- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
172

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 21 mars 1931 - Ett nytt framsteg på tonfilmsområdet, av A. Salmony - Notiser - Vattenståndsprognoser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Fig. 4. Projektofonen, monterad på en Ernemann-projektor.

märkbara. Dessa ölägenheter kunna ej helt undvikas ens
vid användning av de dyrbaraste mikro-optiker, ty ännu
ett störande moment uppträder. Särskilt en ny film
kvarlämnar vid sin rörelse över styrningsorganen små
avsättningar, vilka så småningom förskjuta filmen ur den
ursprungligen skarpa inställningen. Vid de i mikrooptiken
använda korta brännvidderna om några få mm betyder
en förskjutning av 0,01 mm mycket, procentuellt sett,
och följden blir den, att ljudkvaliteten småningom försämras,
även om den varit tillfredsställande vid föreställningens
början. I projektofonen undgås dessa olägenheter genom
att objektivet har 200 mm brännvidd och genom att
tonbilden projicieras först på flera meters avstånd. Först
från denna projicierade bild kommer ljuset in i bländaren
till fotocellen, vars effekt även väsentligt förbättras genom
denna anordning.

De elektriska fördelarna hos systemet ligga i att de
känsligaste apparaterna, fotocellen och förförstärkaren,
radikalt kunna skiljas från störningskällor, sådana som
elektriska motorer, omformare, starkströmsledningar
och båglampor, och vidare i att ledningarna mellan
fotocell och förstärkare samt högtalarna kunna göras
korta. Ännu en fördel ligger i frånvaron av en särskild
drivmekanism, varigenom apparaten, som icke är något
elektrooptiskt precisionsinstrument utan en stabil och
tillförlitlig maskindel, blir lätt att montera och lätt att
sköta även av relativt okvalificerad personal.

Utrymmesbehovet är, som nämnts, så litet, att någon
utvidgning av lokalerna ej behöver företagas. Apparatens
billiga pris, dess tillförlitliga verkningssätt och enkla
skötsel samt frånvaron av höga drifts- och
underhållskostnader gör det också möjligt att använda
den till hemapparater. Den har också av fackmän fått
betyget att som ingen annan apparat åstadkomma en
ren och naturlig ljudreproduktion.         A. Salmony.

NOTISER


Vattenståndsprognoser. Hur vanskligt det ännu är att
ställa vattenståndsprognoser för Sverige, framgår tydligt
av den redogörelse för 1930 års resultat och prognoser
för 1931, som i dagarna utgivits av överdirektör Axel Wallén
(Svenska vattenkraftföreningens publikationer nr 236).

Fjolårets utsikter sammanfattades så, att vi skulle befinna
oss i en relativt nederbördsfattig period, vilken period borde
räcka till senare delen av året eller till början av nästa. Som
framgår av det följande, har denna förutsägelse slagit mycket
olika in i olika delar av landet.

För hela landet utgjorde nederbörden under året 1930
103 % av den normala. Endast Norrbottens, nedre delen
av Västerbottens samt Jämtlands och Västernorrlands län
uppvisade lägre nederbörd än den normala, medan
däremot hela det övriga landet hade högre nederbörd,
Örebro län t. o. m. 124 % av den normala, Hallands län
120 % samt Stockholms, Västmanlands och Skaraborgs
län 118 %. För landet i sin helhet visade november en
nederbördsmängd av 141 % av den normala. Å andra
sidan var nederbörden i juni endast 80 % av den normala,
och för nordligaste Sverige uppvisade månaderna maj och
juli samt särskilt september exceptionellt låga nederbördsmängder.

Även för vattenstånden i landets vattendrag voro årsmedeltalen
av normal höjd. Förhållandena voro dock mycket varierande, i
det att somliga vattendrag hade högre, andra lägre vattenstånd
än de normala. Exceptionellt låga vattenstånd uppträdde under
sommaren i flera av de stora norrländska floderna ävensom i
Sagån, Fyrisån och Gullspångsälven samt redan tidigare under
året i Nissan. Mot slutet av året blevo vattenstånden i södra
Sverige åter mycket höga, och exceptionellt högt vattenstånd
förekom i Helgeån.

Fjolårets vattenståndsutsikter sammanfattades sålunda, att år
1930 skulle utmärka sig för mindre vattentillgång än föregående
år ungefär från mitten av året. Denna prognos blev endast
delvis tillfredsställande, då den vattenfattiga perioden i södra
Sverige blev mindre framträdande och kortvarigare än beräknat
samt redan under slutet av året avlöstes av en period med riklig
vattentillgång. I de nordliga vattendragen blev den vattenfattiga
perioden utpräglad och räckte ända till årets slut.

För år 1931 ha följande prognoser uppställts. Beträffande
Vänern, synes man hava att vänta vattenstånd av ungefär
normal höjd under den återstående delen av år 1931 samt
åter något högre under nästa år. Det är emellertid vanskligt
att uppställa prognoser för mellersta Sveriges vattendrag,
enär nederbördstendensen i norra och södra Sverige är helt
olika, och det mellanliggande området påverkas av bägge.

För Mälaren synes man hava att vänta höga vattenstånd
under början av år 1931, fallande i slutet av detta år och
låga under år 1932. Detta motsvarar den beräknade
nederbördstendensen i de sydliga delarna av landet. För
Helgeån erhålles under 1931 ett värde å

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free