Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 208 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 11 april 1931 - Jämförande matlagningsprov mellan gas och elektricitet. Några principiella synpunkter, av Axel Härlin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och A:b analog mon i detalj olika för F:b. Vid
F-proven skötte samma person en och samma
spis hela veckan, varefter fördelningen under nästa
vecka var den motsatta. Vid A-proven skedde
ombyte för varje dag. Före prov A:b anbefalldes
skärpt sparsamhet med bränsle, medan prov A:a
avsågs att drivas ungefär som ett vanligt hushåll.
F-proven voro i detta hänseende sinsemellan jämställda.

Den väsentligaste olikheten låg emellertid i vattenvärmningen.
Vid F-proven var sålunda vattenkvantiteten 22 l per
dag, vid A-proven endast hälften. Kall vattentemperaturen
låg omkring 3 resp. 11° C. Uppvärmningen skulle enligt
programmet drivas till full kokning, och vid 100 %
verkningsgrad skulle alltså erfordras en ström- resp.
gasförbrukning, som här nedan jämföres med den verkliga.

Pr liter vatten:	F:a	F:b	A:a	A:b
Teoretiskt . . .	113		103		Wh
Enl. prov[1] . . .	100	100	138	121	,,
"Verkningsgrad" . . .	113	113	75	85	%
Teoretiskt . . .	24,5		22,2		1 (liter) gas
Enl. prov . . .	30,5	29	50	43,5	,,
"Verkningsgrad" . . .	80	85	44	51	%

De erhållna verkningsgraderna äro vid F-proven
uppenbart för höga, dvs. uppvärmningen har i regel
ej drivits till kokning, vilket däremot synes ha skett
vid A-proven. Vid dessa spelar emellertid en annan
omständighet in. För att enkelt kunna särskilja
förbrukningen för vattenvärmning från den övriga
kördes vid vattenvärmning med full effekt resp. låga,
varjämte tiden noterades. Härvid riskerade man
återigen att nå med gaslågan utanför kanten på
kokkärlet; för att förhindra detta användes
stekbrännaren, som emellertid har sämre
verkningsgrad än kokbrännaren. Vid ett mera
laboratoriemässigt försök med samma materiel
konstaterades sedermera, att kokbrännaren
(reglerad till lagom storlek) och värmning av 1 l
vatten erfordrar endast 81 1/2 % och vid värmning
av 4 1/2 l vatten endast 89 % av stekbrännarens
förbrukning vid full låga. Skillnaden mellan
procentsiffrorna torde bero på att även stekbrännarens
låga i verkligheten nådde något utanför det mindre
kokkärlets kant.

Strömförbrukningen för vattenvärmning har för samtliga
prov beräknats ur effekt och tid. Gasförbrukningen har
vid F-proven, där reglerad koklåga användes, direkt
avlästs å fingraderad mätare. Vid A-proven beräknas
den ur effekt och tid med korrektion enligt nyssnämnda
laboratorieförsök. De sålunda erhållna förbrukningssiffrorna
per vecka jämte därur beräknade relationstal voro:

Vattenvärmning:	F:a	F:b	A:a	A:b
Strömförbrukning . . .	14,75	14,86	10,63	9,33 kWh
Gasförbrukning . . .	4,51	4,25	3,34	2,95 m3
Netto relationstal . . .	3,27	3,50	3,18	3,16 kWh/m3

Relationstalen tyda på, att så långt dessa totalsiffror
kunna tillerkännas beviskraft, uppvärmningen åtminstone
vid prov F:a drivits till ungefär samma temperatur på
bägge spisarna, trots att som ovan visats, uppkokning
säkerligen ej skett.

Relationstalet har här ovan betecknats som "netto".
Detta sammanhänger med en annan viktig omständighet,
nämligen de elektriska plattornas värmeupptagning.
Medan brännare och närgränsande delar på gasspisen
utgöra ett mycket obetydligt värmemagasin, vars inverkan
kan försummas och i varje fall med här använda
mätanordningar ej kan fastställas, är kokplattornas
värmekapacitet av fullt mätbar storleksordning. En
analys, grundad på avläsningarna vid vattenvärmning
under proven, ger vid handen, att en viss prestation vid
en från början kall platta erfordrar 0,08 kWh mera än
om plattan omedelbart förut uppburit maträtt i kokning.
För "halvvarma" plattor, som svalnat under 20 minuter
å 2 1/2, timmar, får man i genomsnitt räkna med 0,04 kWh.

Den med användning av dessa schematiska siffror
beräknade strömförbrukningen för plattornas uppvärmning,
absolut och relativt den totala strömförbrukningen, blir nu:

Plattornas	Fra	F:b	A:a	A:b
värmeupptagning: . . .	3,32	3,60	3,92	3,76	kWh
i % av totalt . . .	10,7	11,4	12,1	12,9	,,
d:o varmvatten . . .	3,4	7,0	13,1	11,0	,,
d:o övr. matl. . . .	17,9	15,9	11,5	14,0	,,

Uppenbarligen är det med hänsyn till provens jämförbarhet
icke likgiltigt, om man räknar med den uppmätta
bruttoförbrukningen eller den från tillfälligheter av detta
slag befriade nettoförbrukningen, resp. därur härledda
relationstal.

Vi kunna nu särskilja de olika procedurerna och få då
följande sammanställning, som även upptager den
sammanlagda förbrukningen för de bägge tvåveckorsproven
jämte kvoten mellan summorna:

		F:a	F:b	[Sigma]F	A:a	A:b	[Sigma]A	[Sigma]F	[Sigma]A
Vatten-	kWh	14,75	14,86	29,61	10,63	9,33	19,96	1,48
värmning	m3	4,51	4,25	8,76	3,34[2]	2,95[3]	6,29	1,39
netto	kWh/m3	3,27	3,50	–	3,18	3,16	–	-
Övr. mat-	kWh	12,83	13,14	25,97	17,80	15,97	33,77	0,77
lagn. å häll	m3	4,46	4,87	9,33	6,22	5,39	11,61	0,80
netto	kWh/m2	2,88	2,70	–	2,86	2,96	–	–
Plattvärm.	kWh	3,32	3,60	–	3,92	3,76	–	–
	kWh	5,22	3,75	8,97	3,44	3,13	6,57	1,36
Ugn	m3	3,37	2,26	5,63	3,60	7,20	0,78
brutto	kWh/m3	1,55	1,66	–	0,96	0,87	–	–

Som synes räkna vi för ugnen med bruttosiffrorna utan
hänsyn till värmekapaciteten. Dels är denna av mera
likartad storleksordning för bägge ugnstyperna än för
den övriga utrustningen, dels förekomma i regel inga
upprepade påeldningar och avställningar utan oftast
endast en något längre driftsperiod på en och samma
dag.

Om vi nu se på siffrorna i sista kolumnen här ovan, så
kunna de tre värdena i närheten av 0,80 betraktas som
ett mått på den personliga faktorns inflytande. De angiva
alltså, att de två vid F-proven verksamma personerna
under i övrigt lika förhållande spara ungefär 20 % av
bränsleförbrukningen under A-proven, som utfördes
av två andra personer.

De bägge avvikande siffrorna för vattenvärmning bero
naturligtvis på den förut relaterade kvantitativa olikheten.
Sinsemellan äro även dessa tämligen lika.

Återstår nu den utpräglade skillnaden i ugnssiffrorna. Med
de nyss behandlade värdena som bakgrund torde man som
den enda och tillräckliga förklaringen lugnt kunna konstatera,
att den vid F-proven använda elektriska ugnen förbrukat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>