Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 14 feb. 1931 - Notiser - En ny glödlampfabrik - Världsproduktionen av järn och stål år 1930 - Slipdammets hälsofarlighet - En ny svensk långfräsmaskin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är tråddragningen förlagd; framdeles skall här upptagas
även tillverkning av thermosflaskor. I den övre arbetssalen,
som har en odelad golvyta av ca 900 m3, äger
serietillverkningen av lampor rum. Man har här tre
parallella serier av likartade maskiner. De flesta
arbetstempon utföras i automater av modernaste
konstruktion; trådmonteringen liksom granskningen
av volframtrådarna måste dock alltjämt ske för hand.
Fabriken tillverkar ännu ej lampkolvarna, men en
utvidgning för detta ändamål är planerad. Likaså
tagas metallsocklarna utifrån.
Världsproduktionen av järn och stål år 1930. Verein
Deutscher Eisen- und Stahlindustrieller har utfört en
preliminär beräkning av världsproduktionen av järn
och stål under 1930. Enligt denna utgjorde hela
världens tackjärnsproduktion 78,5 mill. ton mot
98,2 mill. ton år 1929. Av världsproduktionen
kommo på U. S. A. (1929 års siffror inom parentes)
32,0 (43,3) mill. ton, på Tyskland 9,7 (13,4) mill. ton
och på Frankrike 9,4 (10,4) mill. ton. Världsproduktionen
av götmetall utgjorde 95,7 (121,8) mill ton, därav i
U. S. A. 42,5 (57,8) mill. ton, i Tyskland 11,5 (16,2)
mill. ton och i Frankrike 9,5 (9,8) mill. ton. Det vill av
dessa siffror synas, som om Frankrikes järnindustri i
vida mindre grad än Tysklands och U. S. A:s skulle
ha rönt inverkan av depressionen. Det förtjänar för
övrigt anmärkas, att Frankrikes stålproduktion under
fjolåret distanserade Englands. Götmetallproduktionen
i England nedgick nämligen från 10,2 mill. ton år 1929
till 7,8 mill. ton år 1930.
Slipdammets hälsofarlighet. Denna fråga göres till
föremål för en intressant översikt i "Forschungen und
Fortschritte" (20 jan. 1931) av dr Ludwig Teleky,
Düsseldorf. Artikeln innehåller en del nya rön av sådan art,
att de förtjäna beaktande i tekniskt-industriella kretsar,
och den må därför återges i sammandrag.
Det senaste årtiondets forskningar hava visat, att den
s. k. stenlungan orsakas endast genom inandning av
damm, som håller fri kiselsyra (SiO2), ej av damm,
bestående av kiselsyra, bunden i silikater. Medan man
förr trodde, att stoftkornens form hade stor betydelse
för uppkomsten av sjukliga förändringar i lungorna på
så sätt, att skarpkantiga eller spetsiga partiklar skulle
vara farligare än mera rundade sådana, är det numera
konstaterat, att. partiklarnas form endast har underordnad
betydelse, och att deras kemiska sammansättning är
avgörande. Kvartsens ödesdigra verkningar måste vara
av kemisk natur, men på vad sätt den kemiska processen
äger rum är ännu ej klarlagt. Det är vidare endast det
osynliga, mikroskopiska stoftet (med en storleksordning,
jämförlig med bakteriernas) som kan intränga i lungans
vävnader. Det grövre stoftet kan visserligen åstadkomma
sjukliga förändringar i de övre luftvägarna, men intränger
ej i själva lungan. En till synes alldeles dammfri luft kan
därför vara i allra högsta grad hälsofarlig.
Författaren till artikeln i fråga har utfört en serie
undersökningar av förhållandena i metallsliperierna i
Solingen och Remscheid. En statistisk undersökning
visade där, att dödligheten i lungtuberkulos bland
sliparna hastigt stegrades genom arbetets omläggning
till storindustriell drift vid mitten av 1800-talet, men
att den återigen nedgick genom införandet av elektrisk
drift, som tillåter separat drivning av maskinerna i
mindre rum, samt genom direkt prohibitiva åtgärder.
Tuberkulosdödligheten hos slipare i Solingen är numera
knappt dubbelt så hög som bland befolkningen i
allmänhet, medan den i Remscheid fortfarande är
fem gånger så hög som bland genomsnittsbefolkningen.
Vid undersökning av stofthalten i luften i sliperierna
visade det sig, att vid den som ofarlig ansedda
våtslipningen bildas massor av hälsofarligt kvartsdamm,
som inneslutet i vattendroppar håller sig svävande i
luften. Vid slipning på smärgelskivor kunde man ej
konstatera någon minskning i stoftmängden genom
skivornas infettning. Hos slipare, sysselsatta med
våtslipning på sandsten uppträdde redan efter 5 år
svårartade förändringar i lungorna. Symptomen voro
här tydligare än hos arbetare i torrslipning, där man
ju sörjer för effektiv utsugning av dammet. Hos
arbetare vid smärgel- eller polerskivor uppträdde
lungförändringarna mycket senare, nämligen först
efter 10–12 år och hade ej antagit mera svårartade
former ännu efter 30–40 år. Av undersökningarna
har alltså framgått, att våtslipningen på sandsten är
den absolut farligaste slipningsmetoden. En
förbättring kan enligt dr Teleky uppnås endast
genom att ersätta den av ren kvarts bestående
sandstenen med någon kvartsfri komposition.
En ny svensk långfräsmaskin. Nyligen har en svensk
verkstad fullbordat en långfräsmaskin av ny typ, som
med hänsyn till sin konstruktion är av stort intresse.
Maskinen är också för vår verktygsmaskinindustri av
ovanlig storlek (den väger ej mindre än 27 500 kg, och
bordets arbetsyta är 4 000 X 1 000 mm). Maskinen är
försedd med 4 frässpindlar, 2 vertikala och 2 horisontala,
som kunna arbeta oberoende av varandra, dvs. de kunna
arbeta med olika rotationsriktning eller helt urkopplas
var för sig. De horisontala spindlarna, som hava sin
styrning på sidostativen, äro höj- och sänkbara för hand
och maskinellt. De på tvärbalken anbragta vertikala
spindlarna hava maskinell tvärmatning på balken.
Denna anordning möjliggör, med stillastående arbetsbord,
fräsning av en yta på arbetsstycket, som är vinkelrät
mot bordets längdriktning eller också fräsning av en
relativt smal yta, som går diagonalt över bordet, i vilket
fall bordets längdmatning och de vertikala spindlarnas
tvärmatning arbeta samtidigt. Tvärbalken, som uppbär
de vertikala frässliderna, har vertikal snabbtransport
medelst särskild motor, som manövreras med
tryckknappar från vilken sida som helst av maskinen.
Bordet har 8 matningar och snabbtransport i båda
riktningarna. Snabbtransporten manövreras från
maskinens båda sidor.
Maskinen drives med en 25 hkr konstant hastighetsmotor,
som medels en friktionskoppling driver en växellåda.
Friktionskopplingen manövreras från 4 olika ställen på
maskinen. Växellådan ger de horisontala spindlarna 8
och de vertikala 16 spindelhastigheter. En särskild direkt
driven elektrisk motorpump pumpar kylvattnet från den
bredvid maskinen befintliga cisternen till spolmunstyckena
vid frässpindlarna.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
