Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 18 april 1931 - Notiser - Swedish Invention Corporation - Sveriges industri år 1929 - En teknisk referattidskrift - Den borgerliga elektricitetsförsörjningen i Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
affärsjuridiskt och patenttekniskt avseende. Stiftarna ha
nämligen tagit fasta på det otvivelaktigt faktiska förhållandet,
att uppfinnarens personliga kompetens utom i sällsynta
undantagsfall icke är tillfyllest för att av en i tekniskt
avseende fullgod uppfinning skapa ett kapitalalstrande
medel. För fyllande av denna bolagets uppgift ha stiftarna
ansett, att bolaget bör stödja sig på en självbärande
ekonomi och sålunda ej bör lita till vare sig statligt eller
privat understöd. Bolaget skall tillföras kapitalinkomster
i vederlag för en kvalificerad medverkan vid exploateringen
av svenska uppfinningar i olika länder. Å andra sidan ha
stiftarna i samband med bolagsbildandet instiftat en
understödsfond för svenska uppfinnare", till vilken skall
anslås en viss del av den vinst som uppstår vid exploatering
av praktiskt fullbordade uppfinningar. Ingeniörsvetenskapsakademien
skall erbjudas rätt att stadfästa understödsfondens stadgar.
Bolaget skall äga ett aktiekapital av lägst 600 000 kr. och
högst 1 800 000 kr., varav högst 300 000 kr. skola utgöras
av aktier av serien A och högst 1 500 000 kr. aktier av
serien B. A-aktierna tecknas av nyssnämnda bolag,
Originator i egenskap av organisationsbolag och sedermera
holdingbolag för a.-b. Swedish Invention Corporation.
Den drivande kraften i detta till sitt syfte ytterst aktningsvärda
företag har otvivelaktigt lyckats att vid detsamma binda ett
stort antal var och en i sin stad auktoritativa personer. Om
bolaget med samma lätthet skall lyckas i sin föresats att
taga hand om uppfinnarebegåvningarna, är en sak som ingen
torde våga profetera om. Det skall emellertid bliva intressant
att se, vad det månde bliva av detta barnet.
Sveriges industri år 1929. Kommerskollegii i dagarna
utkomna årsberättelse över Sveriges industri år 1929 utgör
på sätt och vis den hundrade årgången av kollegiets industristatistik,
enär den utsör en direkt fortsättning av den 1830 utgivna
berättelsen över "fabriker, manufakturer och handtverkerier".
Av berättelsens uppgifter framgår såsom helhetsintryck, att den
successiva förbättring av den industriella produktionen, som
kunnat konstateras för de närmast föregående åren, med ökad
styrka fortsatt även under det senaste redogörelseåret.
Belysande för totalutvecklingen är en beräkning, enligt vilken
indextalet för industriens produktionskvantitet, då 1913 års
motsvarande produktion tages som bas, för år 1929 utgör
151 mot 134 för år 1928, dvs. en ökning från sistnämnda år
med 12,7 %. Större eller mindre ökning av produktionen har
inträtt för flertalet industrivaror. Mest betydande är ökningen
för de industrigrenar, där driften år 1928 på grund av
arbetskonflikter låg nere under längre tid, nämligen gruvhanteringen,
pappersmasseindustrien och pappersbruken. Såsom viktigaste
exempel på produkter i övrigt, varav tillverkningen i avsevärdare
grad ökats, må anföras tackjärn, götmetall, koppar, smitt och
valsat järn och stål, järn- och metallmanufaktur, fartygsbyggnader,
kul- och rullager, ett flertal mekaniska verkstadsarbeten, cement,
arbeten av sömnadsartiklar, gummivaror, sprängämnen och
tändstickor. Bland mera betydande industrivaror, för vilka
statistiken utvisar minskade produktionssiffror under
redogörelseåret, må nämnas ferrolegeringar. lokomotiv,
järnvägs- och spårvägsvagnar, velocipeder, elektriska
dammsugare, mjölkningsmaskiner, sågade trävaror, bomullsgarn,
läder, skodon, superfosfat och vegetabiliska garvningsämnen.
Minskningen är dock i allmänhet icke av någon större omfattning.
Antalet arbetsställen utgjorde 1929 14272 (ökning med 1,7 %
från 1928), förvaltningspersonalen 49762 personer (ökning
4,9 %), antalet arbetare 453244 (Ökning 3,4 %), antalet
timverken 959 mill. (ökning 6,7 %) och den använda drivkraften
1,87 mill. hkr (ökning 4,7 %). Den i förhållande till arbetarantalets
ökning kraftiga stegringen av antalet timverken beror på de
omfattande och långvariga arbetsinställelserna år 1928. Samtliga
industrigrupper utom träindustrien redovisade under året ökat
antal arbetare, malmbrytningen och metallindustrien ej mindre
än 141 838 arbetare mot 131 884 år 1928 (ökning 7,5 %).
Träindustrien såg däremot sin arbetsstyrka minskad med 2,8 %,
och inom textil- och beklädnadsindustrien stannade ökningen
vid 0,7 %.
En teknisk referattidskrift. Behovet av lätthanterliga
och praktiskt uppställda tekniska tidskriftsbibliografier torde
väl numera ingen vilja draga i tvivelsmål. Så riklig som den
tekniska tidskriftslitteraturen blivit under senare år, ha
svårigheterna för fackmannen att finna tid att följa med i
facklitteraturen alltmera ökats. Teknisk tidskrift har vid ett
par tillfällen (1929, sid. 617; 1930, sid. 246) belyst något
av det arbete, som företages i Tyskland och U. S. A. för
handledning i den tekniska litteraturen och har själv genom
samarbete med ingenjörsvetenskapsakademien sedan något
år tillbaka haft tillfälle att meddela sin läsekrets regelbundet
återkommande tidskriftsöversikter inom de mekaniska och
elektriska facken.
Det är därför med stort intresse vi erfara, att man i Norge
planerar utgivandet av en månadsvis utkommande allmän
teknisk referattidskrift, som skall giva kortare referat ur de
viktigaste norska och utländska tidskrifterna och därjämte
så långt möjligt recensera tekniska böcker. Referat och
recensioner komma att ordnas gruppvis efter fack. Då det
är meningen, att referaten skola kunna användas för
kortsystem, kommer tidskriften att tryckas endast på
papperets ena sida, så att urklippen kunna klistras upp
på korten. Referaten skola bliva så pass utförliga, att
läsaren kan bilda sig en uppfattning om artiklarnas värde
för honom. Tidskriften kommer också att stå sina
subskribenter till tjänst med anskaffande av originaltidskrifterna
eller fotostatkopior av särskilda uppsatser.
Tidskriften, vars namn är "Pi. Teknisk referat-tidsskrift",
utgives i Oslo av ingenjör Arne Solem, som vid sin sida
har en medarbetarstab av 12 personer, av vilka tre äro
verksamma inom området för byggnadsteknik, tre jämte
huvudredaktören inom elektroteknik, tre inom kemi och
bergsvetenskap, två inom maskin- och skeppsbyggnad
och en inom transportväsen.
Med kännedom om det oerhörda arbete, som ligger
bakom Teknisk tidskrifts egna, begränsade tidskriftsöversikter,
kan man icke tillvita den norska tidskriftens upphovsmän
brist på mod, ty det blir sannerligen ingen lätt uppgift att
med en så liten medarbetarstab och en relativt liten
subskribentkrets åstadkomma en teknisk tidskriftsbibliografi
av värde. En blick på tidskriftsförteckningen ger visserligen
vid handen, att redaktionen begränsat tidskriftsgranskningen
till i stort sett samma publikationer, som ingå i Svenska
teknologföreningens bibliotek, men även med denna
begränsning är uppgiften tillräckligt arbetskrävande. Det är
därför icke alldeles n tan spänning man avvaktar ankomsten
av tidskriftens första nummer. Visar det sig, att redaktionen,
sakligt sett lyckats i sitt beaktansvärda uppsåt kan tidskriften
med all säkerhet påräkna intresse även i svenska ingenjörskretsar,
helst som prenumerationspriset (25 kr.) måste betecknas som
synnerligen moderat.
Den borgerliga elektricitetsförsörjningen i Norge. I dagarna
har Norges Vassdrags- og Elektricitetsvesen utsänt
"Teknisk-økonomisk översikt över Norges elektrisitetsforsyning
for det borgerlige behov", innehållande statistiska uppgifter för
driftåren 1927–28, resp. 1928, och 1928–29, resp. 1929. Ur
den publikationen avslutande sammanställningen av tekniska och
ekonomiska uppgifter från 1 januari 1916 till l januari 1930 må
följande anföras;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
