Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 2 maj 1931 - Kullagerpassningar, av A. Hansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kontrolleras medelst ett mätverktyg, som för
bearbetningssidan består av en cylindrisk tolk
och för kassationssidan av ett stickmått med
sfäriska ändar (någon slags Te-Bo tolk). Att i
massfabrikation borra stora gjutjärndetaljer för
t. e. elektriska maskiner med så stor noggrannhet
måste anses som synnerligen oekonomisk, om
det ens är möjligt.
Toleransområdet för t. e. 150 mm hål inkl. orundhet
är ej mera än 24 mikron. Vid en uppvärmning av
arbetsstycket av ungefär 13° utvidgas hålet med detta
mått. Vid svarvningen uppvärmes arbetsstycket
betydligt mera, och då detta är av så komplicerad
form som en lagersköld, blir uppvärmningen tämligen
ojämn, varför hålet efter bearbetning i svarv är mer
eller mindre orunt. Denna orundhet är ofta av samma
storleksordning eller större än hela tillåtna avmåttet,
och en justering för hand eller i maskin med ytterst
liten våldföring på arbetsstycket är därför nödvändig,
sedan detta i det närmaste återtagit omgivningens
temperatur.
Vid Asea tillverkas mer än ett halvt hundratusental
lagerhus årligen med s. k. J 6 (J 1, SIS) avmått.
Tillverkningen tillgår i allmänhet på så sätt, att lagren
för att avlägsna alla gjutspänningar först fullständigt
färdigsvarvas, innan kullagersätet brotchas i svarv.
Därefter få lagren ligga för att avkylas till omkring
omgivningstemperatur, varefter de hand- eller
maskinbrotchas utan att på något sätt fastspännas
och med fri – dvs. endast av hålet styrd – brotch.
Sedan lagerhuset fått svalna ännu en gång, kontrollmätes
borrningen med två cylindriska tolkar (dvs.
kassationssidan av tolken mäter ej orundheten).
Minimitolken går då oftast så styvt, att den endast
förmås pressas igenom hålet med arbetarens hela
tyngd vilande på tolken, och kassationsprocenten,
på grund av att maximitolken äntrar hålet, blir i
allmänhet ej mera än ca 0,5 %. Om i stället för en
cylindertolk ett stickmått skulle användas för
kassationssidans mätverktyg, skulle, trots den
ovan angivna, vid massfabrikation synnerligen
omständiga, tidsödande men noggranna arbetsmetoden,
kassationsprocenten enligt nyligen företagen
kontroll bliva omkring 33 %. En passning, som
ger en så stor kassationsprocent, kan ej godtagas
av någon industri. Slipning av borrningen skulle
troligen giva något bättre resultat, men svårigheten
att slipa gjutjärn är så stor, att denna arbetsmetod
ej gärna på allvar kan ifrågasättas vid massfabrikation
av lagerhus.
Om kul- och rullager i deras nuvarande utförande
skulle erfordra tillämpning av dylika passningar och
mätmetoder, äro de ej lämpliga att använda, utan
man får gå tillbaka till glidlagren med deras nackdelar.
Lyckligtvis har erfarenheten visat, att Asea med den
noggrannhet, med vilken lagerhusen nu utföras,
endast i en del gränsfall – troligen sammanträffandet
av ett mycket orunt hål och en "liten" ytterring kanske
tillsammans med sådana driftsförhållanden som i
Kullagertidningen betecknas som obestämda – få
valsning av ytterringen och förslitning av hålet.
Vid en årlig tillverkning av över 50 000 kullagerhus
komma högst ett tjugotal dylika fall årligen till vår
kännedom. Naturligtvis, enligt lagen om alltings
största förargelse, inträffa dessa oftast på de ställen,
där en lagerdefekt kan ställa till det största obehaget.
Denna osäkerhet i passningen i samband med den
stora noggrannhet, som bearbetningen av huset ändå
erfordrar, är också ett av de skäl, varför kul- och rullager
så sällan användas på större viktiga elektriska maskiner.
Det vore således särskilt önskvärt att dylika
irritationsmoment, som troligen orsakat den animositet
och starka misstro, som man på vissa håll hyser mot kul-
och rull-lager, kunde helt undvikas.
En minskning av avmåtten på ytterringen till ISA h 5
(h 1, SIS) skulle, förutom att precisionen blev lagd på
den detalj, som är lättast att utföra, säkerligen betyda
ett steg i rätt riktning. Om ytterringen utfördes med
denna tolerans, skulle man kunna borra lagerhusen
med ISA J 7 (J 2, SIS) avmått och man skulle kanske
kunna kontrollera utförandet med maximi-rundtolk och
minimi-pinnmått, som Kullagertidningen föreslår.
Passningen med ISA J 7–h 5 (J 2–h 1, SIS) och ISA
J 6-kullager (J 1 SIS-kullager) visas i fig. 3. Medelspelet
är för båda passningarna ungefär lika, men den
noggrannare mätmetoden för hålet och arbetarens tendens
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
