Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 19. 9 maj 1931
- Industriens forskningsverksamhet och rationaliseringen, av Axel F. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 19 ÅRG. 61 9 MAJ 1931
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Industriens forskningsverksamhet och rationaliseringen, av kommerserådet Axel F. Enström. –
Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken. – Framställning av aluminium ur leucit.
– " . . . . och till pensionsfonden avsattes . . . .". – Ekonomisk översikt. – Notiser. – Litteratur. – Tekniska föreningar. – Sammanträden.
INDUSTRIENS FORSKNINGSVERKSAMHET OCH
RATIONALISERINGEN.
[1]
Av kommerserådet Axel F. Enström.
Det kan vid första påseendet förefalla egendomligt
att såsom här ovan skett sammanföra forskning och
forskningsverksamhet med industriekonomiska
spörsmål. Emellertid har utvecklingen ovedersägligen
fört därhän, att i industriell drift nu till dags
tekniskvetenskaplig forskning blivit en ekonomisk
faktor av betydelse även såsom en integrerande
del av det enskilda företaget. Att rationaliseringen
ligger i första planet av nutida industri-ekonomiska
frågor det är allmänt känt och vittnat och därför
behövs ingen särskild motivering. Som vi skola
se hänger emellertid forskningen ofta intimt ihop
med eller ligger till grund för rationaliseringsåtgärder.
Forskning och vetenskaplig forskning framförallt,
det låter så högtidligt. Man har kvar från äldre tider
begrepp om bokdamm och originella individer,
som idkade "vetenskap" i en sfär högt ovanför det
praktiska livet. Att vetenskapens resultat förr eller
senare kunde få betydelse såsom grundval för
praktiska tillämpningar, det har man nog alltid haft
på känn, men att vetenskap och forskning skulle
komma att inrangeras bland industriens arbetsverktyg
i det dagliga arbetet, i konkurrensen, det ingick nog
inte i föreställningarna för en mansålder tillbaka, och
det har kanske än i dag icke fullt inträngt i det
allmänna medvetandet, ehuru det är ett faktum.
Den första upprinnelsen till en intim förening mellan
vetenskaplig forskning och industridrift är att hänföra
till Tyskland och alldeles speciellt till den kemiska
industri, som där växte upp på grundval av koks-
och gasindustrien under senare hälften av förra
århundradet. Dessa industrigrenar befolkades med
universitetsdoktorer, vilka på sin tid väckte inte så
litet löje, särskilt i den anglosaxiska världen. Ett
annat exempel på en tidig och i eminent grad
vetenskaplig industri utgjorde den högt utvecklade
optiska industrien.
Men så kom världskriget, och därvid trädde den
tyska industriens överlägsenhet plötsligt i öppen
dag, när det gällde att i en hast skaffa fram alla
de nya produkter, som situationen krävde. De
experiment- och forskningstraditioner på vetenskaplig
grundval, som vunnit rotfäste i tysk industri, visade
sig vara av oskattbart värde såväl i fråga om
krigsmaterielens utbildning som ifråga om anskaffande
av ersättningsmedel för felande råmaterial o. dyl.
Exempel härpå föreligga ju i oändligt antal.
Jag vill endast erinra om de långskjutande kanonerna
("Tjocka Bertha"), vilkas förbluffande verkan grundade
sig dels på ett tillgodogörande av vetenskapens rön
beträffande de övre luftlagren, dels på ett utnyttjande
av den vetenskapliga sprängämneskemien. Betecknande
är att pjäsarna vid Paris beskjutning lära ha betjänats
av vetenskapsmän och ingenjörer.
Hela radiotekniken kan man säga föddes i skyttegravarna.
Den vetenskapliga kemiska industrien uträttade
underverk. Redan före kriget hade ammoniaksyntesen
kommit till. Den därpå grundade kväveindustrien
utvecklades snabbt under krigets tryck till framställning
i stor stil av såväl salpetersyra för kruttillverkningen
som gödningsmedel för jordbruket. Hela denna
industris historia utgör ett talande bevis för den fruktbara
föreningen av vetenskaplig forskning och teknisk
forskning med industridrift och dessa faktorers
växelverkan, varpå det dock skulle föra för långt
att nu gå in.
Bristen på mineraloljor gav impulsen till ett vetenskapligt
studium av stenkolen, om vilkas inre sammansättning
man dessförinnan icke vetat någonting, i syfte att om
möjligt få fram oljor ur kolen. Dessa forskningar förde
fram till en ny teknik – tryckuppvärmningen – vars
industriella konsekvenser ännu ej på länge torde vara
uttömda. Som bekant kan nian nu utan svårighet
framställa oljor ur kol och andra fasta och flytande
bränslen.
Krigserfarenheterna föranledde såväl de i kriget
invecklade staterna som de neutrala att kasta sig på
forskning i industriell tjänst, särskilt då det gällde att
efter kriget reorganisera industrien och sätta den i
stånd att fylla de uppgifter, som freden och den
därpå följande nya tiden ställde.
England och Amerika voro särskilt ivriga att kasta
sig på de nya hjälpmedlen. I England har det
emellertid visat sig att den vetenskapliga
[1] Föredrag vid Svenska teknologföreningens föreläsningskurs
i industri-ekonomiska ämnen den 26--28 mars 1931.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0259.html
