Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 21 mars 1931 - Anteckningar för en artikel om funktionalism. Subjektiva reflexioner, av H. N. Pallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
analyserat de karakteristiska stilarna inom byggnadskonsten
alltifrån äldsta tider och intill våra dagar. Detta arbete torde
kunna lära både arkitekter och konstdoktorer mera om
byggnadskonst och byggnadskonstruktion än något annat
tillgängligt arbete. Såvitt jag vet, finns icke dess motsvarighet
heller i den moderna tekniska litteraturen i utlandet. Det är
professor Carl Forssells i Uppfinningarnas bok, band
7, ingående volym "Husbyggnad" (379 sid., 599 fig!).
Den har icke anmälts i de svenska arkitekternas organ
och veterligt icke heller annorstädes av någon arkitekt
eller estet av facket. Varför har det av dem förbigåtts
med tystnad, möjligen med något notisartat undantag?
*
De känslor, som på många håll hysas, att arkitekter
alltid komma att finna användning även i sin gamla
bemärkelse, är ett uttryck för en omedveten uppfattning,
att byggnadskonsten icke endast är matematisk-rationalistisk
ingenjörsvetenskap, utan även innehåller ett sammanhållande
"organiskt" element som för att väl behärskas kräver en viss
naturlig, intuitiv inställning till problemen. Åtminstone förefaller
denna tydning riktigare, än att sagda känsla exempelvis
endast skulle vara en kvarleva av en mer eller mindre
klassicistisk uppfostran.
*
De, som tala med beundran om funktionalismen, varför
börja de icke med sig själva? Hur kläda de sig? Vad äta
de? Hur inreda de själva sina kulor? De kläda sig
omsorgsfullt efter sista modet, som till 50 % är opraktiskt.
De äta mat, som i de flesta fall utgöres av 75 % onyttiga
för att icke säga skadliga ting. I sina interiörer placera de
några enstaka, kanske t. o. m. koketta modeprodukter
av funktionalistisk produktion. Över allt finner man en
utpräglad benägenhet att på en skyddad plats äta kastanjer,
medan man hetsar andra att pröva idéer, som antingen
ännu icke äro mogna eller aldrig bliva det.
*
När man ser det myckna arbete, som nedlägges på
funktionalismen inom byggnadsfacket – låt vara, att
många öppna dörrar därvid slås in – ville man önska,
att någon del av ett sådant rationaliseringsarbete komme
även vårt dagliga personliga liv till godo. Det finns en
massa onyttiga småregler och stora betydelsefulla
förhållanden, som skulle behöva en ändamålsenlighetens
granskning och avslipning. Mindre sådana löjligheter
som nyårskort, det evinnerliga bytandet av kläder i
bildat umgängesliv med ty åtföljande hårt tyngande
budgeter för respektive försör-jare osv. Men ifråga
t. e. om arv, äktenskap, barnavård, skol- och
yrkesutbildning, arbetstillgång, allmän ekonomi, tullar
osv. Funktionalisera först dig själv, sedan det levande
livet omkring dig och slutligen de döda tingen, ehuru de
olika frågorna gärna må tagas upp i den ordning det är
praktiskt att behandla dem. Men till en sådan funktionalistisk
plan för människans handlande krävs det en världsåskådning,
den må gå i vilken praktisk-etisk riktning som helst.
Egendomligt nog anses detta vara det minst funktionalistiska
av allt. Men även med hjälp av världsåskådningar kommer
det antagligen att gå klent med bestående grundreformer.
Människan är sådan.
*
Om den materiella funktionalismen ärligt strävar efter att
vara en materialets funktionalism, står den ur teknisk
synpunkt på säker grund och kan följa utvecklingen med
iakttagande av de olika materialens art, beskaffenhet och
ekonomi ävensom kraven på god hygien och förenklat
levnadssätt m. m. Är funktionalismen däremot, vad man
skulle kunna kalla för "affärsfunktionalism", dvs. om den
utför sina byggnader icke med hänsyn till materialets,
konstruktionens och naturlagarnas uttrycksformer, utan
t. e. för ett reklam- eller försäljningsintresse, då är det
icke längre rationell funktionalism utan någonting annat.
Exempel härpå äro byggnader, vilkas bottenvåningar till
synes äro helt av glas för att giva affärsinnehavarna goda
eller i varje fall stora, stundom kanske svårräntabla
skyltningsmöjligheter, och ovanför dessa glasytor hava
tunga murkroppar, som tyckas trotsa naturlagarna. Ett
namnkunnigt exempel är terrassen vid Stadsbiblioteket i
Stockholm, där balustraden icke gjorts genombruten utan
gjutits ihop i ett stycke med murytan ovanför glasväggen
till ett slätt, tungt, ogenombrutet murblock, som tyckes
sväva i luften. Förklaringen till det obrutna räcket, som
icke gärna kan hava något med affärsfunktionalism att
skaffa, kan, såvitt jag förstår, i ett dylikt fall endast vara
en önskan att väcka uppseende, "att" – som man brukar
säga under en viss tid av sitt liv – "reta brackorna". Man
torde nämligen i våra dagar knappast böra förutsätta, att
dylika anordningar kunna tillkomma på det gamla sättet,
eller genom att konstnären lägger huvudet på sned och
kisar med ögonen på en modell; men även i detta fall blir
anordningen för mig oförklarlig.
*
Man måste skilja mellan ren och falsk funktionalism; det är
den senare, som misskrediterar en i sig själv konsekvent
och sedan urtiden storartad humanitär-ekonomisk rörelse.
Det är den falska, tillfälligt gestaltade affärs- och
reklamfunktionalismen, som mest sysselsätter allmänheten
samt utnyttjas för mode-, reklam- och affärsändamål. Den
utgör grumset i funktionalismens klara vatten och möjliggör
för dilettanter av olika bildningsgrader att där bedriva sina
mer eller mindre lojala fiskafängen.
*
Det vore önskvärt, att funktionalisterna i avvaktan på större
erfarenhet om byggnads- och inredningsarbeten ville ägna
ökad uppmärksamhet åt att göra husens detaljer mera
funktionalistiska, framför allt åt isoleringsfrågor och alldeles
särskilt ljudisolering, ljusreglering, dragisolering (reumatismen
är en av de svåraste folksjukdomarna), tobaks- och
matosisolering m. m. Mycken frid och lycka hänger nämligen
på god isolering. Tänk även på sådana detaljer som yttertak,
vilka bättre skydda mot is, snöfall och takdropp, ytterportar,
vilkas båda lås kunna öppnas och stängas med en hand,
större avloppsventiler i badkar, så att de kunna tömmas i
ett eller två ögonblick, borttagandet av ofoget att placera
w. c. i badrummen (badrummet är den vanliga bostadens
förnämsta rum), bättre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
