Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 327 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 23. 6 juni 1931 - Ångpanneexplosionen vid Dals sågverk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 4.

om spånugnen, varifrån han efter någon stund själv har
kunnat taga sig fram utan några nämnvärda skador.

Såsom av det föregående torde framgå, synes det vara
uteslutet, att otillåtet ångtryck eller torrkokning skulle
hava varit orsak till explosionen.

Vid granskning av mantelplåtens brottkanter konstaterades,
att förutom en grund frätning även en gammal spricka med
betydande djup funnits. Ny brottyta till någon större del
av plåttjockleken kunde iakttagas endast vid ändarna,
inom rundväxlarna och i deras närhet. Längs den övriga
sträckan var det färska brottet ungefär av 6 mm tjocklek,
något mera närmare rundväxlarna. Ungefär vid rundväxeln
mellan första och andra mantelsargarna synes sprickan å
en kort sträcka ha genomträngt så gott som hela
plåttjockleken. Sprickans djup i genomsnitt motsvarade
sålunda mer än halva plåttjockleken. Den företedde en
tämligen slät, mörkfärgad yta med karaktär av
utmattningsspricka. Plåtens brottställen visade ett skiffrigt
brott och en struktur, som kunde tyda på mindre gott
material. Lämpliga provstycken blevo därför uttagna
från bottenplåten och överlämnade till Statens
provningsanstalt för undersökning.

Enligt tillverkningsritningen påtecknad uppgift skulle
pannans mantelplåt ha en brotthållfasthet .av 38-44 kg/mm².
Nu tillgänglig avskrift av det tyska provcertifikatet för det
åsyftade materialet ger icke anledning till anmärkning mot
plåtens kvalitet. Enligt detsamma är materialet betecknat
"I:a S. M. Flusseisen Kesselblech" och provningsresultaten
för bottenplåten:

Festigkeit pro	mm2 kg	Dehnung	%
längs	quer	längs	quer
38,6	39,1	30	28
38,9	39,6	28	25,5
38,2	39,1	30 26

I våra sedan 1919 gällande bestämmelser fordras för
ångpanneplåt av "A"-kvalitet ett kvalitetstal (brottgräns
+ förlängning) av minst 62, varvid förlängningen icke får
understiga 25 % mätt å 200 mm mätlängd. De tyska
provningsiffrorna ge, som synes, ett kvalitetstal av lägst 65,1.

Det torde vara av intresse att med dessa siffror jämföra
resultaten av dragprov å de provstycken, som efter
explosionen uttagits invid den ifrågavarande plåtens
brottställe. Enligt provningsintyg från Statens
provningsanstalt erhöllos därvid bl. a. följande värden:

		Provstycke uttaget vinkelrätt mot
		plåtens valsningsriktning
	(= längdprov)	(= tvärprov)
Sträckning, kg/mm2	28,6	tydlig sträckgräns
		saknades
Brottgräns kg/mm2 . . .	38,6	38,5
Tänjbarhet på 200 mm, % . . .	19,9	15,6

Ehuru brotthållfastheten även här visar sig normal om
än obetydligt mindre än vid de tyska proven, äro
tänjbarhets värdena väsentligt lägre, särskilt i fråga
om tvärprovet, vilken omständighet jämte brottställets
beskaffenhet torde vara av största betydelse för
bedömande av anledning till mantelplåtens bristning.

Av provningsintyget framgår vidare följande.

Bockningsproven utföllo jämförelsevis förmånligt,
dock företedde ett av proven ytbristningar.

Slagprov utförda med pendelhammareapparat,
system Charpy, gav som resultat:

	längdprov	tvärprov
Specifikt brottarbete, kg cm/mm2 . . .	6,1	2,8

Detta visar, att den provade plåten är tämligen
spröd, särskilt mot slagpåkänningar av sådan
riktning, att de vilja spalta plåten i fiberriktningen.
Mjuk plåt med hållfasthet som ifrågavarande och av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>