- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
241

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 2 maj 1931 - Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TEKNISK TIDSKRIFT

HÄFT. 18 ÅRG. 61         2 MAJ 1931


UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR CARL KLEMAN


INNEHÅLL: Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén. – Kullagerpassningar. – Notiser. – Sammanträden.

DET UTRIKESPOLITISKA KVARTALET.

Av Rütger Essén.


Det inre läget i Tyskland. – Förberedelser
till tysk–österrikisk tullunion. – Anschluss-frågan
i den europeiska diskussionen. – Franskt–italienskt
flottavtal. – Omvälvningen i Spanien: dess innebörd
och möjliga konsekvenser. – Svinhufvud president i
Finland. – Den indiska uppgörelsen: dess innebörd.
– Den nye vicekonungen. – Statsfinansiell kris i Australien.

                                Stockholm den 23 april 1931.
Åtskilliga tecken tyda på att den nationalsocialistiska
flodvågen i <I>Tyskland</i> redan nått sitt högvattenstånd. De
agigatoriska metoder, som partiets talrika riksdagsrepresentanter
använde sig av under de parlamentariska förhandlingarna,
ledde i februari till ett stort uttåg av naziriksdagsmännen,
följda även av de tysknationella. Detta skapade en lugnare
atmosfär för riksdagsarbetet, men en sådan bojkott av
riksdagen från en så relativt omfattande del av dess
medlemmar utgör onekligen ett slående bevis på det
onormala i regeringssystemets fungerande. Nazipartiets
inrikesminister i Thüringen, Frick, har dessutom tvungits
att avgå, och även i Braunschweig – den andra av de
delstater där Hitlerpartiet deltager i regeringen – synes
nazi-ministerns avgång stå för dörren. Det synes däremot
sannolikt att partiet med övriga högergruppers bistånd
skall få fram författningsmässigt nödvändigt antal underskrifter
för en folkomröstning angående upplösning av lantdagen
i Preussen, vars behärskande av socialdemokraterna med
deras energiske ledare Otto Braun länge varit de konservativa
riktningarna en nagel i ögat. Framgång vid en dylik
folkomröstning angående upplösningen är dock ur
högersynpunkt minst sagt tvivelaktig.

Det betänkligaste för nazi-partiet är emellertid de starka
upplösningstendenserna i dess eget läger. Partiet spricker
sönder både geografiskt, politiskt och taktiskt. De nordtyska
grupperna, framför allt de av konservativt ostelbiskt
junkerdöme behärskade elementen, börja revoltera mot
Münchens och Syd-Tysklands ledande ställning i rörelsen.
Andra äro missnöjda med att de socialistiska inslagen i
programmet tydligen endast varit skådebröd – samtidigt
som dessa inslag äro en styggelse för många verkligt
konservativa element inom partiet. Och slutligen ha
anhängarna av direkt aktion med sitt stöd huvudsakligen
i Nordtyskland och ledda av herrar Stennes m. fi. skarpt
ogillat Hitlers förklaring att han åtminstone tillsvidare
endast ämnar begagna sig av lagliga medel. Denna
motsättning har gått till öppen partirevolt.

Varthän alla dessa splittringsmoment skola leda synes ännu
ovisst, men utsikterna för partiets framtida sammanhållning
te sig onekligen mörka. Måhända kommer flertalet av dess
anhängare, efter den oundvikliga desillusion som försöken
att ens i ringa mån praktiskt genomföra partiprogrammet
ovillkorligen måste framkalla, så småningom att ge sitt stöd
åt en mindre demagogiskt betonad konservatism.

Regeringen Brüning – Curtius har genom denna utveckling
fått det något lugnare i fråga om sina hemmapolitiska
förhållanden. Tysklands yttre politik närmar sig däremot
snabbt ett kritiskt stadium. Den främsta omedelbara anledningen
härtill är publikationen i mars av de förhandlingar, som sedan
någon tid förts mellan Berlin- och Wienregeringarna, och av
det resultat i form av en preliminär uppgörelse om förberedelser
till bildandet av en tysk-österrikisk tullunion, vartill dessa
förhandlingar lett.

Bägge parternas intresse av en dylik tullgemenskap ligger
tämligen i öppen dag. För båda staternas del skulle nämligen
detta innebära en väsentlig vidgning av respektive industriers
avsättningsområden, möjliggörande ökad produktion och
minskade kostnader. För vissa österrikiska industriers del
måste dock en del övergångsåtgärder förutsättas, för
undvikande av förkvävning genom den mäktigare
produktionsapparaten. Men i stort sett kan det icke råda
något tvivel om att en tullunion för både Tyskland och
Österrike skulle innebära ett betydande ekonomiskt framsteg.

Härtill kommer att planen även inriktar sig på möjligheten
av den eventuella tullunionens utveckling till en allmännare
europeisk tullgemenskap. Framför allt torde man ha velat
bereda möjlighet för en anslutning från grannländerna, särskilt
Tjeckoslovakien och Polen, vilka eljest skulle tvingas till en
än mer nationalistisk och betungande protektionism. Det
tysk-österrikiska projektet innebär emellertid en inbjudan
till allmän europeisk anslutning till tullgemenskapen. Aktionen
i fråga är alltså ett första praktiskt steg mot det ekonomiska
Paneuropa,

Närmast hade man tänkt sig gemensam tulltaxa,
tullpolitik och tullagstiftning för tre år framåt. De

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free