- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
190

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 28 mars 1931 - Inverkan av portlandcement på aluminatcement, av G. S. Lalin - Notiser - Yrkesinspektionen - Maskinistutbildningen vid navigationsskolorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har det dock i undantagsfall använts till tätning av läckor, men
den erhållna produkten synes icke hava varit tillförlitlig. I vissa
fall har man konstaterat nästan ögonblicklig bindning och
omedelbart därefter så hastigt hårdnande, att betongen eller
bruket fullkomligt förstörts av sprickor.

Den svenska betongkommittén har emellertid, som nedan skall
anföras, kommit till betydligt fördelaktigare resultat vid en
systematisk undersökning av olika cementblandningars egenskaper.

Frågan gällde att finna ett medel för behandling av luftsidan hos
vattengenomsläppliga betongkonstruktioner. Fordringarna på
ett putsbruk för detta ändamål äro mycket stora, I första
rummet måste det hava så stor förmåga att häfta vid en våt
betongyta, att det under bindningstiden hindrar nytt vatten att
framtränga ur den porösa betongen. För den skull måste det
också vara snabbindande. Hårdnandet däremot skall gå relativt
långsamt, ty i annat fall stiger temperaturen alltför högt med risk
att putsen spricker efter hårdnandet,

Undersökningarna hava visat, att en del portlandcementsorter
lämpa sig utmärkt för ändamålet och att de tillsammans med
aluminatcement i vissa proportioner giva ett putsbruk med de
önskade egenskaperna. Som allmän regel synes gälla, att en
liten halt av portlandcement åstadkommer hastig bindning
och relativt långsamt hårdnande. Egenskaperna ändra sig
sedan kontinuerligt med halten av portlandcement, så att
slutligen förhållandet blir omvänt med relativt långsam bindning
och hastigt hårdnande. I intet av de undersökta fallen har
vid laboratorieförsök det hårdnade bruket visat tendens
till sprickbildning.

Man frågar sig då vad anledningen kan vara, att andra
undersökningar givit fullkomligt motsatta resultat.
Förmodligen hava de använda cementsorterna i vissa
avseenden skilt sig från de av svenska kommittén
undersökta. Att olikheterna dock icke alltid framgå
av cementsorternas kemiska analyser kan anses vara
konstaterat, enär i ett par fall av de utförda försöken
cementsorter med praktiskt taget samma analys
förhållit sig helt olika i blandning med aluminatcement.
Enligt L. Forsén (Zement 48, 49, 1930) skall
anledningen till snabbindning ligga dels däri, att
aluminatcementet nedsätter gipsens fördröjande
verkan i Portlandcementets dels däri att den fria
kalken i portlandcementet ökar bindningshastigheten
hos aluminatcementet, Det sistnämnda förhållandet
har även observerats och utnyttjats vid kommitténs
undersökningar. Däremot synes man icke ur Forséns
hypoteser kunna draga någon slutsats beträffande
anledningen till olika verkningssätt hos cementsorter
med lika kemiska analyser.

För undersökning av brukets vidhäftningsförmåga
tillverkades en provkropp av mycket mager betong,
försedd med ett ingjutet rör, genom vilket provkroppens
inre kunde utsättas för vattentryck. Sedan provkroppen
under några dagar varit utsatt för 40 meters vattentryck,
voro alla ytorna betäckta med kalkutfällningår från det
framsipprande vattnet. Utfällningar na tvättades bort,
och en hastigt bindande puts av blandcement och vatten
resp. blandcement, sand och vatten påslogs såväl
horisontala som vertikala ytor. Efter 12 timmar gjordes
försök att avlägsna putsen, och det visade sig då, att
vidhäftningen var starkare än själva betongen. Vattentrycket
hade under såväl putsningen som hårdnandet hållits vid
40 meter.

Utomlands har i enstaka fall cementspruta använts för
påslagning av hastigt bindande bruk. men då i vattnet
till sådant bruk tillsatts vissa för huden och ögonen
skadliga kemikalier, hava särskilda försiktighetsåtgärder
varit nödvändiga, vilka helt säkert försvårat utförandet.
Praktiska försök med olika biandcement och särskilt
dessas användning till sprutputs komma inom den
närmaste tiden att anordnas i samband med
vattenfallsstyrelsens reparationsarbeten. Om dessa
försök motsvara förväntningarna, kommer metoden
att i fortsättningen användas i större skala.

NOTISER


Yrkesinspektionen. K. m:t har beviljat yrkesinspektören
i första distriktet Arvid Rosengren avsked från och med
den 25 mars 1931.

Maskinistutbildningen vid navigationsskolorna.
Regeringen har nyligen framlagt proposition angående
anslag för budgetåret 1931–1932 till undervisningsanstalterna
för sjöfart (nr 124). Frågan om navigationsundervisningens
omorganisation blev under fjolåret föremål för utredning
av tillkallade sakkunniga, vilkas utlåtande evad det angick
maskinistutbildningen i korthet refererades i Teknisk
tidskrift (1930, sid. 719).

Till grund för de sakkunnigas förslag låg ett beräknat behov
för handelsflottan av ca 2 091 maskinister av 1:a och 2:a
klass med en antagen genomsnittlig tjänstgöringstid i
befälsställning av ca 20 år, varför den erforderliga årliga
nyrekryteringen av maskinbefäl skulle utgöra ca 104. Då
emellertid f. n. råder brist på dylikt befäl inom handelsflottan,
ha de sakkunniga uppskattat det aktuella nyanställningsbehovet
till ca 140 eller, om den fortgående ökningen av handelsflottan
tages med i beräkningen, ca 175 maskinister av 2:a klass.
Till jämförelse härmed kan nämnas, att antalet utfärdade
maskinistbrev av 2:a klass under 10-årsperioden 1920–1929
utgjorde endast 60 i medeltal per år. Inberäknat en viss
kuggningsprocent, skulle det verkliga årsbehovet av
maskinbefälsaspiranter av 2:a klass kunna uppskattas till 190.

Handelsministern har ej funnit skäl att anmärka mot denna
beräkning och har för övrigt i det stora hela anslutit sig till
de sakkunnigas förslag till maskinistutbildningens ordnande.
Beträffande den föreslagna förlängningen av maskinistkurserna
(2:a maskinistkursen med en månad och övermaskinistkursen
med två veckor), har handelsministern uttalat, att det i
samband med frågans slutliga prövning torde böra noggrant
undersökas, om sådan ökning är nödvändig. Handelsministern
ansluter sig vidare till de sakkunnigas åsikt, att
maskinbefälsutbildningen ej bör skiljas från navigationsskolorna,
utan att denna utbildning fortfarande skulle äga rum vid en
"maskinteknisk linje" inom de nu existerande navigationsskolorna.

För beredande av möjligheter till elevlaboratroner i maskinlära
och elektroteknik kommer samarbete att ordnas mellan
navigationsskolorna och tekniska högskolan, Chalmers
tekniska institut samt de tekniska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free