Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 28 feb. 1931 - Tekniska högskolans nya bibliotek. II, av Hilda S. Lindstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sorteringen och distribueringen av kongressbibliotekets
bibliografiska kort.
Arbetsrummens antal, storlek och läge sinsemellan
möjliggör genomförande av lämplig arbetsorganisation,
och deras användning har bestämts av den ordningsföljd,
i vilken det inre biblioteksarbetets olika uppgifter utföras
och behandlingen av den inkommande litteraturen kräver.
Bibliotekariens arbetsrum är även mottagningsrum.
I biblioteksnämndens rum, där sammanträden för beslut
om bokinköp m. m. hållas, äro de "till påseende" från
bokhandlarna uppsända arbetena, ävensom nyutkomna
bokhandels- och antikvariatskataloger, bokannonser
m. m. framlagda, allt systematiskt ordnat efter de
ämnesgrupper, som biblioteksnämndens ledamöter
– 8 ordinarie professorer samt bibliotekarien – var
för sig representera.
I bibliotekets tämligen väl utrustade bokbinderi är
arbetet redan i full gång. Det har visat sig såväl
ekonomiskt fördelaktigt som praktiskt att
inbindningen av bibliotekets tidskrifter och böcker
i största möjliga utsträckning sker inom bibliotekets
egna lokaler. Härigenom kan bl. a. större delen av
den mycket efterfrågade tidskriftslitteraturen så gott
som ständigt hållas tillgänglig för de besökande. Även
i de gamla bibliotekslokalerna vid Drottninggatan
utfördes trots alla besvärligheter alltsedan år 1921
en icke obetydlig del av bibliotekets bokbindning.
Tyvärr saknar biblioteket fortfarande medel till
anskaffande av en lämplig, automatiskt arbetande
reproduktionsapparat ("fotostat" el. dyl.), som
skulle sätta detsamma i stånd att – i likhet med
vad fallet redan är med Kungl. biblioteket,
universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund, patent-
och registreringsverket, järnvägsstyrelsens etc.
– utan nämnvärd tidsutdräkt tillhandahålla forskare
i vetenskapens och industriens tjänst kopior av
önskade uppsatser, ritningar, diagram m. m. ur för
dem eljest ofta svåråtkomlig tidskriftslitteratur etc.
Det vore onekligen skada om den i nya
biblioteksbyggnadens källarvåning för en dylik
apparat särskilt anordnade lokalen icke snart skulle
få komma till användning och nytta, så att dels en
större krets än hittills kunde göras delaktig av de i
många avseenden verkligt värdefulla litteraturresurser,
som landets huvudbibliotek på det vetenskapligt-tekniska
området, äger, dels hemlån av dylika ofta av ett flertal
fackmän samtidigt önskad litteratur, kunde i möjligaste
grad inskränkas.
Tekniska högskolans bibliotek är nu liksom alltsedan
år 1828, då Teknologiska institutets direktion utfärdade
de första reglententariska föreskrifterna för sitt bibliotek,
arkiv etc., ett offentligt bibliotek, tillgängligt såväl
för hemlån som för läsning på stället. Märkligt är
även att biblioteket alltifrån början av sin verksamhet
avsåg att tjäna icke blott – om än i första hand
– högskolans lärare och studerande, utan även den
tekniskt intresserade allmänheten. Rättighet till hemlån
torde dock praktiskt taget hava för icke lärare vid
institutet införts först år 1849, då formulär för
lånekvittenser av styrelsen godkändes och befordrades
till trycket. Att högskolans bibliotek med avseende på
tillgänglighet även hade plikter mot utomstående
betonades t. o. m. i pressen så tidigt som år 1865
i en i Nya Dagligt Allehanda d. 2 och 3 mars influten
artikel undertecknad "Vänner av högre teknisk bildning".
Under senare årtionden har biblioteket i alla avseenden
relativt snabbt utvecklats genom de stimulerande krav
som ställts på detsamma såväl från högskolans sida som
från utomstående tekniskt och vetenskapligt intresserade
såväl utom som inom huvudstadens gränser, icke blott
enskilda korporationer och personer utan även statens
och kommunernas verk och institutioner. Så t. ex. må
bland de många statliga eller kommunala institutionerna
etc., som begagna sig av bibliotekets resurser särskilt
för hemlån nämnas bl. a. statens provningsanstalt,
ingenjörs-vetenskapsakademien, patentverket,
handelsdepartementet, riksdagsbiblioteket, k.
vattenfallsstyrelsen, statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt, Åkers styckebruk, Uppsala universitetsbibliotek,
högre allmänna läroverket i Jönköping, Göteborgs och
Malmö stadsbibliotek m. fl. Bland de icke så få enskilda
större industriföretagen i landsorten, som dragit nytta
av bibliotekets i många avseenden värdefulla fack-
och referenslitteratur m. m. må särskilt nämnas Stora
Kopparbergs bergslags aktiebolag, från vars bibliotek
sedan många år tillbaka och numera nästan regelbundet
en å två gånger i veckan lånerekvisitioner och
förfrågningar rörande tidskrifts- och annan standardlitteratur
inflyta. I övrigt kunna såsom bibliotekets låntagare i
landsorten nämnas Allmänna svenska elektriska aktiebolaget
i Västerås, Luossavaara-Kiirunavaara a.-b., Hallstahammar
bultfabrik m. fl. Av låntagare i utlandet märkas tekniska
högskolorna i Norge, Danmark, Finland och Holland.
Det är emellertid icke endast den nyare facklitteraturen,
som röner efterfrågan i biblioteket, utan ofta har även den
äldre litteraturen värde för forskaren. Bibliotekets
tämligen rikhaltiga samlingar av äldre teknisk och
vetenskaplig litteratur i tidskrifts- och bokform, innehållande
bl. a. beskrivningar med talrika intressanta och väl utförda
avbildningar och konstruktionsritningar över apparater,
maskiner, verktyg, laboratorier etc. i kopparstick, stålstick
osv., torde kunna vara en värdefull hjälpkälla även för
Tekniska museets speciella arbetsuppgifter. För den tekniske
uppfinnaren torde högskolans bibliotek utgöra ett icke
oväsentligt komplement till Patent- och registreringsverkets
bibliotek.
För närvarande hålles biblioteket öppet under följande
tider: Läsesal, referensrum och katalogavdelningen tiden
15/9–15/6 alla helgfria dagar kl. 10–16 samt dessutom
helgfria måndagar, onsdagar och fredagar kl. 18–20;
låneexpeditionen hålles tillsvidare öppen endast alla
helgfria dagar kl. 10–11, 13–15,30, samt dessutom
helgfria fredagar kl. 18–20. I den mån därtill erforderliga
arbetskrafter bliva tillgängliga i biblioteket komma tiderna
för bibliotekets öppethållande att erhålla välbehövlig utökning.
Slutord.
Såsom kompletterande här lämnade redogörelse för Tekniska
högskolans bibliotek må nämnas dem som alltsedan högskolans
grundläggande 1826 varit vårdare av boksamlingarna. Under
åren 1826–1847 var vården och förvaltningen av Teknologiska
institutets bibliotek överlämnad till institutets direktör eller
föreståndare med biträde av sekreteraren. Först från och med
1848 inrättades en särskild bibliotekariebefattning vid institutet, och till förste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
