Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 9 maj 1931 - Industriens forskningsverksamhet och rationaliseringen, av Axel F. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
problemet ifråga. En matematisk analys bör företagas
i den mån det går. Sedan följer den experimentella
undersökningen om möjligt återförd till det inre
grundförloppet sammanställt med fysikens och
kemiens grundlagar. Härvid komma vetenskapliga
undersökningsmetoder och instrument till användning,
varför ingående kunskap om dessa ej får saknas.
Största utsikt till framgång föreligger, om forskningens
utövare samtidigt har öppet sinne för och helst
erfarenhet om det tekniska och överhuvud naturligtvis
är i besittning av ett gott och sunt omdöme. Sådant
behövs i varje sammanhang här i livet.
Jag har nu försökt att karakterisera vad man inrymmer
under teknisk-vetenskaplig forskning, sådan den
bedrives för framarbetande av nya produkter och
förfaranden eller för förbättring av tillverkningsprocesser
m. m. dyl. Härtill är att lägga att man på sina håll under
begreppet forskning lägger in en del annat också,
särskilt i Amerika, där fabrikationskontroll och
materialprovning gärna läggas in i samma begrepp.
Båda dessa grenar ha givetvis beröringspunkter med
vetenskaplig forskning, stundom mindre, stundom
mera, i bland i hög grad. Säkert är att vetenskapliga
arbetsmetoder och instrument bli allt nödvändigare i
sådant arbete, påfordrande motsvarande högre
kompetens hos provningspersonalen.
Innan jag lämnar detta kapitel, kan jag inte underlåta
att säga ett ord i allmänhet om den mycket omtalade
vetenskapligheten. Kärnpunkten i det begreppet blir
i alla fall förmågan av klart tänkande. Lika väl som en
person, som icke äger alla de ovan berörda
kunskaperna av naturvetenskaplig art, dock kan med
fullt anspråk på vetenskaplig beteckning lösa tekniska
problem av mindre komplicerad art, och sådana
uppdyka i massa, blott genom ett korrekt – men dock
– tänkande, lika väl skall det medges, att det finns en
hel del vetenskapligt similigods, ett samlande av
kunskapsmoment liksom man samlar frimärken, ett habilt
handskande med vetenskapsgrenens kodifierade termer,
men utan nämnvärt tänkande. Det finns tyvärr dylika
augurer, som göra skada genom att hos den praktiske
industrimannen väcka misstro mot ordet vetenskap
och komma honom att gå miste om de ovärderliga
tjänster, som den väl kvalificerade teknisk-vetenskapliga
forskningen är i stånd att skänka.
I intimt samband med forskningen står i modern tid
utformandet av uppfinningar. En framgångsrik
uppfinnareverksamhet är numera i själva verket
knappast möjlig utan i förening med ett mer eller
mindre i vetenskapligt avseende högt kvalificerat
undersökningsarbete.
Talande exempel i detta avseende äro Platen-Munters’ska
kylprocessen och Hesselmans motortyper, bådadera
i eminent grad framsprungna ur ett vetenskapligt
forskningsarbete av hög klass.
Med rationalisering menar man åtgärder, som syfta
till produktionens ökande, förbättrande eller
förbilligande. I goda tider har produktionsökningen
ett övervägande intresse, i dåliga förbilligandet i och
för sig. Dylika åtgärder kunna vara av mångahanda
slag. Till grund för ett rationaliseringsingripande måste
generellt sett ligga en akt av tankeanalys, således ett
i sig vetenskapligt moment. Men i utformningen av
åtgärderna kunna många olika synpunkter spela in,
tekniska, ekonomiska och psykologiska. Stundom
påkallas av rationaliseringen utredningar genom
forskningsundersökningar. Men mera generellt gäller
att ett forskningsarbete i en bestående industriell drift,
även om det i regel har en annan utgångspunkt, till sitt
resultat dock har en rationaliserande verkan, om det
nu överhuvudtaget har att uppvisa ett positivt resultat.
Jag kan anföra ett par typiska exempel. Det begärdes
en undersökning av betingelserna för en riktig glödgning
av ett visst metallfabrikat. Undersökningen gav till
resultat icke blott upplysning om rätta temperatur-
och tidsförhållanden utan gav också anledning övergå
från en stor och dyr bränsleugn till en liten kontinuerligt
arbetande elektrisk ugn, som i sin tur drog med sig hela
bearbetningeris omläggning till s. k. flytande tillverkning.
I ett annat fall gällde det att utforska anledningen till ett
nyckfullt uppträdande fel hos vissa slipskivor.
Anledningen blev utrönt, men samtidigt gav analysen
av fenomenet uppslag till en annan och rationaliserad
tillverkning.
Massor av sådana exempel kunna anföras, då
undersökningen av ett kvalitetsfel fört med sig sådan ny
insikt, att tillverkningen kunnat rationaliseras.
Vad teknisk-vetenskaplig forskning betytt för svensk
industri med dess i regel på kvalitet inriktade produktion,
därom kan skrivas volymer.
När i början av detta sekel den elektrotekniska industrien
höll på att växa upp, hade till en början den tyska
industrien ett förkrossande försprång, och ingen vågade
tro, att en oberoende svensk industri skulle kunna
konkurrera sig fram på området. Det gick emellertid
tack vare ett påpassligt utnyttjande av vetenskapliga
resultat i kvalitetshöjande syfte i ett läge, då den tyska
industrien låtit rent kommersiella och organisatoriska
synpunkter ta ledningen. – Ett kritiskt skede inträdde
i och med krisen efter kriget. Återigen visade det sig,
att ett intensifierat forskningsarbete och därpå grundad
hög kvalitet icke blott räddade denna industris bestånd
utan bidrog till att jämväl göra den till en faktor på
världsmarknaden.
Detsamma upprepades i fråga om tillverkning av elektriska
kablar. Denna bransch var för 25 år sedan nära nog ett
tyskt monopol, och när ett svenskt initiativ togs till
upptagande av konkurrens ansågs det allmänt för
dödsdömt från början. Men tack vare ett omsorgsfullt
forskningsarbete och därav följande ovanligt hög kvalitet
slog den svenska tillverkningen igenom trots en mördande
priskonkurrens från utlandet.
Många vackra exempel i samma stil kunna anföras från
svenska verkstäder särskilt under efterkrigsperioden.
I den svenska tillverkningen av vattenturbiner t. e. har
nedlagts ett beundransvärt forskningsarbete i
modellaboratorium, som skickligt utnyttjat ur
konstruktionssynpunkt fört industrien fram till en
internationellt mycket stark ställning.
Kullagerindustriens storartade framgångar äro givetvis
att hänföra till många samverkande orsaker av teknisk,
organisatorisk och finansiell art, men säkert är att en
viktig faktor varit det vetenskapliga inträngandet i
problemet till grunden genom studiet av krafternas
och påkänningarnas spel med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
