- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
176

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 21 mars 1931 - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Eskilstuna, av V. L. - Tekniska förbundet i Borås, av Wm. - Stockholms byggnadsingenjörsförening - Sammanträden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Föredragshållaren skildrade först, huru centrumlös
rundslipning uppstått, och huru den utvecklats under
de senaste decennierna. Härav framgick, att
centerlesslipmetoden icke är så ny, som man skulle
tro, men den har först under de senaste 10 åren fått
stor betydelse. Redan i mitten av förra århundradet
uttogs patent på maskiner, som i utförande komma
bra nära de nuvarande centerlessmaskinerna, men de
hade alla den stora nackdelen att slipa arbetsstyckena
orunda. Talaren förklarade därefter, huru arbetsstyckena
i de moderna centerless slipmaskinerna kunde slipas
nästan fullkomligt runda och beskrev i övrigt maskinernas
konstruktion och en del specialanordningar för automatisk
slipning.

Vid jämförelse med slipmaskiner av den gängse typen
erbjuder centerlessmetoden mycket stora fördelar, och
i allmänhet ersätter en centerlessmaskin flera vanliga
rundslipmaskiner. Härigenom blir bearbetningskostnaden
med de förstnämnda endast en bråkdel mot med
rundslipmaskiner.

I framtiden komma maskinerna att bliva ännu större och
kraftigare än hittills, och i sammanhang härmed nämnde
talaren, att den största centerlessmaskinen i världen f. n.
bygges i Sverige (Lidköpings mek. verkstad).

Vid bearbetning av stänger av stål, metall, ebonit, glas
och annat materiel kommer centerlessmetoden att spela
allt större roll, och i viss omfattning kommer arbetet
enligt denna metod att ersätta Svarvning resp. dragning.

Eftersom bearbetningen av axlar i en centerlessmaskin är
lättast och går fortast, när axlarna över hela sin längd hava
en och samma diameter, går tendensen därhän att vid
konstruktion av maskiner, motorer, apparater o. d.
övergå till axeln som bas i stället för som hittills med
hålet som bas.

Talaren slutade sitt med talrika skioptikonbilder belysta
föredrag med den förmodan, att centerlesslipningen i
framtiden skulle få allt större inflytande på tillverkningsmetoderna.

Det intressanta föredraget följdes av en kraftig applåd,
varpå föredragshållaren besvarade en del frågor, som
ordföranden gjorde i sitt tacktal.

Efter föredraget följde som vanligt supé och ett angenämt
samkväm.                                                         V. L.

Tekniska förbundet i Borås
sammanträdde fredagen den 27 februari kl. 7 e. m. å
Stadshotellet i Borås. Styrelse och revisionsberättelserna
för 1930 föredrogos och i enlighet med revisorernas
förslag beviljades styrelsen full och tacksam ansvarsfrihet
för 1930 års förvaltning.

Förbundets sekreterare, ingenjör Olle Wikström, höll
därefter föredrag över ämnet: "Rationalisering, dess mål
och medel".

Tal. redogjorde att börja med i korta drag för den
historiska utvecklingen av begreppet rationalisering.
Den rationella arbetsledningen enligt Taylorprinciper
samt de i Tyskland och England under namnet
rationalisering organiserade strävandena att genom
samarbete företagen emellan åstadkomma bättre
balans mellan produktion och konsumtion har båda
sammanfattats i den definition, som antogs vid den
ekonomiska världskonferensen i Geneve år 1927,
då det sägs att "med rationalisering förstås användandet
av sådana tekniska och organisatoriska metoder som
åsyfta att till ett minimum nedbringa all onyttig
förbrukning av arbete och material. Rationalisering
omfattar vetenskaplig organisation av arbetet,
standardisering av material och produkter, förenkling
av tillverkningsmetoderna samt förbättring av
transport- och avsättningsmetoder".

Tal. betonade att kärnpunkten i rationaliseringen ligger
just i ordet "vetenskaplig" varmed man vill ha fram att
lösandet av varje driftsekonomiskt problem skall ske
enligt samma principer, som vetenskapsmannen följer
behandlingen av sina problem. I korthet innebär detta,
att man stöder sig på fakta och i största möjliga mån
eliminerar subjektiva och på tradition grundade,
förutfattade omdömen. Rationalisering innebär sålunda
en analys av alla faktorer, som inverka på problemets
lösning, ett organiserande av arbetet på det sätt, som
denna analys anger vara det bästa, samt kontroll över
att det också utföres på detta sätt.

Tal. redogjorde sedan för de medel man har för
rationaliseringstankens omsättande i verkligheten,
såsom materialkontroll, rnaskinuppsättningens
systematiska vård, transportmedel, ett noggrant
studium av de olika arbetsoperationerna, tidsstudier,
träning av arbetspersonalen, ordnande av förhållandena
i arbetslokalerna, belysning, ventilation m. m. samt
medel för driftskontrollen, kontrollinstrument och ett
väl planlagt rapportsystem.

Genom rationaliseringen söker man öka produktionen
per arbetare. Tal. framhöll dock, att rationaliseringen icke
innebär ett hänsynslöst utnyttjande av arbetskraften.
Tvärtom innebär rationaliseringen, att åtgärder vidtagas
för att i större grad än hittills motverka trötthet och
förhindra överansträngning.

Tal. redogjorde vidare för hur utbildningen av nyanställda
arbetare rationellt bör ordnas samt framhöll vikten av att
även förmännen rätt utbildas för sin uppgift.

Som avslutning framhöll tal., att rationalisering med ett
förbilligande av produktionen är den enda utvägen att
effektivt höja det allmänna välståndet. Den opposition,
som ibland reses från arbetarehåll mot rationaliseringen,
är därför ogrundad. Tal. framhöll att den ofta påtalade
höga levnadsstandarden i Amerika i väsentlig grad är
beroende på att arbetarparten där insett rationaliseringens
innebörd och villigt lämnat sitt medarbete till dess
realiserande.                                                 Wm.

Stockholms byggnadsingenjörsförening
avhöll den 6 mars årssammanträde å restaurant Metropol.
Styrelsen beviljades full och tacksam ansvarsfrihet för det
gångna årets förvaltning. Till ordförande omvaldes ingenjör
Harald Jirlow, övriga ledamöter i styrelsen blevo:
ingenjörerna O. Dalhagen, Paul Gustafsson, Rickh. Jonsson,
E. W. Almqvist samt Olof Olofsson. Till styrelsesuppleanter
utsagos ingenjörerna Sven H. Frendesson och Sven Thunström.
Till rådgivande ledamöter valdes: ingenjörerna Axel Ädling,
Olle Engkvist och Axel Olsson. Till revisorer utsagos
ingenjörerna Sune Edvall och John Forsell.

SAMMANTRÄDEN


Svenska teknologföreningen.

Svenska arkitektföreningen,
avdelning av Svenska
teknologföreningen,
sammanträder måndagen den 23
mars kl. 7,30 e. m. precis å Svenska teknologföreningens
lokal, Brunkebergstorg 20. Ärenden: Inval. – Styrelsens
förslag till åtgärder för förbättrande av föreningens ekonomi.
– Kl. 8,30. 1930 års trafikkommittés regleringsplan för trakten
kring Slussen.
Förslaget demonstreras av ingenjör Gustaf
Lundborg
och arkitekt Tage William-Olsson.
– Supé med nachspiel.

Tekniska föreningen i Hälsingborg sammanträder å
Grand hotell lördagen den 21 mars 1931 kl. 7 e. m.
Ärenden: 1. Allmänna ärenden. – 2. "Något om
akustiken i större hörsalar",
föredrag med skioptikonbilder
av arkitekt Sven Markelius, Stockholm. I anslutning till
föredraget kommer arkitekt Markelius att demonstrera
Hälsingborgs konserthus. – 3. Gemensam supé och samkväm.
Pris för supén kr. 5:50.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free