Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 292 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 23 maj 1931 - Cementtillverkningens utveckling och nuvarande ståndpunkt, av Folke Winqwist

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 5. Grävmaskin för lera i arbete i Lomma.

Man erhöll på detta sätt ett tjockflytande slam, och
man kunde lätt erhålla en homogen blandning av de
ingående beståndsdelarna. Vid Limhamnsfabriken
övergick man till denna "våta metod" år 1914, då
hela råmalningen förändrades för detta system. Likaså
uppfördes två nya roterugnar, 75 m långa och 3–3,4 m
i diameter. Under de senaste åren har fabriken i
Limhamn ytterligare moderniserats.

Strävanden inom cementindustrien gå ut på att använda
allt större maskinenheter, då man därigenom kan vinna
dels större kontroll över produktionen, dels större
oberoende av manuell arbetskraft. Så har inom
råslamberedningen icke mindre än 6 olika malaggregat
ersatts med en enda maskin, och inom cementmalningen
har en liknande koncentration ägt rum. Härom mera
nedan vid beskrivningen av fabriken.

Om man i dag genomvandrar en helt modern, på en
gång uppförd cementfabrik, kommer man att få annat
intryck av enhetlighet, än vad t. e. Limhamnsfabriken
förmår att erbjuda. Man möter förresten på de flesta
"gamla" fabriker denna blandning av gammalt och nytt,
då man ju givetvis måste följa med i utvecklingen, men
dock ej på en gång kan riva ner de äldre anläggningarna.
I en ny fabrik, som t. e. vid den fabrik som nu närmar
sig sin fullbordan i Hellekis, finnes blott få och stora
maskiner, en råkvarn, en roterugn, en cementkvarn,
en koltorka och kvarn plus nödvändiga pumpar,
transportanordningar m. m. Detta är som vi se synnerligen
centraliserat. Och som följd därav har också behovet
av mänsklig arbetskraft kunnat minskas till ett minimum.

Energiåtgången har emellertid befunnit sig i sakta
stigande, men denna stegring kommer att avtaga i
den mån maskinerna bättre kunna tillgodogöra sig
den tillförda effekten för det arbete de äro avsedda
att utföra.

Kalkstenen och dess brytning.

Kalkstenen i Limhamn kommer från ett dagbrott,
beläget ca 2 km från själva fabriken, och transporten
sker medelst en smalspårig dubbelspårig järnväg.
För transporten användes Uppbara vagnar, rymmande
vardera ca 1 1/2 m³.

Berggrunden i Malmötrakten tillhör den översta etagen
("Danien") av kritsystemet. Dess mäktighet söder om
Malmö har genom borrningar uppmätts till 136 m.
Hela kritsystemets mäktighet i denna trakt har av
Törnebohm beräknats till 500 m. Den kalksten som
brytes i Limhamn är överlagrad av kvartära bildningar,
huvudsakligen bestående av lerblandat


Fig. 6. Utsikt över kalkbrottet i Limhamn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>