- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
90

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 14 feb. 1931 - Flygvapnet och teknisk sakkunskap, av E. Hubendick - Tekniken i encyklopedierna, av Erik Hylander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

verkstäder, vilka även avse att tillgodose vissa
mobiliseringsbehov, men pengarna hade sannolikt
kunnat användas på ett ekonomiskt fördelaktigare sätt.

Själva materielanskaffningen, flygplans- och motortyper
samt allt vad därtill hör, omgives med största
hemlighetsfullhet. Alla hithörande ärenden hemligstämplas,
och det kan sättas i fråga, huruvida ej detta
hemligstämplande drivits längre än som är önskvärt
och lämpligt, ja, längre än tryckfrihetsförordningen
avser. Man har hemligstämplat uppgifter, vilka en
intresserad utomstående iakttagare utan vidare kan
taga reda på. Många länder offentliggöra numera
detaljerade uppgifter över sina flygvapens sammansättning,
och detta torde hava föranletts av insikten om att de
verkliga förhållandena i intet avseende kunna förbättras
genom en hemligstämpel, som, då den ej är effektiv,
snarare motverkar sitt syfte. Med avseende på
flygvapnets materiel är så mycket känt, att man kan
bilda sig en uppfattning om de oklara principer, som
rått vid anskaffningen. En teknisk plan för denna
anskaffning har bl. a. saknats. Det skall villigt medgivas,
att en bidragande orsak till att anskaffningen blivit
mycket brokig under flygvapnets första period är,
att man då fr;ån utlandet inköpte krigsmateriel, som
där realiserades. Detta kunde väl under rådande
förhållanden försvaras, men även efter denna period
letar man förgäves efter något system i anskaffningen.
Som en intressant och belysande detalj har i pressen
omtalats inköpet av rätten att begagna Handley Page’s
"slöt", för vilken rätt betalades en betydande summa.
Inköpet skedde för ett par år sedan, men ännu har
denna anordning ej kommit till användning inom
flygvapnet. Hade beslutet om inköp av licensen
föregåtts av en teknisk prövning, så hade väl inköpet
tills vidare fått anstå.

Det är allmänt bekant att frågan om en svensk
motortillverkning varit ytterligt svårlöst, I denna fråga
genomdrev flygstyrelsen hos regeringen beslut om
antagande av den motortyp som av den tekniska
sakkunskapen förklarats mindre lämplig. Denna
fråga torde för den av regeringen nu tillsatta
undersökningskommissionen bliva lärorik, och
måste väl även aktualisera spörsmålet i vad mån
även tekniska synpunkter skola komma till sin
rätt vid bedömandet av tekniska frågor inom
försvarsväsendet.

Tekniska apparater och maskiner av vitt skilda slag
och ofta av mycket komplicerad natur tillföras i allt
större utsträckning försvarsväsendet. För ett
ekonomiskt och tekniskt bedömande av alla dessa
hjälpmedel och för deras tillsyn och vård kräves en
tekniskt skicklig och duglig ledning. Detta gäller i
särskilt hög grad om flygvapnet, som till sin natur
är det tekniskt mest betonade vapenslaget, ej ens
flottan undantagen. Det borde då vara naturligt att
inom flygvapnet tekniska synpunkter finge komma
till sin rätt och tekniska ärenden handläggas av en
tekniskt kompetent ledning med sådan ställning, att
ett otvunget och gott samarbete med den militära
ledningen blir möjligt. Först då kan man räkna på att
få ut mesta möjliga valuta av de anslagsmedel som
statsmakterna ställa till förfogande och känna trygghet
att ofrånkomliga säkerhetssynpunkter beaktas även
vid flygvapnets materielanskaffning.

Storängen 4.2. 1931.                 E. Hubendick.

TEKNIKEN I ENCYKLOPEDIERNA.


Vårt land har under det senaste decenniet begåvats
med en synnerligen frodig encyklopedisk litteratur.
Knappt ett enda bokförlag har försummat utge ett
konversationslexikon eller en allmän uppslagsbok,
och sådana verk finnas numera i alla tänkbara storlekar,
anpassade efter vars och ens ekonomiska, kanske
även i någon mån intellektuella, resurser. Av den
obestridliga framgång dessa verk rönt i bokmarknaden
kan man draga två av varandra oberoende slutsatser,
nämligen dels att förlagen förfoga över särdeles effektiva
försäljningsorganisationer, dels att svenska folkets
intresse för allmänbildning just nu upplever en renässans.
Under åberopande av den sistnämnda tidsföreteelsen,
som givetvis på allt sätt bör uppmuntras, har kritiken
över lag varit välvilligt inställd till dessa verk och förvisso
med rätta, ty för den som haft tillfälle att ägna såväl
den svenska som den utländska encyklopediska litteraturen
ett mera ingående studium står det klart, att vi i Sverige
kunna berömma oss av att äga en icke blott kvantitativt
överväldigande utan även med hänsyn till kvaliteten
respektabel litteratur av denna art.

Man kan emellertid göra sig frågan, om kritiken ägnat
denna litteratur den grad av uppmärksamhet som den
förtjänar och om den icke förbisett någon del av sina
uppgifter. Redan den omständigheten, att kritikerna i
det stora flertalet fall varit humanister, är ägnat att
förringa kritikens värde, ty av innehållet i en allmän
encyklopedi undandrar sig minst hälften även en aldrig
så bildad humanists bedömande. Ha alltså de
naturvetenskapliga och tekniska disciplinerna fått
utveckla sig utan vårdande uppsikt från kritikens sida,
kan man heller icke säga, att kritiken givit behandlingen
av de humanistiska ämnesgrupperna några kraftigare
impulser, då dess ingripande i dessa avdelningar
väsentligen inskränkt sig till påpekande av en del
stickprovsvis funna detaljfel, som alla efterföljande verk
visligen aktat sig för att upprepa för att i stället sannolikt
göra sig skyldiga till andra.

Vad kritiken däremot minst sysslat med har varit en
undersökning av dels avvägningen av proportionerna
mellan de olika ämnesområdena, dels planen för
arbetenas uppläggning. Jämte graden av vederhäftighet
hos de meddelade uppgifterna ha dessa båda
omständigheter ett avgörande inflytande på verkets
värde för allmänbildningen och äro därför värda en
ingående granskning. Att följande försök till en sådan
företrädesvis kommer att röra sig kring det tekniska
kunskapsstoffet beror ingalunda på att endast detta
skulle vara i behov av en dylik granskning. Ej heller
finnes särskild anledning att anmärka på kvaliteten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free