Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 7 mars 1931 - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger - Notiser - Järnvägsrådet - Chalmers tekniska institut - Norsk gäst vid teknologföreningens marsstämma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Även inom ylleindustrien är orderstocken för närvarande stigande.
Den tyska tunga industrien visar ungefär samma
tillverkningskvantiteter för januari som för december, men
även här är stålindustrien något gynnsammare ställd. Den
tyska textilindustrien arbetar under mycket ogynnsamma
avsättningsförhållanden. Bomullsväverierna ha i regel
inskränkt driften till hälften och trikåfabrikanterna ha
beslutat att begränsa tillverkningen till 75 %. Även för
Tysklands del har dock en något ökad efterfrågan från
transoceana länder gjort sig gällande på sistone.
Även i Frankrike börjar nu för varje dag allt tydligare
skönjas verkningarna av den allmänna konjunkturförsämringen.
De understödstagande arbetslösas antal uppgår till omkring
35 000, och de till arbetsbörserna anmälda, som ej lyckats
finna arbete, utgöra något mer än 50 000. Starkast framträder
försämringen inom de tunga industrierna. Tydligt är dock,
att man icke räknar med någon mera allvarlig arbetslöshet,
ty deputeradekammarens finansutskott begär ett anslag på
blott cirka 4 mill. kr. för arbetslöshetens bekämpande.
Här hemma framträder konjunkturomslaget markant
i de för januari framlagda produktionsstatistiska data. Svensk
finanstidnings produktionsindex har sålunda sjunkit till 113 från
120 i december och 151 för januari i fjol, medan en
produktionsökning från december till januari är den normala
utvecklingen. För två år sedan steg nyssnämnda produktionsindex
från 128 i december till 148 i januari och för ett år sedan från
130 till 151. Vår produktron har med andra ord kommit ned till
samma volym som för 4 à 5 år sedan, och ser man till
produktionskapacitetens stegring under denna tid inom många av
våra industrier, så är med all sannolikhet den relativa
sysselsättningen sämre än då. Det är emellertid att observera,
att den ifrågavarande indexen övervägande rymmer
exportindustrier och att de för inhemsk konsumtion arbetande
näringsgrenarna icke drabbats lika hårt som de huvudsakligen
exporterande. – Exportkvantiteten uppgick för januari till 86
proc. av 1929 års motsvarande siffra, medan den i fjol var
103. Importen har samtidigt stigit från 92 för december till
104 för januari, men håller sig betydligt lägre än fjolårets på
116. Resultatet av denna utveckling har blivit ett passivum
för månaden i handelsbalansen på 19,9 mill. kr. Exportsiffrorna
visa generellt en fallande tendens, och av de större "rubrikerna"
är det endast pappersmassa, telefoner och fläsk, som hävdat
sin ställning. Fläskexporten har ökats, medan däremot de
båda andra varuslagen redovisa ungefär oförändrad position.
Skeppningarna av trä föllo med 34, papper 25 %, och
järnmalm 67 %. Verkstadsindustriens exportvärden visa på
nyssnämnda undantag när avsevärd nedgång; för kullager
16 %, explosionsmotorer 35, elektriska maskiner 33, och
separatorer 40 %. Exporten av tändstickor sjönk 34 %
och av tackjärn 44 samt av övrigt stål och järn 29. Utförseln
av fläsk steg hela 79 %, medan smör exporten sjönk 21 %.
Importsidan visar en oenhetlig utveckling och avspeglar icke
lika klart utläsbart konjunkturutvecklingen. – Trots den
alltmer tydliga inverkan av lågkonjunkturen på vår handelsbalans
har våra bankmässiga fordringar på utlandet endast sjunkit
med 51 mill. kr. under januari, medan de i fjol under samma
månad minskades 46 mill. kr. Utlåningsöverskottets nedgång
med 169 mill. kr. (f. å. 108) avspeglar tydligen den minskning
av kreditefterfrågan, som lågkonjunkturen redan medfört.
Bankernas rediskontering har under månaden sjunkit från
108 till 95 mill. kr., men i stället ha affärsbankerna anlitat
utländska bankkrediter på grund av att dessa pengar bli
billigare. Det är anledning för riksbanken att ytterligare
anpassa sitt diskonto efter det- allmänna penningläget ute i
världen, därest de nuvarande ränteförhållandena bli rådande
någon längre tid. – Stockholmsbörsen har endast mera på
avstånd följt de senaste fluktuationerna på New York börsen
och visade i motsats till nyssnämnda börs ett ganska starkt
kursfall i början på januari. Kursfallet då är icke fullt återhämtat.
Filip Oberger.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
