Print (PDF) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Även inom ylleindustrien är orderstocken för närvarande stigande. Den tyska tunga industrien visar ungefär samma tillverkningskvantiteter för januari som för december, men även här är stålindustrien något gynnsammare ställd. Den tyska textilindustrien arbetar under mycket ogynnsamma avsättningsförhållanden. Bomullsväverierna ha i regel inskränkt driften till hälften och trikåfabrikanterna ha beslutat att begränsa tillverkningen till 75 %. Även för Tysklands del har dock en något ökad efterfrågan från transoceana länder gjort sig gällande på sistone. Även i Frankrike börjar nu för varje dag allt tydligare skönjas verkningarna av den allmänna konjunkturförsämringen. De understödstagande arbetslösas antal uppgår till omkring 35 000, och de till arbetsbörserna anmälda, som ej lyckats finna arbete, utgöra något mer än 50 000. Starkast framträder försämringen inom de tunga industrierna. Tydligt är dock, att man icke räknar med någon mera allvarlig arbetslöshet, ty deputeradekammarens finansutskott begär ett anslag på blott cirka 4 mill. kr. för arbetslöshetens bekämpande. Här hemma framträder konjunkturomslaget markant i de för januari framlagda produktionsstatistiska data. Svensk finanstidnings produktionsindex har sålunda sjunkit till 113 från 120 i december och 151 för januari i fjol, medan en produktionsökning från december till januari är den normala utvecklingen. För två år sedan steg nyssnämnda produktionsindex från 128 i december till 148 i januari och för ett år sedan från 130 till 151. Vår produktron har med andra ord kommit ned till samma volym som för 4 ā 5 år sedan, och ser man till produktionskapacitetens stegring under denna tid inom många av våra industrier, så är med all sannolikhet den relativa sysselsättningen sämre än då. Det är emellertid att observera, att den ifrågavarande indexen övervägande rymmer exportindustrier och att de för inhemsk konsumtion arbetande näringsgrenarna icke drabbats lika hårt som de huvudsakligen exporterande. -- Exportkvantiteten uppgick för januari till 86 proc. av 1929 års motsvarande siffra, medan den i fjol var 103. Importen har samtidigt stigit från 92 för december till 104 för januari, men håller sig betydligt lägre än fjolårets på 116. Resultatet av denna utveckling har blivit ett passivum för månaden i handelsbalansen på 19,9 mill. kr. Exportsiffrorna visa generellt en fallande tendens, och av de större "rubrikerna" är det endast pappersmassa, telefoner och fläsk, som hävdat sin ställning. Fläskexporten har ökats, medan däremot de båda andra varuslagen redovisa ungefär oförändrad position. Skeppningarna av trä föllo med 34, papper 25 %, och järnmalm 67 %. Verkstadsindustriens exportvärden visa på nyssnämnda undantag när avsevärd nedgång; för kullager 16 %, explosionsmotorer 35, elektriska maskiner 33, och separatorer 40 %. Exporten av tändstickor sjönk 34 % och av tackjärn 44 samt av övrigt stål och järn 29. Utförseln av fläsk steg hela 79 %, medan smör exporten sjönk 21 %. Importsidan visar en oenhetlig utveckling och avspeglar icke lika klart utläsbart konjunkturutvecklingen. -- Trots den alltmer tydliga inverkan av lågkonjunkturen på vår handelsbalans har våra bankmässiga fordringar på utlandet endast sjunkit med 51 mill. kr. under januari, medan de i fjol under samma månad minskades 46 mill. kr. Utlåningsöverskottets nedgång med 169 mill. kr. (f. å. 108) avspeglar tydligen den minskning av kreditefterfrågan, som lågkonjunkturen redan medfört. Bankernas rediskontering har under månaden sjunkit från 108 till 95 mill. kr., men i stället ha affärsbankerna anlitat utländska bankkrediter på grund av att dessa pengar bli billigare. Det är anledning för riksbanken att ytterligare anpassa sitt diskonto efter det- allmänna penningläget ute i världen, därest de nuvarande ränteförhållandena bli rådande någon längre tid. -- Stockholmsbörsen har endast mera på avstånd följt de senaste fluktuationerna på New York börsen och visade i motsats till nyssnämnda börs ett ganska starkt kursfall i början på januari. Kursfallet då är icke fullt återhämtat. <tab><tab><tab><tab><tab><tab><tab>Filip Oberger. </chapter> <chapter name="NOTISER"> <h3>NOTISER</h3> Järnvägsrådet. Till ledamöter i järnvägsrådet har jernkontoret för år 1931 utsett disponenterna Ernst Odelberg och Fredrik Göransson. Chalmers tekniska institut har i dagarna utsänt vårterminens katalog, enligt vilken antalet inskrivna elever i högre avdelningen utgör 276 och i lägre avdelningen 218. I högre avdelningens fjärde årskurs (endast väg- och vattenbyggare) är elevantalet 22, därav 2 med byggnadsteknik som specialstudium. Inom tredje och andra årskurserna fördelar sig elevantalet på följande sätt: mekanister 33, kemister 25, husbyggare 9, skeppsbyggare 7, elektriker 39 samt väg- och vattenbyggare 21. Av lägre avdelningens elever tillhöra 39 kompletteringskursen. Norsk gäst vid teknologföreningens marsstämma. Genom förmedling av Den Norske Ingeniørforening har Svenska teknologföreningen till föreläsare vid stämman den 18 inst. mars förvärvat professor Edgar B. Schieldrop, vilken därvid kommer att tala över ämnet: "Klassisk og nyt i mekanikken". Professor Schieldrop torde vara bekant i vidsträckta kretsar bland Nordens ingenjörer. Säkerligen erinra sig många hans uppmärksammade föredrag vid avslutandet av Nordiska ingenjörskongressen 1929 i Kronborgs gamla riddarsal. Emellertid torde några personalia vara av intresse i samband med det nu väntade besöket. <img 1></img> Professor Schieldrop föddes den 8 mars 1891 i Brooklyn, U. S. A., av norska föräldrar, blev student 1910, avlade ingenjörsexamen vid Norges tekniska högskolas byggnadsavdelning år 1916, studerade därefter matematik och mekanik vid universiteten i Sorbonne och Berlin 1920--22 och blev 1922 Dr. Sc. mathématiques. Docent i mekanik vid Trondhjems tekniska högskola 1919, är S. sedan 1929 professor i tillämpad matematik vid universitet i Oslo. Professor Schieldrop har publicerat ett stort antal vetenskapliga arbeten rörande mekanik och hydrodynamik. Han har även skrivit Norges tekniska högskolas historia för perioden 1910--1920. Livligt intresserad av allmänna värv, var S. medlem av stadsfullmäktige i Trondhjem 1919--25, v. ordf. i Trondhjemsavdelningen av Den Norske Ingeniørforening 1917--29, ordf. i Studentersamfundet i Trondhjem 1910 och v. ordf. i dess byggnadskommitté 1927--29.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
