- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
99

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 14 feb. 1931 - En tekniskt användbar metod för bestämningen av gasers specifika värme cp vid höga temperaturer, av Donald Bratt - Hugo Lindqvist †, av Klas Sondén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vanometern ( [DELTA] [THETA] ), då man första gången ansluter
mätspiralens reostat till nätet. Detta utslag ändrar
tecken, om strömmen vändes, och måste därför bero
på överledning från mätspiralen till termoelementens
strömkrets. Bekant är ju att keramiska material bli
ledande vid dessa temperaturer. Det kan tänkas, att
utslaget i vissa fall kvarstår och t. o. m. varierar. I så
fall måste mätspiralen matas med växelström, vilket i
och för sig icke möter några svårigheter. Växelström
har emellertid icke stått oss till buds i detta fall, men
någon kvarstående överledning har heller icke kunnat
konstateras.

Sammanfattning.

En apparat för relativ bestämning av gasers specifika
värme cp vid konstant tryck har utarbetats.
Apparaten grundar sig på "strömningsmetoden", varvid
man genom att arbeta med en jämförelsegas – luft – samt
en korrekt utformning av mätsträckan lyckats undvika
de väsentligaste svårigheter, som vidlåda denna metod.

En allmän härledning av värmeförlusterna visar,
att tillförseln av värme till en gas måste ske med
stor försiktighet och att värmespiralen t. e. ej får
anbringas utanpå det rör, vari gasen strömmar.

Apparaten har använts för temperaturer upp till
1 000° C och synes giva resultat, vilkas noggrannhet
för tekniska behov är tillfredsställande.

HUGO LINDQVIST †.


När döden skördar en man i hans bästa ålder och
under utövande av en omfattande, framgångsrik
verksamhet, väcker det förstämning i vida kretsar.
Detta skedde ock, då från Mexiko telegrammet
om Hugo Lindqvists den 30 januari timade frånfälle
kom till oss.

Född 1894, var Hugo Lindqvist ännu ej fyllda 37
år, då en hastigt förlöpande lunginflammation gjorde
slut på hans levnadsbana.

Lindqvist var född i Stugun i Jämtland, genomgick
Östersunds allm. läroverk och tog vid 19 års ålder
studentexamen därstädes. Efter fullgjord militärtjänst
(1915–16) genomgick han Tekniska högskolan och
var under somrarna liksom många andra väg- och
vattenbyggare sysselsatt såsom elev vid
järnvägsstakning, bangårdsanläggningar och allehanda
mätningar för kraftverk.

Utexaminerad 1920 från högskolans fackskola för
väg- och vattenbyggnad anställdes han samma år vid
Vattenbyggnadsbyrån samt arbetade vid dess
Stockholmsbyrå 5 1/2 år. Här deltog han huvudsakligen i
utarbetande av förslag till vattenledningar, vattenavlopp
samt reningsverk för vattenlednings- och avloppsvatten
för ett flertal städer, samhällen och industriella anläggningar,
men var även under någon tid verksam på byråns
vattenkraftsavdelning, där han medverkade vid
utarbetandet av förslag till flere betydelsefulla svenska kraftverk.

Under åren 1922-26 var han ock assistent vid Tekn. högskolan.

Följande uppsatser publicerade han i Tekn. tidskrift,
Avd. för.väg- och vattenbyggnad:

Kombinerat avloppssystem med begränsad
regnvattenavledning (23/5 1925).

Mätaresystemets inverkan på vattenförbrukningen
för hushållsändamål (28/11 1925).

Men byråarbetet blev för den friluftsälskande
jämtlandspojken allt för "instängt". Hugo Lindqvist
längtade ut till friare arbetsfält; och då han hade en
broder, som slagit sig fram i Mexiko, och då denne
broder gärna ville hava honom till sig, reste han dit.
Till en början och innan Lindqvist lärt sig språket,

illustration placeholder

vistades han hos brodern och biträdde honom något i hans
kommersiella verksamhet. Med en för humor ganska
öppen blick beskriver Hugo Lindqvist exempelvis, huru han,
åtföljd av en av firmans tjänare verkställde inkasseringar
hos kunderna, varvid för oss svenskar rätt egendomliga
förhållanden betingades av användningen av enbart
silvermynt, som lades i säckar.

Från 1 jan. 1927 var Lindqvist sekreterare åt dåvarande
direktören Erik Östlund vid "Empresa de Teléfonos
Ericsson S. A." m. a o. det världsbekanta och världsberömda
L. M. Ericssonska, mexikansska telefonbolaget.

Vid Östlunds avgång utsågs Hugo Lindqvist i juni
1929 till direktör för bolagets anläggningar i Mexiko,
först provisoriskt och sedermera (i september s. å.)
definitivt. Hans intimare brev från dessa år ådagalägga
en viss bävan att han icke skulle gå i land med det
maktpåliggande och ansvarsfulla värv, som anförtrotts
honom. Men erfarenheten från den tid, han innehaft
direktörsposten, synes dock hava visat att han var
densamma fullt vuxen, nämligen i den mån som hans
vacklande hälsa ej lade oöverstigliga hinder i vägen.

Redan strax efter sin ankomst till Mexiko insjuknade
han i tyfoidfeber men tillfrisknade därifrån. Men under
hela sin vistelse i Mexico-City klagade han över sitt
hjärta, som icke kunde anpassa sig efter den tunna
luften å nära 2 500 meter över havet. Säkerligen var
det dessa förhållanden, vilka mycket bidragit att bryta
hans motståndskraft mot den sista sjukdomen.

Hugo Lindqvist insjuknade den 24 jan. och avled redan
den 30:de. Han jordfästes den 1 febr. å Dolores-kyrkogården,
och vid hans grav talade dels Sveriges minister Anderberg,
dels bolagets äldste tjänsteman,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 21:16:22 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1931a/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free