Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 295 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 23 maj 1931 - Cementtillverkningens utveckling och nuvarande ståndpunkt, av Folke Winqwist

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Cementtillverkningen.

Vid cementfabriken tippas vagnarna medelst tryckluft,
och kalkstenen krossas i ett valsverk (med tre par valsar),
som har en kapacitet av mera än 125 ton per timme.
Därefter föres det for-krossade materialet till olika
över råkvarn,arna belägna silos.

För själva råmalningen finnas för tillfället två system i
drift, det ena sådant det ansågs modernt för blott 15
år sedan, och det andra sådant teknikern anser att
det bör vara idag.

I det gamla systemet tillföres kalken tre kulkvarnar,
s. k. kominor er, varest den egentliga grovmalningen
sker med tillhjälp ,av en kulfyllning vägande 5 200 kg.
Här tillsättes också i viss utsträckning lera, i form av
ett tunnflytande slam, och ev. andra material, som
behövas för att giva råmassan den lämpligaste
sammansättningen. Från kominorerna transporteras
slammet medelst elevator till siktmaskiner, s. k.
trixar, varifrån det grova går tillbaka till kominorerna
och det fina rinner vidare för finmalning.

För finmalningen finnas i denna avdelning tre rörkvarnar,
fyllda med ca 15 000 kg malkroppar. Dessa senare
kunna bestå av stålkulor av olika storlek, cylindrar, s. k.
cylpebs, eller flintbollar. Drivkraften lämnas av en
450 hkr motor och överföringen till de olika kvarnarna
sker med lindrev. När slammet lämnar dessa rörkvarnar
med en finhet av blott ca 10 % rest på en sikt med
4 900 maskor per cm², får det nedrinna i olika
s. k. korrektionsbassänger, vardera rymmande 70 m³.
Sedan en korrektionsbassängs innehåll undersökts av
laboratoriet, låter man detsamma rinna ned, i viss
proportion till en annan bassängs innehåll, till s. k.
blandningsbassänger, rymmande vardera 200 m³, där


Fig. 11. Unidankvarn för finmalning av portlandcement. Diam.: 2,2 m, längd: 11 m, kulfyllning 45 ton,
produktion: 100 fat i timmen.


Fig. 12. Ny typ av säckpackningsmaskiner. Kapacitet 500 säckar pr timme vardera.

slammet utsättes för kraftig pneumatisk och mekanisk omrörning.
Därefter är det färdigt för brännugnarna.

En tydlig skillnad mellan gammalt och nytt finna vi, om
vi gå vidare till den nya råkvarnen. Kalken inkommer från
en kalksilo och tillföres en kombinerad kul- och rörkvarn.
Denna maskinenhet uträttar ensam mera förmalningsarbete
än alla de andra kvarnarna tillsamman. Drivkraften lämnas
av en elektromotor om 600 hkr, vars varvantal nedsattes
medelst en precisionsväxel och en på kvarnkroppen
fastsatt kuggkrans, vilken för slitagets nedbringande är
inbyggd och löper i olja.

Slammet, sådant det kommer från kvarnen, rinner ned till
en mindre pumpbassäng och pumpas därifrån medelst
Centrifugalpump till slamsilos, vardera ca 20 m höga och
ca 8 m i diameter, rymmande ca 750 m³ slam. Här
undersökes så slammets sammansättning av laboratoriet
och efter behov tillsättas de andra material som behövas
för erhållande av riktig sammansättning. Det färdigkontrollerade
och färdigblandade råslammet innehåller ca 38 % vatten
och ca 35 % kolsyra, räknat på torrsubstans. Blandningen
i dessa slamsilos sker pneumatiskt; en Atlas Diesel
kompressor levererar den härtill nödvändiga luften.
Slamsilobyggnaderna i Limhamn voro de första inom landet
som utfördes med s.k. glidformar. För betongen användes
särskilt snabbhårdnande portlandcement, då gjutningen
utfördes vintertid. Betongens sammansättning ägnades
största omsorg för erhållande av en tät betong, motståndskraftig
mot det här förekommande ensidiga vattentrycket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>