Oderkommissionen
- Arbesledarinstitutet
- Lagen om elektriska anläggningar
- Bör elektriska inspektionen förstärkas?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
143 ett år tidigare. Denna obetydliga nedgång har
fördelat sig tämligen jämnt på de månader som gått
sedan lågkonjunkturen mera allvarligt satt in i den
övriga delen av världen. Stålproduktionen utgjorde
för november 0,71 mill. ton mot 0,79 mill. samma
månad året förut och för tackjärn voro motsvarande
siffror 0,78 och 0,85 mill. ton samt för stenkol 4,4
och 4,7 mill. ton. Tillverkningen inom automobilindustrien
var endast 1,5 à 2 % lägre än ett år tidigare, och för
textilindustrien 6 à 7 %. Byggnadsindustriens sysselsättning
har under samma tid endast sjunkit 4 %. Medan sålunda
den franska produktionen föga påverkats av den
allmänna depressionen i världen för övrigt, avspeglar
däremot dess fondbörs i ganska hög grad lågkonjunkturen.
Från den amerikanska fondbörskraschen till det gångna
årets slut har kurserna på Parisbörsen fallit med i
genomsnitt cirka 30 %.
De under månaden framlagda produktionsstatistiska
data för vårt land ge vid handen, att vi för varje dag
få allt starkare känning av den allmänna depressionen
i den övriga världen. Verkningarna för våra för den
inhemska konsumtionen arbetande industrier av den
nedgång i konsumtionsförmågan, som måste bli en
ovillkorlig följd av produktionsminskningen för våra
viktigaste exportindustrier, ha ännu ej i nämnvärd grad
gjort sig gällande. Förutsättningarna för att vårt näringsliv
skall kunna på ett effektivt sätt möta konjunktursvårigheterna
äro dock på grund av den goda finansiella ställning vårt
land nu intager större än de någonsin tidigare varit.
Filip Oberger.
NOTISER
Tekniska högskolan. Tekniska högskolans
lärarkollegium har enhälligt beslutat kalla
statsgeologen professor Per Geijer till innehavare
av den efter professor P. J. Holmquist i september
ledigblivande professuren i mineralogi och geologi
vid högskolan.
Telegrafstyrelsen. Regeringen har den 30 januari
beviljat byråchefen i telegrafstyrelsen P. J. W. Hallgren
avsked från byråchefsbefattningen med utgången av
januari månad 1931 och samtidigt konstituerat och
förordnat förste linjeingenjören vid telegrafverket
Gotthold Ohrling att från och med den 1 februari
1931 vara byråchef i telegrafstyrelsen.
Oderkommissionen. Då svenska ombudet i den
internationella Oderkommissionen, professor P. G. Hörnell,
blivit förhindrad att närvara vid kommissionens möte i
Breslau i januari, har regeringen utsett majoren
A. W. H. von Heidenstam att vara Sveriges ombud vid
mötet ävensom byråchefen i utrikesdepartementet
C. A. H. Westring att vara biträdande ombud.
Arbetsledarinstitutet. Som Teknisk tidskrift tidigare
meddelat (1931, häfte 4, sid. 42), har i statsverkspropositionen
äskats ett anslag av 10 000 kr. till bidrag för bestridande av
kostnaderna för det av Sveriges industriförbund inrättade
centrala arbetsledarinstitutét i Stockholm. I motioner i första
kammaren (nr 76) av herr Nylander och i andra kammaren
(nr 54) av herr Edv. Johanson har hemställts, att riksdagen
måtte besluta om ett under budgetåret 1931–1932 utgående
anslag till institutet av 22 980 kr. eller samma belopp som
institutet begärt att få åtnjuta i statsbidrag, övriga inkomster
skulle enligt den av institutet uppgjorda inkomst- och
utgiftstaten utgöras av kursavgifter av 60 betalande elever
med 6 000 kr. samt av bidrag från industriförbundet med
10 740 kr. Under året skulle enligt planen hållas fyra kurser
med sammanlagt 80 elever, därav 60 betalande.
Motionärerna framhålla det önskvärda i att statsanslaget
erhåller sådan storlek, att undervisningen kan bedrivas i den
avsedda omfattningen. Det s. k. mellanbefälet inom industrien,
dvs. i främsta rummet verkmästare och förmän samt med
dem likställda, uppgår i vårt land till ca 10 000 personer, i
förhållande till vilket antal redan det beräknade elevantalet
måste anses vara synnerligen starkt begränsat. Staten har
dessutom, framhålles det, direkt nytta av dessa kurser genom
den utbildning de kunna bereda befäl i mellanställning vid
statens affäfsdrivande verk, en omständighet, varav staten
f. ö. redan begagnat sig, då bland de 20 deltagarna i nu
pågående kurs ej mindre än 6 äro anställda i statens tjänst.
Lagen om elektriska anläggningar. I motion i första
kammaren (nr 24) har herr Frändén hemställt om en sådan
ändring i lagen om elektriska anläggningar den 27 juni 1902,
att förfarandet för erhållande av rätt att framdraga elektrisk
starkströmsledning må förenklas. Motionären framhåller, att
det bland enskilda markägare finnas sådana, som av
subjektiva bevekelsegrunder vilja tilltvinga sig
expropriationsförfarande, för vilket kostnaden som bekant
måste gäldas av anläggaren. Motionären önskar här en sådan
lagändring, att (i analogi med bestämmelserna om ersättning
för flottningsskada i lagen den 19 juni 1919 om flottning i
allmän flottled), där det vid expropriationsförrättningen
bestämda ersättningsbeloppet ej överstiger det den ej
sättningsskyldige bjudit fore förrättningen, envar skall stånda
sina kostnader och vardera gälda halva förrättningskostnaderna.
Bör elektriska inspektionen förstärkas? Motioner ha
väckts i första kammaren (nr 39) av herr Strömberg, i andra
kammaren av herrar Ahl och Källman om förstärkning av
arbetskrafterna hos statens elektriska inspektion. Denna
förfogar sedan 1920 över en personal av 5 personer, därav
3 statsinspektörer samt 2 assistenter. Tillsynen över ett av
inspektionsdistrikten utövas av tjänstemän i kommerskoliegii
industribyrås elektriska sektion.
I motionerna framhålles, att antalet km högspänningsledning,
som nu står under inspektionens tillsyn, är mer än 50 gånger
större än år 1904, under det antalet inspektörer är oförändrat.
I sin egenskap av elektriska specialinspektörer hos
yrkesinspektionen ha inspektörerna därjämte sig ålagd tillsynen
över ett stort antal transforinatorstationer o. d., ett antal
arbetsställen som torde uppgå till ca 50 000 st. Samtidigt har
det egentliga byråarbetet kommit att upptaga allt större del
av inspektörernas arbetstid. Antalet rese- och förrättningsdagar
i genomsnitt per inspektionsdistrikt utgjorde under 1929 17,
resp. 57 dagar. Under år 1929 tillkommo 276 nya anläggningar,
under det antalet inspektionsdagar utgjorde 235. Med den
nuvarande besiktningsfrekvensen torde sålunda ej medhinnas
kontroll över de nytillkomna anläggningarna. Det synes
därför ej vara möjligt för inspektionen att utöva någon
periodisk kontroll av det stora flertalet äldre koncessionerande
elektriska anläggningar och inom industrien befintliga
elektrifierade arbetsställen.
I Sverige inträffa per millioner invånare och år 5,95 dödsfall,
orsakade av elektrisk ström, medan motsvarande antal i
Norge är 4, i Holland 2,76 och i Danmark 2. Antalet av
elektrisk ström förorsakade olycksfall, ledande till lägre eller
högre grad av invaliditet, uppgår i Sverige till i medeltal 140
per år. Den direkta förlust som åsamkas landet genom eldsvådor,
orsakade av elektrisk ström, uppskattas till 8 à 10 mill. kr. årligen.
Motionärerna framhålla som sin åsikt, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0093.html
