Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 95 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 14 feb. 1931 - En tekniskt användbar metod för bestämningen av gasers specifika värme cp vid höga temperaturer, av Donald Bratt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

om	V	= gasens medelhastighet (cm/sek.),
	[SIGMA]	= gasens täthet (gram/cm3),
	[ETA]	= gasens viskositet (gram/sek. X X cm),
	[LAMBDA]	= gasens värmeledningsförmåga
		(gram Cal./cm, sek. & grad),
	a	= överföringstal (gram Cal./sek., cm2 & grad).

Uttrycket (6) kan emellertid transformeras, Vi låna från
den kinetiska gasteorien satsen

[LAMBDA]
––	= [LAMBDA] cv
[ETA]

där c_v = gasens spec. värme vid konstant
volym, samt y ett tal av storleksordningen
2. För luft t. e. får man

[LAMBDA]	=	0,0000568 (enheter: kalorier, sek.,
		grad och cm)
[ETA]	=	170,5 X 10–6 (enheter: c. g. s.)
cv	=	0,170 (enheter: kalorier, gram, grad)

För att få samma enheter böra alltså först [LAMBDA] och
c_v vandias till c. g. s.-enh. Detta sker om båda
multiplieras med 42 700 X 981. Man har då

0,0000568
––––––––	X 42 700 X 981 = [LAMBDA] . 0,170 X 42 700 X 981
170,5 X 10–6

eller [LAMBDA] = 1,96.

I stället för c_v kunna vi emellertid anföra c_p,

	cp	eftersom cv =	––.	För luft är x = 1,4; varav
	x

[LAMBDA]
––	= 1,4 cp.
[ETA]

	G
Slutligen observerar man att V [SIGMA] =	–––––	varav (5)
	[PI] R2

övergår till

	L
wy = 0,0084 .	–- .	Gcp [DELTA] [THETA]. . . . . . . A 9
	R

Summera vi nu de olika förlusterna, erhålles med hjälp av ovanstående

	L
w = (Ks + KL) [DELTA] [THETA] + Gcp (1 + 0,0084 .	–––)	[DELTA] [THETA] . . . (8)
	R

Fig. 3 a. Mätrör, mätspiral och förvärmare.


Fig. 3 b. Foto av försöksapparaten.

Ytförlusterna ha sålunda givit upphov till en term,
som beror på gasens hastighet och som sålunda
introducerar ett fel i mätningen för såvitt icke den
okända gasen har samma värde på y som
jämförelsegasen luft. Felet torde i allmänhet bli tillräckligt

	L
litet, om	––	hålles inom rimliga gränser, dock visar
	R

detta att man vid överföringen av värme till gas måste gå tillväga
med stor försiktighet. Otillåtet vore t. e. att lägga
värmespiralen utanpå röret.

Beskrivning av apparaten.

Fig. 3 a visar mätsträckans olika delar. Värmespiralen,
som är lindad av 0,3 mm nikromtråd, har ett motstånd
av c:a 29 ohm. Lindningssättet är följande: Sedan en
tillräcklig längd avmätts, vikes tråden dubbel i ändarna
och tvinnas över en längd tillräcklig för tilledningstrådarna,
som sålunda få en betryggande förstärkning. Den egentliga
spiralen är lindad på en platt dorn, som sedan försiktigt
utdrages, varvid de spänningar, som uppstått i tråden
under lindningen, vrida spiralen, så att en synnerligen
homogen utfyllning av mätröret erhålles.

Dornens bredd bör genom prövning göras sådan, att den
färdiga spiralen fullständigt passar i röret utan att dock gå
för trögt. Med detta utförande erhålles en synnerligen
effektiv blandning och homogen uppvärmning av gasen.

Mätröret befinner sig inuti en vanlig elektriskt upphettad
rörugn (fig. 3 b), beräknad att ge en driftstemperatur av
1 000° maximalt. Vi anse oss knappast behöva i detalj
ingå på dess konstruktion, då den i intet avseende avviker
från vanlig praxis. Dess värmespiral är tillverkad av 0,6
mm nikromtråd, som lindas direkt på ett rör av s. k.
Pythagorasmassa, vilken är tät och motståndskraftig vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>