Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 22. 30 maj 1931
- Rysslands kemiska industri, av Gösta Angel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
RYSSLANDS KEMISKA INDUSTRI.
Av civilingenjör Gösta Ängel.
I ett föredrag för något över ett år sedan inför avdelningen
för kemi och bergsvetenskap[1] berörde förf.
i korthet förhållandena inom Rysslands kemiska industri.
Därvid framhölls på basis av egna iakttagelser från
deltagande i igångsättningen av det stora
Beresnikovskijkombinatets nyanläggningar i Ural det
intensiva arbete som pågår för utvecklandet av den
kemiska industrien. Ännu vid tidpunkten för föredraget
uttryckte många sin förvåning över att höra, att det i
Ryssland fanns jättelika och högmoderna kemiska
fabriker. Man hade väl klart för sig, att den kemiska
industrien under tsartiden var relativt obetydlig och att
den under revolutionen råkat i förfall men hade i allmänhet
föga reda på att dessa anläggningar åter kommit igång,
moderniserats och i flera fall utvidgats och ännu mindre
att många nyanläggningar av mycket stora dimensioner
kommit till stånd. Ryssarnas storslagna industrialiseringsplaner
betecknades vid denna tid ofta i den svenska pressen som
rena pappersprojekt, vilka aldrig skulle kunna realiseras.
Numera har man emellertid haf som annorstädes fått en
helt annan syn på saken. Man har fått klart för sig, att den
gigantiska femårsplanen med hänsynslös energi håller på
att förverkligas. Det sista tvivlet eller hoppet, vilket man
så vill, att ryssarna icke själva skulle kunna med framgång
driva de stora moderna anläggningar, som uppförts med
hjälp av talrika utländska experter, håller på att försvinna.
Man har redan fått en viss känning av rysk konkurrens
och man frågar sig, hur förhållandena komma att gestalta
sig under de närmaste åren. Betecknande för den ändrade
syn på saken, som nu börjar göra sig gällande är följande
citat ur professor Books recension av Hubert Knickerbockers
bok "Femårs-planen":[2] "Det pågår för närvarande ingenting
på jordklotet, som är så ödesdigert för hela världens och
särskilt för Europas framtid som kampen för femårsplanens
förverkligande. I jämförelse därmed sjunker allt vad vi
för resten syssla med ned till rena bagateller."
Den sannolika framtida utvecklingen i Ryssland, utsikterna
för femårsplanens genomförande och följderna härav för
världsekonomien och världspolitiken ha blivit högaktuella
frågor. Dessa ha nyligen behandlats för svenskt forum dels
i Knickerbockers ovannämnda bok och dels i Geheimrat
Cleinovs föredrag vid Industriförbundets årsmöte. Dessa
stora frågor, som särskilt vad spådomarna för framtiden
beträffar, äro nog så vanskliga skola icke här beröras, utan
förf. skall inskränka sig till att på basis av tillgängliga fakta
söka ge en bild av den pågående utvecklingen av Rysslands
kemiska industri.[3]
Till belysande av utvecklingen av den kemiska industrien
under tiden närmast före femårsplanen meddelas i
nedanstående tabell uppgifter över produktionen av några
viktigare kemiska produkter och över det i den kemiska
industrien nyinvesterade kapitalet under denna tid.
| | | | Nyinvesterat kap. |
| År | Syror ton | Alkali ton | Superfosfat ton | millioner rubel |
| 1913 | 309 000 | – | 62 868 | – |
| 1921/22 | 50 000 | 46 200 | 5 000 | – |
| 1924/25 | 175 600 | 150 482 | 53 496 | 14,70 |
| 1925/26 | 236 300 | 199 634 | 91 808 | 48,31 |
| 1926/27 | 310 400 | 242 591 | 97 392 | 60,10 |
| 1927/28 | 350 000 | 284 777 | 151 392 | 80,80 |
Som synes var förkrigsproduktionen av de angivna
produkterna liten och sjönk under revolutionen till en
obetydlighet. Vid återuppbyggandet av den kemiska
industrien måste man därför börja så gott som från
grunden. Tack vare ett energiskt arbete och en riklig
nyinvestering av kapital lyckades man emellertid under
budgetåret 1926/27 komma upp till samma
produktionssiffror som före kriget och i vissa fall till ej
obetydligt högre. 1928 utgjordes den rent kemiska
(dvs. kemikalie- och konstgödsel-) industrien av icke
fullt 50 fabriker med 16 672 arbetare och produktionsvärdet
uppgick till ca 81 mill. rubel vid ett 65,5 % högre prisläge
jämfört med 1913. Inseende att en kemisk industri av
denna ringa storlek icke stod i rimligt förhållande till landets
rika naturtillgångar, till dess befolkning på 150 mill. invånare
och till jordbrukets och övrig industris behov inrymdes i
femårsplanen en viktig plats åt den kemiska industrien.
Enligt denna plan avses att från den l oktober 1928 till
den 1 oktober 1933 öka den kemiska industriens sammanlagda
produktion icke mindre än 51/2 gånger. Denna industri
indelas enligt planen i två grupper, A och B, den förra
omfattande fabriker för produktionsmedel, den senare
sådana för varor för direkt konsumtion. För utveckling
av de till grupp A hörande industrierna, varpå huvudvikten
lägges, ha beräknats l 207 mill. rubel, varav hälften avses
för gödselmedelindustrien. I de till grupp B hörande
[1] Angel: "De senaste framstegen inom den tekniska elektrokemien",
Tekn. tidskr. kemi 1930, häfte 3 och 4.
[2] Böök: "Terror och femårsplan", Svenska Dagbladet, 23/3 1931.
[3] Denna redogörelse stöder dels på en artikel av dipl.-ing.
Rudolf Seiden: "Die chemische Industrie Russlands", Chem.
Ztg 1931, nr 1 och 2, som kontrollerats med hjälp av en rysk
fackman, och dels på officiella ryska källor, såsom: "Führer
durch die Sowjet-Union". Bland annat har till förfogande stått
en officiell karta över utvecklingen av Rysslands industri och
kommunikationer enligt femårsplanen, vilken förf. hade tillfälle
demonstrera vid avdelningens för kemi och bergsvetenskap
sammanträde den 8 maj. Tyvärr har det icke ansetts möjligt
att erhålla en tillräckligt tydlig reproduktion i tidskriftens format
av denna intressanta karta på grund av dess stora dimensioner
och flerfärgstrycket. Kartan är ett typiskt uttryck för den
moderna ryska affischkonsten, som utvecklats i hög grad
genom den kraftiga propagandan och den bristande läskunnigheten.
På densamma angives t. e. med en svart hytta förekomsten
av en masugn, med en röd sådan -- ett metallverk, med ett
blått kugghjul med en glödlampa inuti -- ett vattenkraftverk,
med en tändsticksask, en stövel och en balalaika -- fabriker
för respektive artiklar osv. -- Sedan min artikel färdigskrivits
har utkommit en av ryska handelsdelegationen i Stockholm
författad broschyr, innehållande aktuella siffror rörande
femårsplanen och handelsförbindelserna mellan Sverige
och Ryssland, till vilken intresserade hänvisas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0324.html
