Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 23. 6 juni 1931
- Ångpanneexplosionen vid Dals sågverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TlDSKRIFT
HÄFT. 23 ÅRG. 61 6 JUNI 1931
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Ångpanneexplosionen vid Dals sågverk. – Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken.
– Materialprovningskongressen i Zürich den 6–12 sept. 1931. – Ekonomisk översikt. – Notiser.
– Tekniska föreningar. – Personalnotiser.
ÅNGPANNEEXPLOSIONEN VID DALS SÅGVERK.
[1]
Dals sågverk vid Ångermanälvens utlopp hemsöktes
den 24 januari 1931 av en svår olyckshändelse. Under
eldning av sågverkets ångpannor på morgonen för
uppnående av arbetstryck exploderade en av dessa.
Lyckligtvis inskränkte sig explosionens verkan till
materiell förödelse, men denna var betydande (de
omedelbara skadorna å anläggningen ha uppskattats
till ungefär 225 000 kronor). Som en följd av olyckan
måste sågverkets drift inställas.
Fig. 1 visar en plan över olycksplatsen, vara även angivits
de olika banorna för delar av den demolerade pannan.
Explosionens ödeläggande verkningar å sågverkets mest
utsatta byggnader framgår av fig. 2 och 3. Ångpannehusets
väggar över pannbädden ävensom taket spolierades
fullständigt. Tegelstenar och stycken av takplåten blevo
spridda över marken omkring, och delar av takstolarnas
träbjälkar kunde spåras ett par hundra meter från
ångpannehuset. Sågens sorteringsverk i närheten av
pannhuset blev fullständigt raserat liksom ett invid varande
mindre maskinrum med brandpumpar och ångturbin för
belysning. Å övriga närliggande byggnader blevo fönstren
mot pannhuset intryckta samt väggar och tak mer eller
mindre genombrutna av kringkastade föremål.
Transportbanan för hack från sågen till upplag (se fig. 1
och 3), som i närheten av sågen är framdragen på en
höjd av ungefär 8 meter över marken, blev genombruten
å en sträcka av några meter, till en del av tegelstenar
men huvudsakligen av den mantelplåt, som avskildes
från ångpannan och på sin färd påtagligen passerat
häckbanans överkant. Maskinrum och verkstad,
belägna bakom och skyddade av sorteringsverket,
synas icke ha erhållit någon nämnvärd skada.
I ångpannebyggnaden voro inmurade tre med varandra
lika eldrörspannor. Den innerst liggande, som samtidigt
med den förolyckade var under eldning, hade med
undantag för armatur, rörledning och murverk icke
erhållit någon synlig skada men hade blivit något rubbad
i sin uppläggning. Den mellersta pannan, vilken för tillfället
var avställd för rengöring, hade fått manteln och ena
eldröret starkt intryckta samt utrustning, murverk och
isolering bortslitna. Ångpannan, som exploderat och haft
sin plats närmast ytterväggen, enligt fig. 1, delades i två delar,
vilka slungades åt var sitt håll. Främre delen av manteln blev
praktiskt taget linjerakt uppriven efter kanten av vänstra
sidans längdväxel; den vecklade upp sig efter sina båda
rundgående växlar, varvid samtliga nitar i dessa avskuros
utan nämnvärd skada å plåtkanterna, och tog vägen åt
höger sida mot älven, där den hamnade å pråmkanalens
is ca 53 meter från pannbädden. Under vägen passerade
den nyssnämnda bana för hack och genombröt dennas
överbyggnad. Den andra delen av pannan förflyttades
ca 25 meter i riktning bakåt från pannbädden och blev
liggande ett par meter vid sidan om skorstenen, där bakgaveln
trängde ned i marken nära nog l meter (se fig. 2).
Den förolyckade ångpannan, som utgjordes av en s. k.
eldrörsångpanna (Lancashirepanna) med framförliggande
spånugn och gasföring först under pannans botten, därefter
genom eldrören och sist utefter mantelsidorna, var tillverkad
år 1916 och fullt lika de båda övriga pannorna. Pannans
konstruktion framgår av fig. 4, å vilken även markerats de
linjer, utefter vilka bristning ägt rum. Den var utförd för ett
högsta tillåtn,a ångtryck av 10 kg/cm2, hade en
invändig diameter av 2 000 mm och en längd över gavlarna
av 9 500 mm. Manteln var utförd i 5 sargar. De tre främre
av dessa hade gemensam bottenplåt,
Fig. 1.
[1] Sammanfattning av yrkesinspektören ingenjör
A. Schönbäcks rapport till Socialstyrelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0335.html
