Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 25 april 1931 - Tekniska föreningar - Tekniska förbundet i Borås, av Wm. - Tekniska föreningen i Härnösand, av P. M—r. - Norrköpings polytekniska förening, av K. L. - Sammanträde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En sådan institution är ingenjörsvetenskapsakademiens
elektrovärmeinstittlt, som visat sig fylla ett verkligt behov
under sin nu sjuåriga tillvaro. Tal. redogjorde därefter för
ett antal forskningsarbeten, utförda vid institutet, vilka
arbeten i samtliga fall resulterat i avsevärda besparingar.
Det synnerligen intressanta och tankeväckande föredraget
mottogs med livliga bifallsyttringar från de närvarandes sida.
Nästa föredragshållare var civilingenjör Stig Kjellstrand,
vars föredrag behandlade "Textilteknisk fackutbildning
och forskning". Tal., som på uppdrag av styrelsen för
Tekniska elementarskolan i Borås företagit studieresor i
utlandet för att studera det textiltekniska undervisningsväsendet,
gav först en överblick hur frågan om den textiltekniska
utbildningen utvecklats i Sverige. Som bekant har 1929
års riksdag medgivit, att det vid Tekniska elementarskolan
i Borås inrättades en textilteknisk facklinje.
Beträffande de utländska fackskolorna framhöll tal.,
att det vore en skoltyp som överlevat sig själv. Genom
att undervisningen där är strängt fackligt specialiserad,
gives ingen tid för en mer allmänteknisk utbildning, och
en god allmän ingenjörsutbildning är i alla händelser en
allt viktigare fordran på våra tekniker. Denna tanke var
även bestämmande vid upprättandet av den textiltekniska
avdelningen vid Tekniska elementarskolan. Tal. nämnde
vidare bl. a. att undervisningen vid en dylik läroanstalt ej
kan giva tillfredsställande resultat, om ej till förfogande står
ett förstklassigt maskinlaboratorium. Detta borde för
övrigt kunna fylla andra ändamål än de rent pedagogiska,
om det nämligen får vara kärnan till ett forskningsinstitut
av samma art, som i utlandet i flera fall äro organiserade
i samband med fackskolorna. Dessa institut hava gjort
industrien stora tjänster, och även i Sverige förefinnes
ett stort behov av ett dylikt organ för bearbetandet av
alla de för textilindustrien viktiga problemen. Detta
textiltekniska institut skulle vidare omfatta fackbibliotek,
mönsterateljé och materialprovningsanstalt och skulle
möjliggöra inhämtandet av utlandets 15-åriga försprång
på detta område.
De närvarandes tack till föredragshållarna framfördes av
ordföranden, varefter man samlades till gemensam supé,
följt av ett nachspiel under glad och god stämning. Wm.
Tekniska föreningen i Härnösand
hade ordinarie vintermöte den 14 mars. Styrelse- och
revisionsberättelserna föredrogos och på revisorernas
tillstyrkan beviljades styrelsen full och tacksam ansvarsfrihet
för det gångna årets förvaltning.
Föreningen har under året haft rätt stora omkostnader,
varför utgifterna överstego inkomsterna med kr. 444:07.
Behållningen vid årets slut utgjorde dock kr. 3310:05.
Efter inval av fyra nya medlemmar blev på styrelsens
förslag föreningens föregående ordförande lektor Alb.
Thurdin vald till hedersledamot.
Det från sistlidne sammanträde vilande stadgeändringsförslaget
antogs därpå enhälligt.
Som föredragshållare hade föreningen lyckats förvärva
major Mauritz Serrander, som höll ett intressant föredrag
om elektrifieringen i Norrland, därvid särskilt framhållande
den stora betydelsen, som de nu pågående sammankopplingarna
av de större kraftstationerna fått. Kraftnäten ha nu
sammansvetsats från Umeå och ända till trakten av Gävle och
ytterligare hopkopplingar planeras i nära framtid.
Efter föredraget, som mottogs med största tacksamhet,
följde en stunds diskussion huvudsakligen om iskravning
vid kraftstationer och medel att kunna förebygga denna,
varvid bl. a. nämndes elektrisk uppvärmning av isgrindarna.
Från en del håll hade framhållits svårigheten med iskravning
i Norrland och att denna skulle vara i stånd att betydligt
reducera värdet av de norrländska vattenfallen. Dessa
farhågor ha dock dess bättre visat sig mycket överdrivna,
och det framgick av diskussionen att iskravning förorsakade
långt större obehag i mellersta och södra Sverige och
t. o, m. i Mellaneuropa än vad fallet vore i Norrland.
Som vanligt avslutades sammanträdet med gemensam
supé och samkväm. P. M–r.
Norrköpings Polytekniska förening
höll den 14 mars sammanträde under ordförandeskap av
stadsingenjör John E. Pettersson. Till sammanträdet hade
inbjudits ledamöter av stadsfullmäktige, drätselkammaren,
hamnstyrelsen m. fl.
Sedan protokoll föredragits, upplästes styrelseberättelsen
för 1930, varav framgick, att föreningen under fjolåret haft
7 sammanträden. Antalet medlemmar i föreningen, som vid
1930 års början var 201, därav 6 hedersledamöter, utgjorde
vid årets slut 195, varav 5 hedersledamöter. Årsberättelsen
lades med godkännande till handlingarna.
Aftonens föredrag hölls av byråingenjör J. Ottosson från
Stockholm över ämnet Järnvägselektrifieringen
Stockholm–Malmö.
Föredragshållaren företog inledningsvis en grundlig tillbakablick
på de tidigare stambaneelektrifieringarna i Sverige: Malmbanan
Riksgränsen–Luleå och stambanan Göteborg–Stockholm, varvid
vissa detaljer skildrades, såsom omformarstationer, luftledningar,
lokomotiv m. m. samt redogjordes därefter ingående för den nu
beslutade och delvis redan påbörjade elektrifieringen av banan
Stockholm–Malmö.
Frågan har varit behandlad i denna tidskrift dels under år 1930,
dels senast i häfte 2 för i år, varför detaljreferat av föredraget
här utelämnas.
Efter föredraget, som var illustrerat med ett stort antal instruktiva
skioptikonbilder, visades en film från de hittills elektrifierade
statsbanelinjerna Riksgränsbanan och Stockholm–Göteborg.
Talaren avtackades med livliga applåder, varjämte ordf.
framförde auditoriets tack.
Efter sammanträdet intogs gemensam supé med efterföljande
samkväm. K. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
