- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
210

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 11 april 1931 - Jämförande matlagningsprov mellan gas och elektricitet. Några principiella synpunkter, av Axel Härlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

71,47 kWh och gasförbrukningen 23,72 m3, det
resulterande relationstalet alltså 3,01. I förbrukningen
ingår ugnen med 8,97 kWh resp. 5,63, m3. Med
en bättre elektrisk ugn, motsvarande den vid A-proven
använda, borde man emellertid ha kommit undan med
78 % av förbrukningen vid A-proven, 6,57 kWh. dvs.
5,12 kWh. Hela strömförbrukningen hade då i stället
blivit 67,62 kWh och det resulterande relationstalet
2,85 eller ungefär vad vi nyss beräknat. Emellertid
provades samtidigt även en isolerad experimentugn för
gas, som förbrukade endast 3,95 m3 och alltså
sänkte totalsiffran till 22,04 m3. Sammanställes
denna med den faktiska strömförbrukningen för den
sämre elektriska ugnen, stiger det resulterande
relationstalet ända till 3,24 men stannar vid 3.07,
om bägge ugnarna äro av mest ekonomisk typ.

Med hänsyn till framtida jämförande prov av detta
slag kan det slutligen vara befogat att taga fasta på
en del nu gjorda erfarenheter.

Proven böra sålunda utföras av två kompetenta
personer, som uteslutande ägna sig häråt. Det
personliga momentet elimineras genom att bägge
personerna få utföra exakt samma arbete med bägge
utrustningarna. Ombyte sker varje dag hellre än med
längre mellanrum, enär vanan kan tänkas inverka.

Det bör noga tillses, att gaslågan inregleras så att den
nätt och jämnt når kokkärlets kant. Stekbrännaren
användes ej i onödan, alltså bl. a. ej för vattenvärmning.

Mätarna böra utan interpolation kunna avläsas på tredje
decimalen av kWh resp. m3. Detta är ett viktigt önskemål.
kWh-mätarna böra verkligen visa kilowattimmar, ej
ampèretimmar. Jämte delmätare äro totalmätare värdefulla
för kontroll.

Arbetet ordnas så, att för varje dag separata avläsningar
erhållas för flera perioder med samma prestationer å bägge
spisarna. Bl. a. skall på detta sätt all vattenvärmning kunna
skiljas från annan matlagning å häll. Om en varm platta skall
användas på nytt omedelbart efter en sådan mellanavläsning,
göres denna vid avstängd ström genast efter att det första
kokkärlet avlyftats, varefter strömmen åter slås till och det
nya kokkärlet påsättes. Längre uppehåll böra överhuvud
taget ej förekomma, vare sig med tillslagen eller avstängd
ström, utan den varma plattan bör vid det nya kokkärlets
påsättande ha en temperatur, som just motsvarar kokning
hos det gamla.

Alla tider noteras givetvis.

Vid vattenvärmning behöver termometer ej användas, blott
man tillser, att ordentlig sjudning just inträtt innan
uppvärmningen avbrytes (blåsbildning vid kärlets
botten indikerar en tämligen låg och mycket varierande
temperatur).

Vid bearbetning tages hänsyn till plattornas värmeupptagning
hällen. och räknas med netto relationstal för hällen.

Tillägg.

Sedan ovanstående inlämnats till Teknisk tidskrift, har
förf. tagit del av direktör J. von Sydows föredrag
"Några synpunkter beträffande ekvivalensen mellan
gas och elektricitet", tryckt i Gasverksföreningens
årsbok 1930:II.

I det ur flera synpunkter anmärkningsvärda föredraget
refereras bl. a. några tyska parallellförsök med kall
och varm kokplatta. Dennas värmeupptagning, beräknad
ur de anförda siffrorna, varierar mellan 0,07 och
0,10 kWh, alltså värden av samma storleksordning
som den här ovan funna medelsiffran 0.08 kWh. Detta
i förbigående.

Föredragshållaren påpekar vidare önskvärdheten att
utvidga de nu gjorda undersökningarna till att omfatta
även matsedlar av annan standard och med olika antal
personer i hushållet. Speciellt sistnämnda indelningsgrund
användes ofta vid statistiska undersökningar, och man
brukar då komma till sjunkande relationstal för stigande
personantal. Frågar man sig om orsaken härtill, så ligger
det nära till hands att i anslutning till den ovan genomförda
analysen tänka sig netto relationstalet tämligen konstant
och värmeupptagningen i plattorna likaledes konstant;
den senares relativa inverkan blir följaktligen större för
ett lägre personantal. Med stöd av det knappa material,
som för ögonblicket står till buds, skall här nedan
hypotesens sannolikhet undersökas, samtidigt som
resonemangets gång klarlägges.

Vi utgå från den i föredraget omnämnda undersökningen
angående verkningsgradens variation med vattenvolymen
vid värmning av vatten från 20° till 95°C. Verkningsgradskurvan
A i fig. 3 är tagen ur den tyska originaluppsatsen
(Elektrizitätswirtschaft, dec. 1929, sid. 602). Kokplatta
(varm vid försökets början) och kokkärl äro härvid desamma
för alla vattenmängder. Om kurvan A omräknas i kcal,
erhålles den räta linjen B, medan C betecknar den i
illustration placeholder
illustration placeholder
illustration placeholder
Fig. 3. Fig. 4. Fig. 5.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free