- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
254

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 9 maj 1931 - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren och Sven Hedberg - Framställning av aluminium ur leucit, av Erik Hallström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stora kortslutna motorer startas med släpringad
startmotor, vars stator är seriekopplad till huvudmotorn
och kortslutes efter uppnått fullt varvtal. Startmotorn
har mindre poltal än huvudmotorn och söker därför
att driva den över synkronism, varvid dess maximala
moment överskrides och dess spänning går ned till ett
ringa belopp, varefter kortslutning kan ske. (Sachsenwerk
Mitteilungen h. 1, s. 3). Genom frekvensomformare
eller omformare till likström kunna kortslutna motorer
eller likströmsmotorer användas med ökad hastighet och
därmed ökat utbyte hos arbetsmaskinen, där så befinnes
önskvärt. Kortslutna verktygsmotorer bli vid högre
frekvens väsentligt lättare och användas därför i
kombination med transportabla frekvensomformare.
(Schiffbau h. 5, s. 124.)

Dr W. Peukert, Braunschweig, har utarbetat en
svetsningsmetod för aluminium med likström, enligt vilken
katoden bildas av de aluminiumdelar, som skola
sammansvetsas. Anoden utgöres av en elektrod, och
vatten med lämplig ledande tillsats kan användts som
elektrolyt. Katoden ges hög strömtäthet, som bringar
aluminium att smälta, då trycksvetsning verkställes.
(Norden h. 11, s. 87.)                 Frithiof Holmgren.

Ett vid General Electrics laboratorier nyligen utvecklat
speciellt dubbelgallerrör gör det möjligt att med enkla
anordningar uppmäta mycket små strömmar, t. e.
fotoströmmar, jonisationsströmmar o. dyl. Med två
sådana rör i en balanserad bryggkoppling kan man
mäta ned till 10–16 A och påvisa strömmar av
storleken 5 . 10–18 A. Härvid användes i
anodkretsen en galvanometer med en känslighet av
5 . 10–10 A/mm. (Physical Review, h. 4, s. 392.)
Rörvoltmetrar kunna göras avsevärt mera lätthanterliga
genom nätanslutning, men måste då vara oberoende av
variationer hos nätspänningen. Detta kan åstadkommas
genom automatisk kompensering av anodspänningsvariationer
genom motsvarande ändring av gallerspänningen eller
genom användande av glimrör eller järn-vätemotstånd
som spänningsregulatorer. Fyra dylika anordningar
beskrivas, vilka hava olika mätområden mellan 3 mV
och 15 V. Samtliga äro avsedda för anslutning till
växelströmsnät. (Zeitschrift für Hochfrequentztechnik,
h. 2, s. 58.) Vid tekniska högskolan i Berlin har utförts
en rörvoltmeter med detektor och två stegs likströmsförstärkning.
Genom omsorgsfull konstruktion har kapaciteten på ingångssidan
hållits mycket låg, varför känsligheten inom ett mycket stort
frekvensintervall är konstant och likamed 1 250 mA/V vid
likström. Apparaten har använts för uppmätning av mycket
svaga magnetiska fält. (Elektrotechnische Zeitschrift, h. 10,
s. 312.) Vid av Radio Research Board i England utförda
fältstyrkemätningar ha metoder utarbetats, som möjliggöra
användandet av enkla balanserade rörvoltmetrar utan förstärkare
och skärmning. Fältstyrkor ned till 0,5 mV/m kunna på detta
sätt uppmätas. (Experimental Wireless, vol. VIII, nr 8, s. 61.)
Genom att låta en elektriskt kalibrerad kondensatormikrofon
påverkas av ljudet från en av en svävningsgenerator matad
högtalare, kan mikrofonen via en förstärkare och likriktare
fås att reglera denna generator på sådant sätt, att ett ljudfält
med vid olika frekvenser konstant amplitud erhålles. Anordningen
användes för undersökning av kolkornsmikrofoners
frekvenskaraktäristikor. (Elektrische Nachrichten-Technik,
h. 3, s. 104.) Genom lämplig utformning av kolkornskammaren
hos en Reiszmikrofon kan dess motstånd nedbringas till 25 ohm,
varvid man kan använda en mikrofontransformator med så hög
omsättning, att dess sekundära spänning uppgår till 3 V vid normal
ljudstyrka. På så sätt kan mikrofonförstärkare undvaras och man kan
direkt fullmata en kraftförstärkare med ett förstärkaresteg.
(AEG-Mitteilungen, h. 3, s. 159.)                         Sven Hedberg.

FRAMSTÄLLNING AV ALUMINIUM UR LEUCIT.


I den utländska fackpressen har nyligen dr R. Grautoff
publicerat en artikel om utvinning av aluminium ur leucit,
som torde vara av intresse även för svenska läsare och
som därför må återgivas i utdrag. I samband härmed kan
framhållas, att tyska forskare i samarbete med tyska
aluminiumverk sedan åratal ivrigt arbetat på att för
aluminiumproduktionen utnyttja de senaste vetenskapliga
framstegen inom ifrågavarande gebit.

Aluminium framställes numera som bekant nästan uteslutande
ur bauxit genom smältelektrolys. Men jordens bauxitförekomster
äro så fördelade, att de båda länder, som hava den största
aluminiumproduktionen, förfoga över mycket begränsade
inhemska tillgångar av råmaterial för sin produktion. Nordamerika,
där Mellontrusten omspänner de amerikanska och kanadensiska
verken, framställde 1928 110 000 ton aluminium, eller ca hälften
av världsproduktionen (227000 ton). I U. S. A. förbrukades det
nämnda året 380 000 ton inhemsk bauxit, varjämte i runt tal
400 000 ton importerades, huvudsakligast från Frankrike.
Nordamerikas bauxitförekomster börja uttömmas, och mot
vanligheten ser sig nämnda land vara beroende av en europeisk
råvara. Tyskland, som intager andra platsen bland världens
aluminiumproducerande länder med 30 000 ton 1928,
har det mycket dåligt ställt med sin bauxitförsörjning.
Bauxitlagren vid Vogelsberg lämna blott ca 7 000 ton per
år, och denna bauxit har ingen praktisk betydelse, då den
är mindervärdig för aluminiumframställning. Sitt behov av
nära 500 000 ton täcka tyskarna med ungefär hälften från
Ungern, en fjärdedel från Frankrike och den sista fjärdedelen
i lika delar från Italien och Jugoslavien. Jordens bauxitrikaste
land är Frankrike med en produktion av 597 000 ton 1928,
som blott till en mycket ringa del förädlades inom landet.

I motsats till Frankrike har Italien på senaste tid övergått till egen
industriell bearbetning av sin bauxit. Under det att förr tyska och
schweiziska aluminiumverk försågos med italiensk bauxit, hava
italienarna under de senaste åren anlagt flera stora aluminiumsmältverk
i sitt land. I de nya anläggningarna i Mori och Maghera vid Venedig
är Vereinigte Aluminium-Werke A.-G., som omfattar 80 % av
Tysklands aluminiumproduktion, intresserat med sina Haglund-patenter.
Med italienska aluminiumproduktionens ökning från 900 ton 1913 till 3 600

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free