Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 15. 11 april 1931
- Maskinunderhållet i verkstäderna, av S. Weil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 15 ÅRG. 61 11 APRIL 1931
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Maskinunderhållet i verkstäderna, av dipl.-ing. S. Weil. – Jämförande matlagningsprov
mellan gas och elektricitet, av civilingenjör Axel Harlin. – Teknologföreningens lokaler eldhärjade. –
Notiser. – Insänt. – Sammanträden.
MASKINUNDERHÅLLET I VERKSTÄDERNA.
Av dipl.-ing. S. Weil, Frankfurt a. M.
Underhållet och vården av de mekaniska verkstädernas
verktygsmaskiner ägnas ofta nog ej nödig uppmärksamhet.
Det finnes ju ett stort antal verkstäder som äro synnerligen
noga med sina maskiner, men å andra sidan finnas de som
anse, att en maskin kan arbeta ekonomiskt, tills den är
mogen för nedskrotning.
Fackmannen, som å yrkets vägnar har att besöka sådana
verkstäder kan där göra häpnadsväckande iakttagelser.
Han kan få se lossnade hjul och axlar, kugghjul med
avbrutna eller utslitna kuggar, varmgående lager osv.
Ett fel som från början kunde ha avhjälpts på några
timmar, kan få förvärras till den grad, att det orsakar
flera dagars reparationsarbete och därmed förenade
stora kostnader.
Om han frågar efter orsaken till dylika försummelser, så
får han i tider med uppåtgående konjunkturer svaret, att
man ej haft tid till reparationer, och i tider med nedåtgående
konjunkturer skyller man på att man ej har råd till reparationer.
Intet av dessa skäl kan anses bärande, ty under alla
förhållanden måste man tillse, att verktygsmaskinerna ägnas
nödigt underhåll och vård, varförutan deras avverkningsförmåga
och precision i arbetet minskas.
I mindre verkstäder, som sysselsätta jämförelsevis få maskiner,
kan verkmästaren eller en förman få tid att ständigt prova och
kontrollera maskinerna, men även arbetarna måste instrueras
att giva akt på maskinerna och i rätt tid anmäla felaktigheter,
som uppstått på grund av skadegörelse eller nötning. En
systematisk kontroll av maskinerna är i dylika fall icke alldeles
nödvändig, enär man i småverkstäderna har möjlighet till en
god överblick av de enskilda maskinerna. I de stora verkstäderna
däremot, där verkmästarna knappast få någon tid över för
kontroll av maskinerna, måste inspektionen av dessa ordnas
planmässigt och särskild personal avdelas, som har att på
bestämda tider undersöka var och en av de kanske till flera
hundratal uppgående maskinerna samt sörja för att de eventuellt
upptäckta felen omedelbart bliva avhjälpta.
Denna revisionspersonal, som måste sortera under en duktig
fackman, måste givetvis äga en grundlig kännedom om
verktygsmaskiner och om möjligt även hava erfarenhet från
tillverkningen av dylika. Vid maskinrevisionen är det lämpligt
att, i likhet med bruket beträffande järnvägarnas rullande materiel,
märka varje maskin med datum för senast företagna revision
och för den nästkommande. Om en mindre skada skulle
uppkomma på en maskin, får arbetaren dock icke vänta till
nästa revision med att anmäla denna, utan han skall instrueras
att genast rapportera felet till revisionsavdelningen.
Så stort som antalet typer är bland verktygsmaskinerna, är
det ej möjligt att ange detaljerade generella riktlinjer för
revisionsarbetet, men man kan dock fastställa några
allmänna synpunkter beträffande de viktigaste
undersökningsobjekten.
I första rummet bör man undersöka, att smörjinrättningarna
fungera väl, att rörledningarna för oljan icke äro igenbeckade,
så att ingen eller blott otillräckligt med olja kommer fram till
smörjstället, varav följden ju måste bliva varmgång och
iskärning av lagren. Förr ägnade konstruktörerna ej så stor
uppmärksamhet åt smörjningsproblemet, och det kan därför
stundom vara befogat att radikalt förbättra smörjningssystemet
på äldre maskiner genom att ersätta punktsmörjningen med
centralsmörjning, varvid ett flertal smörjställen förses med olja
från en gemensam behållare. En dylik modernisering av
maskinerna behöver ej draga alltför stora kostnader och är för
övrigt ekonomiskt lönande, emedan å ena sidan maskinen blir
mera lättskött och å andra sidan kraftförbrukningen minskas
till följd av den bättre smörjningen.
Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt att gängade spindlar
med sina muttrar samt snäckväxlar erhålla tillräcklig smörjning
och att snäckväxlarna inkapslas i oljelådor, där detta ej
förekommer tidigare. Härigenom undgår man risken att få
skruvhjulet alldeles uppslitet, vilket kan gå hastigt nog, om
man försummar att se till smörjningen.
Vid svarvar, hyvlar o. d. maskiner förekommer stundom, att
spån bruka fastna mellan anläggningsytorna och de delar, som
glida på dessa, varigenom ytorna skadas. Här måste man
genast hyvla ytorna jämna, varjämte man i enstaka fall på
maskinen kan anbringa skyddsplåtar för avledande av spånen.
Däremot kan man ej hindra, att anläggningsytorna slitas olika
mycket på olika ställen. Vid svarvar t. e. arbetar man oftare
med supporten närmare patronskivan än närmare dubbdockan,
varför prismat slites ojämnt; liknande inträffar vid
anläggningsytorna för tvärsupporten å hyvlar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0215.html
