Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 326 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 23. 6 juni 1931 - Ångpanneexplosionen vid Dals sågverk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 2.

vilken anordning vidtagits for att slippa nitväxel i
främre delen av pannans botten, där lågan från eldstaden
först bestryker pannplåten. Gavlarna voro kupade
med inåtgående flänsar för eldrören. Framtill var
pannan under eldrören försedd med en renstut för
beredande av tillträde vid rengöring och besiktning
samt för anbringande av bottenutblåsningskran. Å
tredje mantelsargen var anordnad en ångdom.

Mantelns rundgående växlar voro utförda som tvåradiga
överlappsväxlar och dess längsgående växlar i de båda
bakre sargarna dubbelnitade med ut- och invändiga
strimlor. Längdväxlarna mellan de tre främre sargarna
och bottenplåten voro förlagda till pannans sidokanaler
och utförda som fyrradiga överlappsväxlar med möjlighet
för tillsyn och efterdiktning av bottenplåtens kant utvändigt.
Det avgörande vid anordnandet av dessa växlar synes ha
varit en önskan att bereda möjlighet för efterdiktning
uppifrån utan rivning av mur verk och att därjämte så
långt möjligt undvika nitväxel i bottenplåten närmast eldstaden.

Materialet till pannan var av tysk tillverkning och uppfyllde,
så vitt tillgängliga provcertifikat ange, vanliga fordringar å
material till ångpannor. Enligt hållfasthetsberäkning efter
nu tillämpade normer var pannan konstruerad för ett tillåtet
ångtryck av 10 kg/cm², och den blev före användningen
provad med 15 kg/cm² vattentryck.

Pannan har under en längre tid icke arbetat med högre
tryck än ca 8 kg/cm², enär ångmaskinerna icke användes
med högre tryck. Under år 1929 höjdes arbetstrycket
till 9,5 kg/cm².

Vid senaste eller föregående besiktningar har icke iakttagits
någon bristfällighet av betydelse hos pannan och ej heller
någon omständighet givit anledning befara sådan. Vid
renstutens fäste i framgaveln ha dock iakttagits otätheter,
vilka upprepade gånger måst svetsas. Tydligen har
hoppassningen av de här till varandra anslutna plåtarna
– mantelns bottenplåt, den utåtflänsade gavelplåten och
renstutens övre manteldel – icke varit fullt tillfredsställande.
Enligt uppgift ha under pannans tidigare användning även
förekommit små otätheter å ett par ställen av mantelns
rund- och längsgående nitväxlar, vilka efter företagen
efterdiktning under de senare åren visat sig täta. För
pannans matning har vanligen använts vatten från en
brunn inom fabriksområdet samt vid vissa tillfällen
sjövatten. Tidvis torde pannan sålunda ha arbetat med
s. k. bräckt matarvatten. Endast ringa förvärnming av
vattnet har förekommit med tillhjälp av pumparnas
avloppsånga och en vanlig motströmsförvärmare.
Temperaturen hos matarvattnet torde sålunda åtminstone
efter 1927 i regel icke ha uppgått till mer än 25° C
och kunde under vintertiden vara ungefär 10°.
Matarledningen var ansluten å mantelns översida
vid framgaveln och fortsatte med invändigt rör till
något under lägsta vattenytan, vilket här i förbigående
påpekas, enär från något håll ehuru utan stöd förmodats,
att pannans tömning från vatten genom matarledningen
varit möjlig och torrkokning orsak till explosionen.

Sågning förekom icke å nattskift, och eldningen avbröts
därför på aftonen. Vid 4 à 5-tiden på morgonen, då
uppeldning började, kunde kvarstå ett tryck i pannan
av 4 eller upp till 6 kg/cm², alltefter årstid,
isolering och i murverk magasinerad värme.

Pannan hade efter rengöring och besiktning på vanligt
sätt försiktigt påeldats den 21 jan. för att tagas i bruk
den 22 jan. på morgonen. Explosionen inträffade den
24 jan. ungefär 10 minuter före kl. 6 på morgonen.
Ångtrycket hade kort förut varit mellan 7,5 och
8,0 kg/cm² och vattenståndet i pannan normalt.

Av personalen fanns ingen mer än eldaren på platsen.
Enligt egen uppgift uppehöll sig denne å en bänk invid
pannan nr III och inväntade tryckets stegring för att
sedan öppna ångledning till matarpump och maskinens
uppvärmning. Han lär vid olyckan ha fallit ned vid sidan


Fig. 3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>