Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 199 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 4 april 1931 - Artilleriskjutning mot flygmaskiner, av S. A. Odelberg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 15. Fartinstrument (till höger).


Fig. 16. Kursvinkelinstrument, avståndsinstrument, centralinstrument.

är en inmätning, uteslutande grundad på ljudet, alltid
behäftad med fel, som nedsätta noggrannheten i mät-
och skjutelementsbestämningen under vad som kan
anses tillåtliga. Dessutom komma möjligen effektiva
ljuddämpare att uppfinnas. På grund härav hava under
det sista årtiondet försök gjorts med andra metoder,
hittills utan epokgörande framgång. Med hjälp av
termoelektroskop har man tänkt sig kunna mäta mot
de varma avgaserna och på så vis bestämma flygarens
läge och rörelsetillstånd. I England har man försökt
med en sorts strålkastare, utsändande infraröda strålar,
som efter reflexion från flygplanet åter skulle kunna
uppfångas och användas för dess lokaliserande.
Radiopejling har givetvis även försökts. Möjligheten
att iakttaga radiotystnad samt svårigheten att mäta
mot av gnisttändningen i motorn alstrade vågor, begränsa
hittills denna metods användning. Fältet står därför
ännu öppet för en forskargärning på detta område.

Bland olika projekt för bekämp ning av flygplan, vilka
för närvarande sväva ännu mer i det blå, må anföras
utsändning av särskilda vågor, kapabla att åstadkomma
kortslutning i motorns elektriska tändningskrets, samt
den i tidningspressen då och då omskrivna "dödsstrålen",
besittande egenskapen att förhärja allt i sin väg.

Utvecklingen på luftvärnsskjutningens område rör sig
snabbt. Problemets natur gör, att vetenskapens hjälp
är nödvändig, och densamma har heller icke hittills
förvägrats. De nu speciellt aktuella frågorna – främst
nattskjutningsproblemet – äro tvivelsutan av ett
utomordentligt intresse. Med glädje har jag därför
gripit tillfället att få orientera denna tidskrifts läsare
om luftvärnsskjutningen, om än på det kortfattade sätt,
som utrymmet inom en tidskriftsartikel tvingar till. Skulle
något intresse för saken väckas, är målet med denna
artikel uppnått.


Fig. 17. Schematisk planbild av ett batteri.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>