- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
232

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 25 april 1931 - Svetsning i stålbyggnadstekniken, av Max Füchsel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Fig. 26. Provstycke för avskärningsförsök.

illustration placeholder

Fig. 27. Provstycke för bockningsförsök på stumfogar.

illustration placeholder

Fig. 28. Tolk för dimensionsprovning av svetsfogar.

illustration placeholder

Fig. 29. Tolk för dimensionsprovning av svetsfogar.

Fig. 26 och 27 visa provstycken för avskärningsprov på
hörnfogar (s. k. Flankennähte) och bockningsprov på
stumfogar. Som minimivärde för skjuvningspåkänning
gäller 80 % av brottbelastningen, dvs. 24 kg/mm2;
för bockningsprovet, vilket avser att utröna segheten
hos en stumfog vid 10 mm plåttjocklek, gäller en böjnings
vinkel av 60° utan brott.

Svetsstavar. Då en svetsares arbete beror ej blott
på yrkesskickligheten och beskaffenheten hos maskiner
och apparater utan även på kvaliteten hos svetstråden
(elektroderna), har man måst uppställa kvalitetsfordringar
för leverans av sådana material. Alltefter fordringarna på
hållfasthet och seghet hos de svetsade förbindningarna
erfordras en viss kemisk sammansättning med avseende
på halten av kol, mangan, kisel, fosfor och svavel, t. e. för
högvärdig ljusbågssvetsning en trådsort med C < 0,12 %,
Mn > 0,5 %, Si < 0,15 %, P < 0,03 och S < 0,03. Dessutom
föreskrives ett praktiskt svetsningsförsök för bestämning
av gashalten och materialförlusten genom avbränning. En
bestämd försöksanordning föreskrives även för fastställande
av trådbeskaffenhetens inflytande på provets hållfasthet och
seghet. Vid särskilt höga fordringar undersöker man även
provets smidbarhet.

De anförda bestämmelserna tillämpas vid de tyska riksbanorna
beträffande såväl tråd för egna svetsningsarbeten som svetsade
detaljer, vilkas utförande utlämnats till industrien.

Arbetsprövningen har till ändamål att fastställa, huruvida ett
färdigt arbete fyller vissa, bestämda fordringar. Den omfattar yttre
och inre provning av fogen samt belastningsprov på hela
konstruktionen. För fastställande av, huruvida det i fig. 28
markerade minimimåttet hos fogtjockleken a föreligger och
icke överskrider en högsta toleransgräns av a + 3 mm, vid
smalare fogar a + 2 mm, använder man tolkar, av vilka
fig. 29 och 30 visa olika typer. För bestämning av hur långt
inbränningszonen sträcker sig i godset måste man använda mekanisk
bearbetning av fogen stickprovsvis. Fig. 31 visar en i 45° vinkel
mot skänklarna ansatt konisk fräs, en provningsapparat, som föreslagits
av direktor Schmuckler, Berlin, vid sammanträdet med VDI i

illustration placeholder

Fig. 30. Skjutmått.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free